Citat:
Ursprungligen postat av
zapohd
Ta och läs vad Riksdagen själv skriver om bla närvaro i Riksdagen
"En riksdagsledamots uppdrag är inte begränsat till verksamheten i riksdagen utan uppdraget utövas också i andra sammanhang, till exempel i valkretsen, på andra platser eller utomlands. Det innebär att varje ledamot själv, för det mesta tillsammans med sitt parti, avgör hur hen ska utföra sitt uppdrag och vilka prioriteringar som ska göras.
Det finns därför inga formella krav på närvaro i riksdagen. Det finns inte heller några generella regler om att ett visst antal ledamöter måste vara närvarande i kammaren för att riksdagen ska kunna fatta ett beslut."
Dvs i princip så skulle det bara behövas 1 riksdagsman för att fatta ett beslut.
Vidare står det också
En ledamot som är ledig i mer än en månad får en ersättare i riksdagen.
Men eftersom en riksdagsledamot kan arbeta med annat än att sitta i kammaren och votera så kommer detta att ske först efter de har ansökt om ledighet.
En ledamot som slutar delta i riksdagens arbete blir inte av med sitt uppdrag och får fortfarande sitt arvode. Vid nästa val avgör väljarna om ledamoten ska få förnyat förtroende.
Om en riksdagsman struntar helt i sitt arbeta, ja då får de fortfarande lön och upptar sin plats.
Sen så nämns även kvittning
Kvittning innebär att en eller flera ledamöter frivilligt avstår från en viss omröstning i kammaren för att kompensera för att ledamöter från partier med en motsatt uppfattning inte är närvarande. En frånvarande ledamot i det ena blocket "kvittas" då mot en ledamot i det andra som avstår från att rösta. Kvittningen sköts av partiernas kvittningspersoner.
Kvittning är en frivillig överenskommelse mellan riksdagspartier. Alla partier är inte med och kvittar sina ledamöter.
Under pandemin så har de använt en form av kvittning under riksdagens arbete.
https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/ledamoternas-arvoden-och-villkor/narvaro-franvaro-och-ledighet-i-riksdagen/
Citat:
Ursprungligen postat av
Zolotukhin
I Sverige står lagförarbeten högt upp i hierarkin av rättskällor. Det stämmer att man i första hand vänder sig till gällande författning vid tolkning av lag, men i andra hand vänder man sig till rättspraxis och lagförarbeten.
Nej. Domstolar tolkar lagarna, riksdagen stiftar lagarna.
Du tolkar regeringsformen felaktigt eftersom du saknar utbildning i vare sig juridik eller statsvetenskap.
En kammare kan fortfarande fatta beslut trots att inte alla ledamöter är närvarande enligt principen om enkel majoritet som vi hittar i 4 kap. 7 § RF.
Riksdagen måste förstås tolka lagarna när det gäller tex regeringen och riksdagsarbetet i kapitel 4 och 6 i regeringsformen.
Och även om en kammare kan fatta beslut utan att alla ledamöter deltar i omröstningen, så innebär inte det att lagen tillåter varken omröstning eller beslutsfattande utan att alla 349 ledamöter är samlade i kammaren, iallafall inte utan att man har ansträngt sig för att försöka få dit en ersättare. Enligt min tolkning alltså.
Men ni båda missförstår mig nog, jag menar inte att riksdagen tolkar lagarna på det sätt som jag säger, jag menar att riksdagen skulle kunna tolka lagarna så som jag säger.
Och när det gäller Jennie Nilssons eller andras ersättare, så finns det ju möjlighet för riksdagen att ändra sina bestämmelser om det är nödvändigt för att upprätthålla antalet ledamöter i kammaren, som ska vara 349. Och en sådan ändring kan gå snabbt, ungefär som minskningen av antalet ledamöter under coronapandemin.
Så det finns all anledning för folket att lämna in protester till riksdagen, om man tycker att något de gör bryter mot lagen.
Gällande hur många som ska delta i omröstningarna i riksdagen, och hur röstningen ska avgöras, så har jag redan sagt mitt om det tidigare i tråden:
(FB) Tråden om Stefan Löfvens Regeringskris
(FB) Tråden om Stefan Löfvens Regeringskris
