Citat:
Ursprungligen postat av
Gyros
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/a7GLL5/svenska-robina-fast-i-afghanistan-med-tre-barn-vagar-inte-ga-ut
Aftonbladet kör ganska hårt med artiklar om svenskar som befinner sig i Afghanistan. Min medömkan på det kontot är nära på noll. Man sket heligt i UD:s avrådan att inte åka till Afghanistan. Detta sket man heligt i trots att man själv sökt asyl i Sverige för att man inte kan vistas i landet. Dom tänkte att det skulle smaka gott med föräldraledighet där och alla pengar som kommer ramla in bara för att man klämt ur sig en unge i Sverige. Sen är det bara att klämma ur sig en till. Det kommer lätt räcka till pension och långt framöver. Sen har man ju garantipensionen.
Läser att medelinkomsten i Afghanistan är strax över 4 dollar i månaden. Kan ni fatta hur jävla mycket pengar man har då som svensk? Ja, jag menar svensk
på passet. Och vi blir förbannade på våra pensionärer som vill behålla så mycket de kan av sina egna pengar i Portugal.
Kan du se något scenario där det inte är lyxturism det handlar om?
Säg att Sverige var ett land där du levde på 4 dollar i månaden, med klanvälde, korruption, halshuggningar, bombningar av skolor, ingen framtid, osv. (Ja ja, jag vet, vi är snart där osv osv…).
Du tar dig från Sverige till ett land med 100ggr bättre livsvillkor för att bygga ett nytt liv. Din mamma och pappa vill inte följa med. ”Sverige är vårt land vi lämnar det inte, vi ska dö här”. Era axlar blir blöta av tårar i en kram där ingen vill släppa taget, strax innan du bordar en båt för att fly över Nordsjön.
Efter 5 år har du sparat tillräckligt med pengar för att ta dig till Sverige t o r med flyg och träffa din familj som du bara sett via skakig videolänk. Medveten om riskerna skulle du inte ta den möjligheten?
Ibland undrar jag bara hur det står till med empatin.
