Citat:
Du har helt fel angående effekten av kompression. Estonia hade ett djupgående på drygt 5 m. Det betyder att om motsvarande volym luft fångas under vattenytan i ett upp-och-nervänt skrov så utsätts den för ett övertryck på 50% och komprimeras till ca 2/3 av ursprunglig volym*. Detta har ingen motsvarighet i ett modellförsök och därför måste man släppa ut luft i ett sådant. Det är då logiskt att göra det i aktern som ligger djupare och där det verkliga lufttrycket är högre....
Jag anser ju att defacto att man byggde modellen så snarlik den riktiga Estonia som möjligt för att sedan bara lämna samtliga WT dörrar öppna för att ge fri passage till vattnet är inget kort av en oerhörd manipulation. Det är nästan som att man hade hybris när man byggde modellen och tänkte att den skulle uppföra sig som tänkt. Sen var man tvungen att göra ganska stora ändringar och visa för världsmedierna att allting stämmer.
Varför överhuvudtaget göra modellförsök om man måste göra så många ändringar från utgångspunkten? Är det då bara ett spel för galleriet?
Du säger att det inte är konstigt att de släppte ut luften baktill först eftersom denna ligger lägre. Men frågan är när är den lägre och hur mycket? Naturligtvis är aktern tyngre p.g.a. maskineriet och börjar då sjunka innan fören om fartyget defacto förlorat flytförmågan. Den kvarvarande flytförmågan går då till fören som sjunker sist. Däremot har deras val att släppa ut i ventilen till aktern inget att göra med att man har tyngre maskineri i aktern. Anledningen till att de släpper ut luft är för att kompensera för det faktumet att luften i riktiga Estonia skulle vara utsatt för mer tryck och därmed ge mindre flytförmåga.
Det sker ju viss kompression om den kvarvarande luften hamnar under havsnivå, dock är denna marginell och har ingen praktisk betydelse på sjunkförloppet. Du ska ner betydligt djupare för att denna typ av kompression under havsnivå ska spela roll. Så att de släpper ut luft i aktern är bara för spel för gallerierna.
De hade ett visst utrymme att släppa ut 8L luft för att kompensera för skalmodellen (obs inte det faktumet att aktern väger mer). Hur de valde att släppa ut den luften är inget mindre än fulspel.
Jag återkommer på resten.
Jag anser ju att defacto att man byggde modellen så snarlik den riktiga Estonia som möjligt för att sedan bara lämna samtliga WT dörrar öppna för att ge fri passage till vattnet är inget kort av en oerhörd manipulation. Det är nästan som att man hade hybris när man byggde modellen och tänkte att den skulle uppföra sig som tänkt. Sen var man tvungen att göra ganska stora ändringar och visa för världsmedierna att allting stämmer.
Varför överhuvudtaget göra modellförsök om man måste göra så många ändringar från utgångspunkten? Är det då bara ett spel för galleriet?
Du säger att det inte är konstigt att de släppte ut luften baktill först eftersom denna ligger lägre. Men frågan är när är den lägre och hur mycket? Naturligtvis är aktern tyngre p.g.a. maskineriet och börjar då sjunka innan fören om fartyget defacto förlorat flytförmågan. Den kvarvarande flytförmågan går då till fören som sjunker sist. Däremot har deras val att släppa ut i ventilen till aktern inget att göra med att man har tyngre maskineri i aktern. Anledningen till att de släpper ut luft är för att kompensera för det faktumet att luften i riktiga Estonia skulle vara utsatt för mer tryck och därmed ge mindre flytförmåga.
Det sker ju viss kompression om den kvarvarande luften hamnar under havsnivå, dock är denna marginell och har ingen praktisk betydelse på sjunkförloppet. Du ska ner betydligt djupare för att denna typ av kompression under havsnivå ska spela roll. Så att de släpper ut luft i aktern är bara för spel för gallerierna.
De hade ett visst utrymme att släppa ut 8L luft för att kompensera för skalmodellen (obs inte det faktumet att aktern väger mer). Hur de valde att släppa ut den luften är inget mindre än fulspel.
Jag återkommer på resten.
En annan fråga är hur tillförlitliga modellförsök är i allmänhet och inom skeppskonstruktion i synnerhet. Man kan först konstatera att modellförsök är standard inom denna teknik-gren, vilket ett besök hos SSPA i Göteborg visar. Å andra sidan skulle jag vilja säga att analys av ett sjunkningsförlopp som detta sträcker sig en bra bit utanför den vedertagna erfarenheten man hade 2004. Men, och det är det viktiga här, vad hade alternativet varit? Att inte bygga någon modell alls och helt förlita sig på de datorsimuleringar som t.ex. TUI genomförde inom HSVA-konsortiet? Jag låter var och en fundera på hur kritiken mot sjunkförlopp-studierna låtit i så fall! Det jag tycker man skall ta med sig är att experiment-resultaten visar god överensstämmelse med simuleringarna.
*) För den intresserade finns ett längre resonemang i gamla tråden, föranlett av en av många missuppfattningar hos foliehattarnas okrönte kung:
(FB) M/S Estonias förlisning
Exemplet där visar att Estonia faktiskt skulle kunna sjunka även om all luft under bildäck fångats vid en hypotetisk omedelbar kantring.
__________________
Senast redigerad av farbror_barbro 2021-08-04 kl. 00:10.
Senast redigerad av farbror_barbro 2021-08-04 kl. 00:10.