SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Jag läste just detta stycke på första sidan i Stieg Trenters deckare Dockan till Samarkand :

Nej, detta fick vara hennes sista körning, morbroderns tjat till trots. Hon var px och ingen droskdonna och skulle heller aldrig bli det.

Vad betyder px? (px är kursiverat i boken också.) Jag gissar att det betyder vikare (eller eXtra Person), men har inte kunnat hitta det på nätet eller i någon ordbok.

Läser du e-boken? Jag skulle tro att är en felinscanning som korrekturläsaren, förutsatt att sådan existerat, inte har fångat.

EDIT: Nä, jag hade fel. Postexpeditör, som Fryskyl visat.

Tyska utgåvan, som jag fiskar upp på nätet, lyder:

Sie war Postbeamtin und keine Droschkendonna, und sie hatte auch nicht die Absicht, je eine zu werden.

Så postanställd, typ. Dock aldrig hört "px". Kanske nån föråldrad term?

Postexpeditör, måste det väl vara.

https://digitaltmuseum.se/search/?sv=table&aq=owner:%22S-PM%22&q=lundberg

Bättre länk:

https://digitaltmuseum.se/011014700863/fran-vanster-kb-elsa-ek-px-amalia-olsson-klb-cecilia-bergholm-px-amelie

Ja och om man läst boken så framgår det. Det står även i bokens sammanfattning.

Vad betyder storhetskomplex? Är det ens ett ord?

Nej det låter som en missuppfattning. Det rätta är storhetsvansinne eller megalomani.

Fantastisk googling!
På sidan 171 kom förklaringan: postexpeditör .

Extra val eller extraval?

Senast jag räknade mina valar visade det sig att jag hade en extra val.

Om regeringskrisen håller i sig kanske det blir extraval senare i år.

De brukar väl annars betona att det egentligen heter extra val; sen vet jag inte riktigt vad kvällspressen skriver. Från Valmyndigheten:

Extra val
Ett extra val till riksdagen, kommun- och regionfullmäktige kan hållas mellan ordinarie val. Valmyndigheten har som uppdrag att alltid ha beredskap för att kunna genomföra ett extra val.

https://www.val.se/val-och-folkomrostningar/extra-val.html

Hopskrivning är naturligare vid bestämd form: extravalet fungerar bättre än extra valet. Särskrivningen extra val kräver dessutom normalt artikel före: ett extra val. I talat språk är också sammansättningsaccent helt förhärskande.

Det finns inte heller några ordbildningsskäl för att påstå att det måste heta extra val.

Om det står extra val eller öppen vård i en lagtext kan man inte hävda att extraval respektive öppenvård betyder något annat eller är mindre egentligt. Hop- eller särskrivning av ett uttryck som distinktion för betydelse eller referens fungerar helt enkelt dåligt.

Ibland kan det utvecklas betydelseskillnader där den ena formen blir ett fast uttryck, men faktum är att det brukar vara just de fasta uttrycken (med en mer specifik betydelse) som får sammansatt form medan särskrivna uttryck har mer beskrivande och öppen betydelse: jämför grönsak och grön sak, saltvatten och salt vatten.

Att regeringsformen, och Valmyndigheten, har uttrycket i två ord beror på att det ska kontrastera till ordinarie val (det normala val som hålls den andra söndagen i september vart fjärde år), vilket av naturliga skäl skrivs i två ord.

Man kan ha förståelse för att man i regeringsformen och i Regeringskansliets och riksdagens texter vill ha en redaktionell konsekvens i formen. Men det har inget med betydelse eller vad som är riktigt att göra.

Vi kan ju ange källan för ovanstående också:

https://www4.isof.se/cgi-bin/srfl/visasvar.py?sok=****&svar=79692&log_id=728969