Så här står det i regeringsformen kapitel 4 paragraf 11:
"11 § En riksdagsledamot eller en ersättare får inte lämna sitt uppdrag utan att riksdagen har medgett det.
När det finns anledning till det, ska Valprövningsnämnden självmant pröva om en ledamot eller en ersättare är behörig enligt 3 kap. 4 § andra stycket. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.
En ledamot eller en ersättare får i annat fall skiljas från uppdraget endast om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget. Beslut om detta fattas av domstol. Lag (2010:1408)."
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152
Det finns alltså tre olika sätt för en riksdagsledamot att lämna sitt uppdrag:
1. Genom att riksdagen har medgett det, vilket inte tycks utesluta att riksdagen medger det mot ledamotens/ersättarens vilja.
2. Genom att valprövningsnämnden beslutar om det, enligt särskilda bestämmelser.
3. Genom att en domstol beslutar om det pga att ledamoten har begått brott.
Riksdagen alternativt en domstol har alltså varit aktuellt för fallet kring Jennie Nilssons ersättare, för att säkra antalet riksdagsledamoter i kammaren.
Det är en sak att konsultera lagproposotioner mm när man tolkar lagarna, men att låta det som står där gå emot det som står i lagtexten när man fattar beslut, det är förstås inte tillåtet. Och det är lagtexten och inte lagpropositionen, som officiellt är den gällande lagen.
Och inte heller spelar det någon roll att domstolarna under hundra år har arbetat på det sättet. Det finns nämligen flera exempel på människor som under lång tid har begått brott, kriminella gäng tex, och de har inte därför rätt att göra det så varför ska domstolarna ha rätt att göra det?
Saknas det förklaringar i lagtexten så får man komplettera lagtexten istället för att bryta mot den tycker jag.
Men det är dock upp till domstolarna och riksdagen att tolka lagarna, och därför bestämmer de om de vill bryta mot dem eller inte. Och i det här fallet är det upp till riksdagen att bestämma vad som är rätt gällande Jennie Nilssons ersättare.
Och vem som helst har ju rätt att be riksdagen eller domstolar att tolka och besluta annorlunda, vilket kan vara viktigt att göra för eventuella andra liknande fall som påverkar kommande omröstningar i riksdagen.
Under tex fällningen av Stefan Löfven så saknades det 8 ledamöter tror jag. Och det är alltså olagligt för riksdagen att tillåta det enligt min tolkning av regeringsformen.
I övrigt se svar nedan:
Antalet ledamöter i riksdagens kammare ska vara 349 enligt regeringsformen kapitel 3 paragraf 2, och det ska finnas ersättare. Det innebär att om en riksdagsledamot saknas i kammaren när riksdagen är samlad, då har riksdagen skyldighet att få dit en ersättare istället om det är möjligt.
Och vi får se om det följs i riksdagen i fortsättningen, speciellt vid omröstningar.
