Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Du kan väl svara på vad som driver dig? Varför är du så intresserad av att hålla styr i tråden?

Här ser man problemet med en helt ”öppen” undersökningsresa. Det låter bra på papperet men redan efter två dagar har vi en estnisk HK-ordförande som vill ta in ett fartyg till med ROV-kamera, en välvillig men kanske lite väl spontan representant för de överlevande samt en SHK-representant som vill avvakta analys av SONAR-data innan man uttalar sig. 100% öppenhet och noll styrning. Riskerar att bli en soppa. Hade kanske varit bättre för dem att ha förbestämda digitala PK så att man kunde samla ihop informationen. Men det är kul för oss i land! :-)

Till deras försvar skall sägas att de knappast förväntade sig två nya jätte-sprickor i botten som skulle hittas första dagen. Men jag fattar ändå inte varför Rene Arikas vill rusa dit en ROV-kamera. De har (väl?) Dplays hela film att jämföra med och då ser de ju om sprickorna fanns där 2019. Om de inte gjorde det så är det väl ingen brådska för då har de ju inget med förlisningen att göra. Tänker man sig kanske att vraket håller på att kollapsa så att det brådskar att filma?

I sak är ju saken helt klar om Sörmans uppgifter stämmer. Det finns ingen chans i h-e att Rockwater, Rabe/Bemis samt Evertsson/Andersson alla missat 2 sprickor som är 10-15 m långa, 1 dm breda och belägna 5-6 m från kölen som varit helt synlig från dag 1. Jag sträcker ut huvudet och säger att det är huvudmaskinerna som håller på att ”ramla upp” från botten (vilket Mainforcepatrol var först med att föreslå). Maskinrummet ligger möjligen lite mer akterut än 60% från fören, men den sektionen är den enda som rymmer en 10-15 m horisontell spricka*. 5-6 m från kölen stämmer utmärkt med maskin #3 från BB (se planritning https://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/NAD/JAIC-haverirapport.pdf, s. 30).

*) denna är 18 m lång, de längre förut ca 13 m.

Edit: lika tidstypiskt som tröttsamt med en blogg som basunerar ut ”Min sanning om Estoniakatastrofen”. Finns det flera att välja på? Får man ha en egen oavsett vad fakta säger? Gäller det bara Estonia eller kan jag välja ”min sanning” om vad jag råkar önska?

Jo, Heweliuz ligger grunt och påverkas av ström och vågrörelser, men saken är den att fartyg är rostskyddade för att ha vattnet på utsidan, när de ligger helt under vatten kommer saltvattnet åt överallt.

Sedan påverkas också korrosionprocessen av vika olika metaller som är i kontakt med varandra i oika delar av fartyget.

Till exempel är höghållfast stål "ädlare" än metallen i skrovet, kopparen i generatorer och vissa rör är "ädlare" än skrovmetall, mässing i inredningen är även den "ädlare" så överallt i fartyget där olika metaller nu delar samma vattenfyllda utrymme pågår galvaniska processer där skrovet/strukturen agerar "offeranod"

Sedan ligger hewelius ändå "bättre" på botten än Estonia, hon ligger på sidan som trots allt är byggd för att klara krafter från vågor i sidan.

Estonia däremot ligger riktigt illa, alla "Kraftvektorer" som skrovet är byggt för att klara verkar nu åt motsatt håll, eller än värre, i sjuvning. Så jag misstänker som sagt, av min ringa erfarenhet, att hon kommer att kollapsa inom "några" år.

Kanske fortare ändå, om huvudmaskinerna "ger sig av". Då accelereras processen rejält när de faller igenom, och sliter sönder strukturen.

Givetvis finns även korrosionsskydd på insidan eftersom stål normalt rostar även i den miljö som även förekommer i normal luftfuktighet. Bildäcken bör ha ett hyffsat bra rostskydd medans uppvärmda utrymmen kan ha ett sämre, men dock ett rostskydd. Här kan det skilja mycket mellan två olika fartyg beroende på vem som utfört val av rostskyddssklass och de som har målat.

Jag håller med om att utsidan och särskilt ytor som ligger i nötning och vatten har ett betydligt bättre skydd och underhålls säkert oftare. Rostskyddet är delvis beroende på målningssystemets skikttjocklek men även på valt system. Vad gäller att det ligger metaller mot av olika material mot varandra så det blir potentialskillnad tar man givetvis hänsyn till redan i byggskedet, de galvaniska spänningsserierna är ju väl kända och förutsätter direktkontakt med varandra och därför brukar man isolera dessa ifrån varandra även i vanlig luftmiljö.

Alla vet att man inte tex drar i en rostfri skruv i ett stålskrov och exempelvis en generator har lindningar och dylikt på insidan av höljet, motordelar och annat är nog i huvudsak stål utan att det blir stå stor potentialskillnad mot skrovet om de hamnar där. Så här torde det röra sig om nedfallande föremål och de direkta kontaktytorna bör väl ändå vara relativt begränsade och mer lokala korrosionsskador där väl den potentialskillnaden uppstår.

Men visst det finns lite saker i maskinrummet, tex rör till centralsmörjningar, men det är inte alls säker att ett nedfallande rör för fullkontakt med plåtytan utan det är sannolikt att det hamnar lite snett. De som bygger fartyg bör vara väl medvetna om hur hur korrosionsproccerna fungerar avseende både offeranoder och påtryckt spänning.

Ligger skrovet i skjuving bör väl sprickor också riskera att bli diagonala, men den typen av sprickor diskuteras inte ens. Ligger båten med fel kraftvektorer så kan jag tänka mig att det förekommer svetsar som aldrig utsatts för oförstörande provning med risk för sprickanvisningar på de ytor som man kanske i byggskedet bortsåg ifrån, där dessa var utsatta för tryck och ej dragkrafter. Så sprickor i efterhand tror jag absolut är tänkbart.

En spricka kan ju ta tid innan den syns då stålet sannolikt har tillfredställande seghetsegenskaper i rådande temperatur. Så även i svetsar då man förutsätter att svetsplaner upprättats och arbetet utförts av kompetent personal.

För korrosion krävs ju syre och fartyget ligger väl på ett djup där det kan råda större brist på detta jämfört med det andra vraket.

Rev: Slutsatsen är att jämförelsen mellan de två olika fartygen alls inte behöver vara bra.

Jag tycker det är lite märkligt att man inte lyckats kräva ut ansvar om det visat sig att man inte utfört nödvändiga kontroller och underhåll avseende tex ett bogvisir.

Ögnar man tex Boverkets handbok för stålkonstruktioner,i BSK 07 kapitel 10, så har ju ägaren för en stålkonstruktion ett ansvar för fortlöpande tillsyn och det bör ha gällt även på sjön och där bör det finnas motsvarande gällande regelverk.

Ja det är bara utgåvan från 2007 som jag hittar nätet men motsvarande skrivelser kan man ju tycka bör finnas i äldre och andra regelverk. Här bör det ju även gälla att leta efter sprickor, anvisningar och brister på utsatta delar av en båt enligt en bestämd plan. Missas det så bör man ju tycka att någon absolut har ett ansvar. Ska bli intressant att följa om det visar sig och går att visa att det fanns sprickor redan vid sjunkförloppet

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2007/bsk_07.pdf

Tex styckena i kap 10:22, 10:26, 10:30.

Det kan förklaras med att rampen hade slagit igen delvis när Sillaste ser den. Skadorna på den tyder på det. Att den har varit öppen råder det inte några tvivel om. Treu ser kameran bli blöt, det kan vara då rampen är helt öppen t ex.

Beklagar om det redan tragglats x antal ggr, 1000+ sidor är lite mycket att skumma, men finns det någon någotsånär allmänt accepterad sanning om i vilket skick människokroppar är efter ett kvarts sekel i östersjövatten? Är de helt "återvunna" av bottenfaunan, eller finns det något kvar?

Tänker att det skulle kunna vara en variabel i utredningen av sjunkförloppet om man hittar personal på ställen där de normalt inte ska vara, typ att man begett sig till en viss plats på ett visst däck för att försöka ta reda på varför det är vatten där det inte ska vara vatten, sen blir man kvar där när fartyget plötsligt tippar 30°.

Jag kan svara på den frågan från min synvinkel. Det jag skriver nu står för mig bara. Jag är inte lika aktiv i tråden som Barbro men på andra ställen på internet. Jag tycker det är viktigt att riktig fakta kommer fram, att det finns en balanserad debatt baserad på vad vi faktiskt vet, eller får veta nu som t ex de nya sprickorna. Att läsa rapporter som innehåller siffror och simuleringar kanske kan upplevas som tråkigt men det ger en större förståelse för vad som hände.

OM ett bortflygande bogvisir hade tagit med sig,,dvs slitit körrampen till ett nedfällt läge, så hade det funnits skador på dessa två delar som berättade om detta.

Eftersom varken Shk.s, JAIC.s eller efterföljande utredningsbedrägerier berättar om något sådant, så faller spekulationen om att det under haveriförloppet var "öppet spjäll för hela östersjön att nå bildäcket".

Varför går folk på alla imbecilla statliga ljugerier??!
Lagför hela politikermaffian. KSI. ÖB. Ericsson samt klanen "the wallenburgers".
Massdränkning borde det aldrig gälla nån straff-frihet för!

För att man är uppfostrad i Sverige och indoktrinerad i att detta landet är det bästa, mest öppna och ärligaste landet i hela världen? Inte skulle väl svenska myndigheter kunna bete sig som myndigheterna i valfritt östland, dvs. göra affärer med maffian, undanhålla saker och ljuga?

Hur mycket vägde rampen? Har någon räknat på hur pass stora vågkrafter som hade behövts för att kunna slå den upp och ner? Om rampen låg så pass nära sjön att vattnet kunde flöda in borde väl vattnet ha utgjort ett motstånd för rampen att kunna öppnas och stängas?

Jag har förstått det som att JAIC menar att när rampen väl var öppen så stängdes den inte igen, inte förrän Estonia närmade sig botten iallafall.

Vi bör absolut förvänta oss att det finns rester av offren kvar i och kring fartyget. Bilderna från regalskeppet Kronan är ett bra exempel: hon har legat i Östersjön på bara 26 m djup i 350 men skelettdelar finns ändå kvar, liksom delar av kläder:
https://images.app.goo.gl/drXDyf9K8uVZypZb8

Däremot finns det inga planer för att denna undersökning skall ta sig in i vraket, så vi kommer knappast att få ny information på det sättet du menar.