Nu vet jag svenskarnas attityd mot sin partners barn

I många andra länder, vill de flesta män inte att ens partner har barn från tidigare relation. Eftersom det kräver tid, pengar, energi som kanske kan användas under nuvarande förhållande. Barn är ju stort ansvar...
Men nu fick jag veta att många svenska inte är emot ens partner har barn sen tidigare, till och med välkomnar det..
Känner en man som har haft tre relationer, och alla tre kvinnor har minst 2 barn sen tidigare, och mannen satsade pengar och energi på båda kvinnorna och deras barn. Och han skaffade aldrig egna barn. Och det verkar att det inte så att han inte kan det, utan inte vill medan han frivilligt försörjde andra mäns(partnernas tidigare män) barn.

Tyckte det var verkligen konstigt!

Är det inte lika konstigt att många män skaffar barn, och sedan låter en annan man prägla och uppfostra deras genetiska avkomma, deras egna barn?
Har de inget val?
Inte alltid, men en del skulle onekligen kunna ha gjort mer för att hålla ihop sin familj.

Varför inkluderar du inte kvinnan i ekvationen?
70% av skilsmässor initieras av kvinnan.

För att trådstarten fokuserade på män som tar hand om andra mäns barn.
Jag vet att det i första hand är kvinnor som tar initiativet till separation/skilsmässa, men det är ovanligare att de tappar kontakten/umgänge med sina barn.
Vet flera män som mer eller mindre "släppt" sina barn, frivilligt, efter att de separerat från mamman.

Relationer och samlevnad: allmänt --> Barn och familj
/Moderator

Matriarkatets kraft, sojamannen är i underläge

det är ju något som vi i sverige pratat om länge, att det inte spelar någon roll var generna barnet har kommer ifrån utan att det viktiga är uppfostran, en låtsaspappa och en riktig pappa är samma sak om man varit en bra förälder

det är ju skitbra

förr i tiden var det bitterhet och har runt det att barnet inte var ens eget, eller att barnen var oäkta barn "bastards" och det gjorde livet till ett helvet för miljoner barn

sen sa vi NEJ till allt sånt och nu är det såhär
och det är bättre!

tycker du det, att låtsasbarn är precis som ens egna?
det är bara naiva styvpappor som tycker det.
i de fallen som jag känner till, flesta barnen känner inte att styvpappa är ens pappa faktiskt..nej, han är inte min pappa likasom..och helst slippa att ha kontakt med styvpappor när de blir vuxna..

Jag har växt upp med min styvfar från en väldigt ung ålder, ser honom som min "riktiga" pappa.

jaha, bara kul för dig
hur ofta träffar du honom nu då?

Ungefär lika ofta som jag träffar min biologiska far, 2-3 gånger i månaden.

där ser man problemet
din biologiska far har inte gjort någonting under din uppväxt men ändå ska du spendera tid och energi på honom....
medan din styvfar som gjorde jobbet, har inte fått så mycket