Nordkorea - bisarrt, fascinerande, sjukt

Man passar alltså på då olympiaden tar mycket press? Vad säger den mer renodlade politiska pressen? Är man för eller emot den japanska vändningen, i den mån man anser att det är en försvarspolitisk vändning.

Det måste med japanska mått mätt vara inrikespolitiskt tufft att säga att man kommer att stödja amerikanska styrkor om det skulle bli en konflikt i Taiwan.
Vad tycker allmänheten? Frågan är både intressant och spännande då det indirekt gäller även Nordkorea och dess hot mot Japan.

Nja, tidpunkten hänger nog snarre samman med den stigande frekvensen på kinesiska territorialkränkningar, dels vid Senkaku/Dayou men också de allt mer aggressiva överflygningarna över Taiwan av kinesiska flygvapnet. Varje överflygning har sannolikt ett specifikt underrättelsemotiv (LEMMOR kan säkerligen illustrera det bättre) och slutledningen japanerna dragit är att dessa bör betraktas som krigsförberedande.

Pressen följer väl förväntade ideologiska skiljelinjer, men jag får nog medge att även den mer vänsterliberala Asahi har varit oväntat återhållsam. Den enda hårdföra kritiken jag stött på är i Akahata, kommunisternas husorgan. Här bör man ändock notera att deras kommentar kom senare än jag väntat mig. Om det beror på påstötning från Beijing är naturligtvis omöjligt att avgöra, men jag skulle gissa att säkerhetstjänsten har koll på det. Inte för att de säger något.

På Okinawa är de inte helt oväntat försiktigt negativa i sina reaktioner. De har ett slags dubbel lojalitet här. Dels känner de stor närhet och sympati för Taiwan. De delar så att säga japansk ockupationshistoria, samtidigt förstår de också att amerikanska styrkor på ön kommer att involveras och det kommer med umbäranden för dem själva. I övriga Japan är de mer ensidigt positivt inställda till ett försvar av Japan och jag har hört röster som säger de hoppas att Nordkorea blir involverade. En person gick så långt att han sade ”så vi kan ta i tu med dem en gång för alla”. Det skall förmodligen ses mer som önsketänkande, men det reflekterar väl inställningen efter alla kidnappningar av japanska medborgare.

För 20 år sedan hade de uttalanden som gjorts på senare tid varit omöjliga, men det finns en växande oro för det allt mer aggressiva Kina. Det finns de som säger att ”Xi tror sig vara en reinkarnation av Mao”, så även den öppna kritiken av Kina har hårdnat. Precis som i Sverige är det företrädesvis näringslivets toppar som uttrycker oro och vädjar om försiktighet. Deras produktionsfaciliteter är utlokaliserade till Kina, och det som kallas ”administrativ rådgivning” här, dvs att byråkrater som ger tips mellan skål och vägg, pekar på att de vill ha dem flyttade till Vietnam, Thailand och Indien. Det ekonomiska beroendet av Kina är för stort och en omställning behövs.

Med tanke på resonemanget ovan kan det i sammanhanget nämnas att den fjärde artikeln i serien om vart världen är på väg nu ligger ute till läsning. I den resoneras kring vilka Kinas alternativ är till en återförening som inte sker med hjälp av militärt våld.

Nu svamlar du igen när du blir desperat.
Har du koll på spannmålsleveranser mellan Dandong och Nampo som skett i det tysta i princip varje natt med fartyg. Kolla med dina underrättelsekällor. Då fick du en parameter till som du kan lägga in i din kulram.

En sanning är en sanning oavsett vem som är budbäraren - och uppenbart är att DFRK är en Bogeyman.

Din lögn blir inte mer sann bara för att du börjar prata om nått annat.

Det är du som slår på propagandatrumman. Man blir nästan döv. Jag håller mig till faktum och det är ett faktum att DFRK gör stor framgångar inom både potatisodlingen och inom andra sektorer för den agrara folkförsörjningen.

Jag vill inte förolämpa Ditt intellekt genom att förklara varför Dina sanningar endast är gissningar och hjärntvättade rop utan minsta kontakt med verkligheten!

Du står inte långt efter Joseph Goebbels när det gäller psykopatiskt förhållande till sanningen.

Jag illustrerar gärna lite utörligare i underrättelsefrågan, men ber att få återkomma lite senare ikväll, då jag för tillfället är upptagen med
en aktuell uppdatering från olika källor.

NK News har en exklusiv intervju med Steve Biegun, Trumps speciella sändebud för Nordkorea. Där framkom några saker jag inte kände till. Exempelvis innebar fiaskot i Hanoi att ansvaret för förhandlingar med USA övergick till utrikesministeriet. Rimligen har det inneburit såväl tempo som momentumförlust. Mötena i Stockholm kom mer eller mindre som en blixt från en klar himmel och de innebar i princip inga förhandlingar utan ensidiga nordkoreanska monologer. Personligen känns det som en bekräftelse på mina (högst personliga) teorier om att Nordkorea har mer gemensamt med Tokugawa shogunatet än marxism. Shogunatets representanter agerade på ungefär samma sätt när ryssar, engelsmän och amerikaner kom på besök. Det var först med övergången till Meiji som de började förstå det västerländska konceptet av institutionella förhandlingar.

En annan reflektion är att ifall acceptansnivån för misslyckanden är så pass låg kommer ingen representant för Nordkorea någonsin att våga ta egna initiativ. Oavsett vilken institution som för tillfället sitter med ansvaret. Sannolikt leder det till två konsekvenser, den ena är att det under överskådlig framtid inte kommer ske några diplomatiska framstötar. Det i sin tur kommer leda till nya militära provokationer för att påkalla uppmärksamhet.

Ett klarsynt konstaterande!

Det är också en av mina huvudsakliga bevekelsegrunder till varför jag konstant i denna tråd hävdat att förhanlingar med Nordkorea är fulkomligt utsiktslösa.
Detta gällde före Trumps spektakel med KJU, och kommer att gälla ända tills dess att fullständig insikt om nuvarade Nordkoreanska regims förhandlingsstrategi/taktik och egentliga agenda och målsättning uppnås.

De som föjt denna tråd, vare sig det gällt Trumps grandiosa spektakel med KJU, eller de som föregått honom, är medvetna om att jag på förhand dömt ut och förkastat förhandlingarna som totalt utsiktslösa, jag kommer inte att ändra denna beständiga uppfattning, utan den kommer att vara oförändrad ända fram till dess att taktiken mot Nordkorea revideras i grunden och att analytikerna hos både de civila och militära underrättelsetjänsterna som tillhör alliansen som har till uppgift att tillvarata Sydkoreas intressen och den fria demokratiska världens säkerhet, äntligen får det seriösa gehör dom hitills inte fått.

Så jag har denna musikfil, 510 låter från DFRK, som jag lyssnar till ibland. Men vad är nummer 510? Den avviker från allt annat på denna fil. Det är ingen låt utan ett tal.

510 【ラジオ】金日成死去の際の日本語放送

Via Google translator så sägs det att det är en sändning vid tiden för Kim Il Sungs död. Jag gissar att det är japanska.

Är det nån som känner till kontexten och översättningen?

Musikfilen:

”Massive Collection of North Korean Music 2 (Pop, Military Choirs, Enka, etc)”

https://archive.org/details/fry188_yahoo_S06/%E3%80%90%E3%83%A9%E3%82%B8%E3%82%AA%E3%80%91%E9%8 7%91%E6%97%A5%E6%88%90%E6%AD%BB%E5%8E%BB%E3%81%AE% E9%9A%9B%E3%81%AE%E6%97%A5%E6%9C%AC%E8%AA%9E%E6%94 %BE%E9%80%81.mp3

Det är en radioutsändning på japanska, riktad till medlemmarna av Chongryon, bosatta i Japan som tillkännager att han avlidit och allt han åstadkommit.