Tråden om Stefan Löfvens regeringskris (2021)

Partierna trixar ihop oheliga konstellationer som inte har stöd i valresultatet. 60% röstade på partier som ville ha mer restriktiv migrationspolitik men fick istället en agenda styrd av i sammanhanget extrema C och MP. Så folket har börjat fatta, men politikerna tar oss i tvåan ändå. De vet att SD numera är rumsrena, men är rädda för att ge dem den demokratiska plattform de förtjänar. I längden kan man dock inte fylla en ballong hur mycket som helst.

Jag hoppas att de inte kommer tillbaka. Men jag kan inte förutsäga hur någon som röstat på L tänker då de har varit ett obegripligt, onödigt och samhällsfarligt parti i decennier. De har ställt till med mycket lidande. Vissa plågar djur, andra bränner ner gamla ovärderliga hus. Jag vet att dessa människor finns men kan inte sätta mig in i hur de tänker.

En ersättare fanns men hon har sjukskrivit sig och gjort sig oanträffbar efter att hon körde rattfull.

Problemet för Socialdemokraterna var bla att hon inte avsa sig sin plats i Riksdagen. Ett annat problem var att ersättare för rattfyllot har blivit en politisk vild i Halland.

Så även om rattfyllot hade avgått från riksdagen så hade Socialdemokraterna fått in en opålitlig person på den platsen.

Enda sättet för dem att få in en pålitlig person var att ministern avgick

Men när riksdagen röstar ja till en lagproposition, då röstar de visserligen ja till själva lagpropositionen. Men lagpropositionen innebär inte att lagpropositionen ska gälla, utan det innebär att den i lagpropositionen föreslagna lagtexten ska gälla. Ungefär som ett ja till en budgetproposition, inte innebär att budgetpropositionen ska gälla, utan det innebär att den i budgetpropositionen föreslagna budgeten ska gälla. Riksdagsledamöterna kan ju nämligen vara emot vissa saker som står i en propositon, tex motivering, men rösta ja till den ändå, eftersom de accepterar det som föreslås i propositionen.

Och därför när riksdagen har röstat ja till en föreslagen lagtext, då är det lagtexten som gäller, och viljan hos de som föreslog den ska inte längre gälla. De har haft sin chans så att säga, att formulera lagtexten på det sätt som de önskar. Och det luktar kryphålsletande att hänvisa till vad som står i lagpropositionen. Och det är inte långt ifrån att hänvisa till att den dåvarande regeringen i efterhand har förklarat hur de egentligen ville att lagen skulle vara, och sen ta hänsyn till det vid maktutövning.

Eller kan du hitta något i grundlagstexten som säger att riksdagen, regeringen, domstolarna mfl har rätt att ta hänsyn till vad som står i lagpropositioner och utöva sin makt utifrån det? Om inte, då är det ett grundlagsbrott att göra så, eftersom det står redan i första kapitlet i regeringsformen i första paragrafen att "den offentliga makten utövas under lagarna". Lagarna står alltså över den offentliga makten, inte tvärtom. Eller rättare sagt, om ett beslut av den offentliga makten går emot den gällande lagtexten, med hänsyn till att det står annorlunda i lagpropositionen, då är det ett grundlagsbrott. Att tolka lagtexten på ett allmängiltigt logiskt sätt är alltså tillåtet, men att gå emot den med hänvisning till lagpropositionen eller annat som står utanför lagtexten, det är förbjudet. Ett exempel är att det står så här i regeringsformens lagtext i kapitel 3 i paragraf 1, gällande riksdagen:

"1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.
Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst. Lag (2014:1385).
2 § Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. För ledamöterna ska det finnas ersättare. Lag (2010:1408)."
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152

Om det då skulle stå i lagpropositionen att det även är okej att riksdagen består av färre ledamöter, och med hänsyn till den därför minska antalet ledamöter, det vore alltså ett grundlagsbrott.
Och just så gjorde riksdagen i början av coronapandemin, när de minskade antalet ledamöter till mindre än 349, trots att de hade kunnat lösa det på andra sätt, tex digital medverkan i kammaren.
Och samma grundlagsbrott har de också begått nu när det gäller Jennie Nilssons riksdagsplats. Alltså riksdagen, och inte regeringen, har begått det grundlagsbrottet.

Liberalerna rasar för att de inte haft någon politik på fyra decennier.

Maskineriet Löfven och Lööf är effektivt. På nolltid säkrar man två osäkra mandat utan insyn för folket via media.
Det gick smidigt och tyst till.

Ger tankar om en totalitet och säkerhet utom folkets kännedom som fanns i forna östblocket när statsmedia där redovisade folkets ombuds arbete i demokratins namn.

Minns en gång när Honecker gjorde statsbesök hos Husak i Tjeckoslovakein och det kunde läsas i Neues Deutschland: In allen Bereichen herrscht absolute Übereinstimmung.

Om det blir ett extraval och den konservativa sidan vinner vore det dåligt för dem vid nästa års ordinarie val.
De hinner inte uträtta något men kommer få skulden för allt som denna regimen har åsamkat.
Bättre Löfven får regera och reda ut sin egen skit till nästa år.

Men när riksdagen röstar ja till en lagproposition, då röstar de visserligen ja till själva lagpropositionen. Men lagpropositionen innebär inte att lagpropositionen ska gälla, utan det innebär att den i lagpropositionen föreslagna lagtexten ska gälla. Ungefär som ett ja till en budgetproposition, inte innebär att budgetpropositionen ska gälla, utan det innebär att den i budgetpropositionen föreslagna budgeten ska gälla. Riksdagsledamöterna kan ju nämligen vara emot vissa saker som står i en propositon, tex motivering, men rösta ja till den ändå, eftersom de accepterar det som föreslås i propositionen.

Och därför när riksdagen har röstat ja till en föreslagen lagtext, då är det lagtexten som gäller, och viljan hos de som föreslog den ska inte längre gälla. De har haft sin chans så att säga, att formulera lagtexten på det sätt som de önskar.
Och det luktar kryphålsletande att hänvisa till vad som står i lagpropositionen. Och det är inte långt ifrån att hänvisa till att den dåvarande regeringen i efterhand har förklarat hur de egentligen ville att lagen skulle vara, och sen ta hänsyn till det vid maktutövning.

Eller kan du hitta något i grundlagstexten som säger att riksdagen, regeringen, domstolarna mfl har rätt att ta hänsyn till vad som står i lagpropositioner och utöva sin makt utifrån det?
Om inte, då är det ett grundlagsbrott att göra så, eftersom det står redan i första kapitlet i regeringsformen i första paragrafen att "den offentliga makten utövas under lagarna". Lagarna står alltså över den offentliga makten, inte tvärtom.
Eller rättare sagt, om ett beslut av den offentliga makten går emot den gällande lagtexten, med hänsyn till att det står annorlunda i lagpropositionen, då är det ett grundlagsbrott.
Att tolka lagtexten på ett allmängiltigt logiskt sätt är alltså tillåtet, men att gå emot den med hänvisning till lagpropositionen eller annat som står utanför lagtexten, det är förbjudet. Ett exempel är att det står så här i regeringsformens lagtext i kapitel 3 i paragraf 1, gällande riksdagen:

"1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.
Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst. Lag (2014:1385).
2 § Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. För ledamöterna ska det finnas ersättare. Lag (2010:1408)."
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152

Om det då skulle stå i lagpropositionen att det även är okej att riksdagen består av färre ledamöter, och med hänsyn till den därför minska antalet ledamöter, det vore alltså ett grundlagsbrott.
Och just så gjorde riksdagen i början av coronapandemin, när de minskade antalet ledamöter till mindre än 349, trots att de hade kunnat lösa det på andra sätt, tex digital medverkan i kammaren.
Och samma grundlagsbrott har de också begått nu när det gäller Jennie Nilssons riksdagsplats. Alltså riksdagen, och inte regeringen, har begått det grundlagsbrottet.

Fanns är inte samma som att det finns. Det står som sagt i regeringsformen kapitel 3 paragraf 2, att det ska finnas ersättare för ledamöterna, inte att det ska ha funnits ersättare.

Och i vilken lag står det att ersättaren ska vara pålitlig?
Det räcker väl att Socialdemokraterna anser att ersättaren är pålitlig?
Och tex Socialdemokraternas partikassör Roger Berzell är vad jag kan se inte redan riksdagsledamot eller minister. Och han borde väl anses vara pålitlig av Socialdemokraterna?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Socialdemokraterna_(Sverige)#Partikass%C3%B6r

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_ledam%C3%B6ter_av_Sveriges_riksdag _2018%E2%80%932022

https://sv.wikipedia.org/wiki/Regeringen_L%C3%B6fven_II#Statsr%C3%A5d

Och om ingen ersättare går att finna enligt direktiven i andra lagar, då borde det rimligen vara upp till partiet som riksdagsledamoten tillhör, att hitta en ersättare, för att upprätthålla regeringsformen kapitel 3 paragraf 2 om att det ska finnas ersättare. Och så här står det i vallagen kapitel 14 paragraf 14:

"14 § För varje ledamot utses lika många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Det skall dock alltid utses minst tre ersättare för varje ledamot. När ersättare utses skall man bortse från den som valts till ledamot.
Ersättare utses genom en särskild ordning mellan kandidaterna på partiets valsedlar. Ordningen beräknas enligt 11 § andra och tredje stycket.
Finns det ändå inte någon som kan utses till ersättare skall följande gälla. Den kandidat inom valkretsen som står i tur att få nästa mandat för partiet utses till ersättare. Saknas en sådan kandidat på partiets valsedlar, skall med tillämpning av 5 § andra stycket en annan valkrets bestämmas, där partiet deltar i fördelningen av fasta mandat, från vilken ersättaren skall utses. Till ersättare utses den som där står närmast i tur att få mandat för partiet. För varje ledamot får det bara finnas en ersättare enligt detta stycke. Kan ersättare inte utses på det sättet, utses inte någon ersättare."
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/vallag-2005837_sfs-2005-837

Den sista meningen bryter alltså mot regeringsformen kapitel 3 paragraf 2 som säger att det ska finnas ersättare för ledamöterna.
Men man kan förstås inte trolla fram ersättare. Går det inte att hitta några ersättare så går det inte. Men lite fler möjligheter än vad som finns i vallagen finns i verkligheten, och de möjligheterna borde prövas innan man tillåter att en riksdagsledamot saknas och inte ersätts av någon.
Och demokratiskt är det ju inga större problem att Socialdemokraterna väljer en ersättare fritt, eftersom alla deras riksdagsledamöter har blivit valda under deras partibeteckning.

Dessutom är det konstigt det som står innan i citatet från vallagen, om att det alltid ska utses minst tre ersättare för varje ledamot. Det har uppenbarligen inte gjorts i Jennie Nilssons fall, och man kan undra varför. Fanns det inte tre ersättare, eller har man ignorerat/brutit mot den delen av vallagen?

Maskineriet Löfven och Lööf är effektivt. På nolltid säkrar man två osäkra mandat utan insyn för folket via media.
Det gick smidigt och tyst till.

Ger tankar om en totalitet och säkerhet utom folkets kännedom som fanns i forna östblocket när statsmedia där redovisade folkets ombuds arbete i demokratins namn.

Minns en gång när Honecker gjorde statsbesök hos Husak i Tjeckoslovakein och det kunde läsas i Neues Deutschland: In allen Bereichen herrscht absolute Übereinstimmung.