Citat:
I Halland har S tre mandat och tre ersättare.
Problemet är att en riksdagsplats är personlig. Man kan inte sparkas från den oavsett hur olämplig man är. Eventuellt så måste man ha begått något grovt brott för att sparkas och då tror jag att riksdagen måste besluta detta. Hade partierna kunnat sparka en riksdagsledamot så skulle vi inte ha vildar i riksdagen.
Men eftersom Jennie Nilsson blev invald på denna riksdagsplats så valde hon att avgå och lösa problemet med en ersättare som inte var anträffbar och den andre ersättaren som har blivit utsparka ur partiet.
Här är en länk till valda riksdagsledamöter och ersättare för Halland
https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rvalkrets/15/valda.html
Även ersättarnas platser är personlig och de kan inte sparkas av partiet eller någon annan.
Problemet är att en riksdagsplats är personlig. Man kan inte sparkas från den oavsett hur olämplig man är. Eventuellt så måste man ha begått något grovt brott för att sparkas och då tror jag att riksdagen måste besluta detta. Hade partierna kunnat sparka en riksdagsledamot så skulle vi inte ha vildar i riksdagen.
Men eftersom Jennie Nilsson blev invald på denna riksdagsplats så valde hon att avgå och lösa problemet med en ersättare som inte var anträffbar och den andre ersättaren som har blivit utsparka ur partiet.
Här är en länk till valda riksdagsledamöter och ersättare för Halland
https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rvalkrets/15/valda.html
Även ersättarnas platser är personlig och de kan inte sparkas av partiet eller någon annan.
Så här står det i regeringsformen kapitel 4 paragraf 11:
"11 § En riksdagsledamot eller en ersättare får inte lämna sitt uppdrag utan att riksdagen har medgett det.
När det finns anledning till det, ska Valprövningsnämnden självmant pröva om en ledamot eller en ersättare är behörig enligt 3 kap. 4 § andra stycket. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.
En ledamot eller en ersättare får i annat fall skiljas från uppdraget endast om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget. Beslut om detta fattas av domstol. Lag (2010:1408)."
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152
Det finns alltså tre olika sätt för en riksdagsledamot att lämna sitt uppdrag:
1. Genom att riksdagen har medgett det, vilket inte tycks utesluta att riksdagen medger det mot ledamotens/ersättarens vilja.
2. Genom att valprövningsnämnden beslutar om det, enligt särskilda bestämmelser.
3. Genom att en domstol beslutar om det pga att ledamoten har begått brott.
Riksdagen alternativt en domstol har alltså varit aktuellt för fallet kring Jennie Nilssons ersättare, för att säkra antalet riksdagsledamoter i kammaren.
Citat:
Du har missförstått hur det svenska systemet fungerar, på flera sätt.
För det första spelar det stor roll vad som står i propositioner och andra förarbeten som statliga utredningar. Det är nämligen dessa dokument som domstolarna konsulterar när de avgör hur en lagtext ska tolkas. Själva lagtexterna är ofta för korta för att ge detaljerade instruktioner om tillämpningen. Du kanske inte gillar det, men så har svenska domstolar arbetat i flera hundra år, långt innan den parlamentariska demokratin infördes. Förfarandet är också vanligt i andra demokratier.
För det andra är du ute och cyklar med din teori om att alla riksdagsledamöter måste vara närvarande för ett beslut. Riksdagen har inga generella kvorumregler och är (med vissa undantag) beslutsför även om bara ett litet antal ledamöter är närvarande. Du kanske invänder att det öppnar dörren för kupper där en minoritet röstar igenom lagar som annars inte skulle ha antagits. Det är bland annat därför som alla ärenden måste bordläggas innan de går till beslut.
Det är alltså inte fel att som partierna i riksdagen gjorde frivilligt minska antalet ledamöter som deltar i riksdagens arbete under en pandemi. Däremot kan ingen hindra en riksdagsledamot som trots det dyker upp från att rösta. Man har därför föreslagit att den krigsdelegation som regeringsformen förordar om vid ett krigstillstånd även ska kunna inkallas vid andra kriser som en pandemi. Då övergår riksdagens makt till delegationen och andra ledamöter får inte längre delta i arbetet, även om de skulle dyka upp. Något beslut om detta har dock ännu inte fattats.
För det första spelar det stor roll vad som står i propositioner och andra förarbeten som statliga utredningar. Det är nämligen dessa dokument som domstolarna konsulterar när de avgör hur en lagtext ska tolkas. Själva lagtexterna är ofta för korta för att ge detaljerade instruktioner om tillämpningen. Du kanske inte gillar det, men så har svenska domstolar arbetat i flera hundra år, långt innan den parlamentariska demokratin infördes. Förfarandet är också vanligt i andra demokratier.
För det andra är du ute och cyklar med din teori om att alla riksdagsledamöter måste vara närvarande för ett beslut. Riksdagen har inga generella kvorumregler och är (med vissa undantag) beslutsför även om bara ett litet antal ledamöter är närvarande. Du kanske invänder att det öppnar dörren för kupper där en minoritet röstar igenom lagar som annars inte skulle ha antagits. Det är bland annat därför som alla ärenden måste bordläggas innan de går till beslut.
Det är alltså inte fel att som partierna i riksdagen gjorde frivilligt minska antalet ledamöter som deltar i riksdagens arbete under en pandemi. Däremot kan ingen hindra en riksdagsledamot som trots det dyker upp från att rösta. Man har därför föreslagit att den krigsdelegation som regeringsformen förordar om vid ett krigstillstånd även ska kunna inkallas vid andra kriser som en pandemi. Då övergår riksdagens makt till delegationen och andra ledamöter får inte längre delta i arbetet, även om de skulle dyka upp. Något beslut om detta har dock ännu inte fattats.
Det är en sak att konsultera lagproposotioner mm när man tolkar lagarna, men att låta det som står där gå emot det som står i lagtexten när man fattar beslut, det är förstås inte tillåtet. Och det är lagtexten och inte lagpropositionen, som officiellt är den gällande lagen.
Och inte heller spelar det någon roll att domstolarna under hundra år har arbetat på det sättet som du säger. Det finns nämligen flera exempel på människor som under lång tid har begått brott, kriminella gäng tex, och de har inte därför rätt att göra det så varför ska domstolarna ha rätt att göra det?
Saknas det förklaringar i lagtexten så får man komplettera lagtexten istället för att bryta mot den tycker jag.
Men det är dock upp till domstolarna och riksdagen att tolka lagarna, och därför bestämmer de om de vill bryta mot dem eller inte. Och i det här fallet är det upp till riksdagen att bestämma vad som är rätt gällande Jennie Nilssons ersättare.
Och vem som helst har ju rätt att be riksdagen eller domstolar att tolka och besluta annorlunda, vilket kan vara viktigt att göra för eventuella andra liknande fall som påverkar kommande omröstningar i riksdagen.
Under tex fällningen av Stefan Löfven så saknades det 8 ledamöter tror jag. Och det är alltså olagligt för riksdagen att tillåta det enligt min tolkning av regeringsformen.
I övrigt se svar nedan:
Citat:
I Sverige stiftas lagar av riksdagen genom enkel majoritet enligt 4 kap. 7 § RF, det finns undantag bland annat vid en misstroendeförklaring då absolut majoritet gäller enligt 13 kap. 4 § RF. Enkel majoritet innebär att det endast krävs att fler röstar "ja" än "nej" i kammaren, oavsett hur många ledamöter som väljer att infinna sig. Rent teoretiskt skulle detta innebära att en lag stiftas genom att endast en (1) ledamot trycker på grön knapp och resten avstår.
Att partierna kom överens om en "mini-riksdag" på 55 ledamöter under Coronapandemin strider inte mot grundlagen eftersom det är helt förenligt med 4 kap. 7 § RF. Notera att Sveriges riksdag inte stiftat en lag om att minska antalet riksdagsplatser från 349 till 55, utan gjorde en överenskommelse som liknar nästintill en samlingsregering. De ledamöter som "utestängdes" ur mini-riskdagen hade fortfarande all rätt i världen att bryta mot överenskommelsen och infinna sig i kammaren enligt 3 kap. 2 § RF och rösta enligt eget samvete enligt 4 kap. 11-12 §§ RF e contrario.
Att partierna kom överens om en "mini-riksdag" på 55 ledamöter under Coronapandemin strider inte mot grundlagen eftersom det är helt förenligt med 4 kap. 7 § RF. Notera att Sveriges riksdag inte stiftat en lag om att minska antalet riksdagsplatser från 349 till 55, utan gjorde en överenskommelse som liknar nästintill en samlingsregering. De ledamöter som "utestängdes" ur mini-riskdagen hade fortfarande all rätt i världen att bryta mot överenskommelsen och infinna sig i kammaren enligt 3 kap. 2 § RF och rösta enligt eget samvete enligt 4 kap. 11-12 §§ RF e contrario.
Antalet ledamöter i riksdagens kammare ska vara 349 enligt regeringsformen kapitel 3 paragraf 2, och det ska finnas ersättare. Det innebär att om en riksdagsledamot saknas i kammaren när riksdagen är samlad, då har riksdagen skyldighet att få dit en ersättare istället om det är möjligt.
Och vi får se om det följs i riksdagen i fortsättningen, speciellt vid omröstningar.
__________________
Senast redigerad av eoku 2021-06-30 kl. 20:56.
Senast redigerad av eoku 2021-06-30 kl. 20:56.
