Kvinnors naturliga förmåga att krossa våra självförtroenden.

Kvinnor är avundsjuka på män. Män är generellt bättre än kvinnor på allt förutom att föda barn. Kvinnor får berättat för sig under hela deras liv hur förträffliga de är. Ändå är det män som får adjektivet ”världens bästa”. Det skapar en inre konflikt hos kvinnan. Kvinnor ska ju vara så fantastiska, hur kommer det sig att det alltid är män i toppen? Allt som trycker ner mannen njuter därför kvinnan av.

Generellt tips är att inte vara rädd för kvinnan. Berätta det man verkligen tycker. Vad ska hon göra, slå dig?

Hon kan lämna dig för en annan man som reagerar så som hon vill.
Är man förälskad, då vill man äga sin kvinna,
man är rädd för att bli sårad och lämnad.

Men om du är rädd för att hon ska lämna dig så är du en lågvärdes-man som har gjort kvinnan till din Gud. Så enkelt är det. Du är en beta och kvinnan kommer att lämna dig. Det är en självuppfyllande profetia.

Detta jag säger nu är uppriktigt menat: sluta ha sex med din flickvän och berätta för henne att sex har man när man gifter sig. Det är inte henne du älskar, det är sex. Hon har makt över dig via hennes hål, vilket är allt du vill åt. Låtsas inte som om du älskar henne, för det är inte riktig kärlek. Efter det så söker du Guds rike inom dig själv. Alltså en inre frid och tillfredställelse med dig själv o livet. Sen kommer du se att Gud kommer att vara din Gud, och inte kvinnan.

Du gör naturligtvis som du vill. Men jag rekommenderar att du slutar avguda kvinnan.

Jag har hört massor av folk dilla om Guds frid.
Men dom har alla varit lögnare.
Någon evig frid har dom icke.
Verkligheten kommer alltid ikapp dessa lögnare.

Dom visar sina rätta ansikten så snart det blir litet blåsigt på sjön.

Jag är intresserad av kunskap och sanning.
Inte löjliga sagor om en frid som bara gudarna i himlen kan ge.

Min frid är kriget som rasar i mig och i alla och i allt jag ser.

Det är sant för DIG, alltså inte nödvändigtvis för ALLA andra.
Eller hur?

LOL. Det är sant för mig och det är sant för dig och det är sant för alla i världen.
Utom kanske några få.

Krig mm är väl bevis för det.

Problemet är att du inte ens förstår vad Gud är. Du tror att det är en skäggig farbror i himlen som tittar ner. När George Washington, John Adams och övriga grundarna av USA deklarerade självständighet från britterna så gjorde de det med deras inre frid och Gudsfruktan. Dvs de kunde besegra världens mäktigaste flotta med Guds hjälp, enligt de själva. Och du är rädd för kvinnor.

Men Okej. Så fortsätt avguda kvinnan. Gråt sedan när du blir dumpad. Sen kan du damma av historieböckerna och så kommer du kanske förstå varför alla stora män innan oss pratade så mycket om Gud. Eller så kommer du inte förstå. Och då kommer du lida hela ditt liv, som så många av dina andra landsmän.

Fundera över varför hälften av alla äktenskap går i kras, majoriteten på kvinnans initiativ.

Jag tror på GUD.
GUD är sanningen.

Sanningen är människosonen. Han som alla förnekar. Du också.
Du förnekar dig själv. Men det kommer kosta dig. Verkligheten kommer ikapp dig.

Det är du och dina känslor du bör bejaka. Det jag pratar om här.

Jag förstår inte hur detta plötsligt handlar om mig.

Det är DU som är rädd för att bli dumpad.
Det är DU som vars självförtroende krossas av kvinnor.
Det är DU som är beta.
Det är DU som avgudar kvinnan.

Det är du som förnekar verkligheten och babblar om guds frid,
som du uppenbarligen INTE åtnjuter alls.

Du lurar ingen. Troligen inte ens dig själv.

Min poäng är, vilket framgår i mitt första inlägg i denna tråd, att, ett beroende av en annan person på det sätt som du framställer det i din inledning i denna tråd, är, inte sunt.

Nu tänker du såklart att; jamen va faan om gillar någon så... .
Jag pratar utifrån premissen - kärlek. Riktig kärlek befriar, allt annat är... stört.

Och det är mycket som är stört i denna värld, vilket du pekat på själv.

Det ar inte en kvinnas naturliga formaga att krossa sjalvfortroendet for man. Det ar bara sant som destruktiva hogmilade kvinnor gor.