Feminismen vägrar acceptera psykisk ohälsa som grund till våldsbrott mot kvinnor

Du vet att du kanske hade kunnat må bättre av att läsa lite själv. Sa jag att Fenix var unik för Europa eller sa jag att den var unik för Sverige? Erfarenhet? Tanken att man behöver ha suttit eller jobbat för KVV för att veta vilka former av bestraffning det finns i Sverige är ju direkt befängt. Jag sitter inte och pratar om hur det känns att sitta i en isoleringscell under en längre tid, jag säger att Fenix bara finns på Kumla och att Fenix är den enda riktiga bunkern vi har i Sverige.

Egentligen så är jag inte tillräckligt investerad i denna diskussion för att dra ut det speciellt längre så vi kan ju säga så här att om du kan hålla med mig om att det är oerhört svårt att sitta på Fenix utan att ha mördat, beordrat andra att mörda eller planerat omfattande massaker så kan vi släppa resten av diskussionen då det är uppenbart att vi har skilda åsikter om vad bunker innebär.

Finns inga studier eller statistik som påvisar ett samband mellan "idioti" hos män och dagis, däremot! så finna det gott om detta gällande brist på närvarande fader.

Det var inte riktigt så jag uttryckte mig heller.
Jag påpekar att det är värt att ägna en tanke åt något ytterligare som kan tänkas påverka barnens utveckling negativt. Det är inte helt taget ur luften. Vi pratar ju om föräldrarnas betydelse för barnet här och det finns t ex stöd för att den biologiska präglingen mellan mor och barn sker redan under fosterstadiet. Det är inte alls självklart att ett barn som är ett år gammalt plötsligt är helt oberoende av sin mors närhet bara för att hon behöver lämna bort barnet. Daghem uppfanns inte för barnens skull utan för samhällsekonomins. Då är det rimligt att anta att det kan finnas glapp i systemet som får konsekvenser på sikt.

Kumla saltvik och hall har fenix avd. jag säger av erfarenhet att de flesta som blir fenix placerade är narkobrottslingar med stora pengar. Här är ett klipp av många. https://ekstrabladet.dk/krimi/article4511752.ece Vakna nu upp ur drömmen och se dig omkring, tror du verkligen att det du läser/ser/hör i svenska medier är sant. Du har rätt i att vi slutar här då jag inte orkar utbilda ingrodda svenskar utan koll.

Så du säger att maskulin närvaro är närapå ett rekvisit för en bra uppväxt?

eller omvänt då, ingen fäder som kan korigera den skadan mammor gör om de lämnas att enskilt bestämma över barnets behov och uppfostran.

sen så tycks personlighetsdrag snarare än "iq" definera vem som sitter i fängelse, avvikelsen gentemot samhället i stort är inte speciellt stor (dvs majoriteten som sitter på kåken är "genomsnittligt" normalsmarta, även om nu de ca10% i populationen som har en iq under 80 är dubbelt så stor på kåken (dvs ca 20% av fängelsepopulationen).

Ja, det har du rätt i! Inte märkligt att hon kände sig sliten!
Nej, det håller inte. Visst är det bra att både män och kvinnor förvärvsarbetar, men att båda arbetar 100% under småbarnsåren är inte hållbart. Det vettigaste vore att båda går ner i % under småbarnsåren och hjälps åt med barn och hushåll. Visst pensionen etc. blir sämre. Men det är ändå en investering för bådas hälsa och barnens välbefinnande.

Känsloargument? Nej, det var inga känsloargument.

Jag känner våra barn och vet detta bättre än du. Det är bra för våra barn. Mycket bättre än "varannan vecka"-liv, där de bara skulle träffa mig varannan vecka och bara träffat exet varannan vecka och inte ha en fast punkt/inget fast boende. Jag och exet umgås tillsammans med våra barn så gott som dagligen. Vi hjälps åt. Vissa tider är jag själv med våra barn och vissa tider är exet själv med våra barn. Vi bor så pass nära att detta fungerar smidigt för barnen. Barnen har oss båda i sina liv, dagligen. Och har en stabil boendepunkt.

Clark Olofsson har mordförsök på registret så tack för att du bevisar min poäng.

Så du tror att det är bättre för barnen än om ni levde tillsammans… Så sött… och osannolikt.

För mer än 40 år sedan.....

Att leva tillsammans är inget alternativ då exet dumpade mig för cirka 2 år sedan. Exet vill inte leva tillsammans med mig, exet vill inte leva tillsammans med någon annan vuxen överhuvudtaget. Så det alternativet finns inte. Jag hade dock gärna haft kärnfamilj och kämpade för detta in i det sista. Men eftersom exet inte vill, så har vi skapat det näst bästa alternativet för våra barn. Och det är att de har daglig tillgång till oss båda samt att vi alla (jag, exet och våra barn) så gott som dagligen umgås allihopa. Jag och exet hjälps också åt. Våra barn behöver inte leva ett splittrat "varannan vecka"-liv, utan har mycket god och daglig tillgång till oss båda samt ett stadigt boende/hem. Klart detta är det bästa alternativet för våra barn, utifrån att jag och exet är separerade. Det borde väl du ändå hålla med om. Eller du kanske är en sådan förespråkare för "varannan vecka"-liv, så som är så "Inne" numera? Eller att barn bara ska träffa den ena föräldern varannan helg, så som det såg ut förr vid separationer?