Dödligt virus från Kina orsakar panik (SARS-CoV-2, COVID-19)

"Ta höjd för en allvarlig situation

Kommunikationen bör ta hänsyn till att hantera en influensapandemi där ett stort antal individer blir allvarligt sjuka eller dör, stora samhällsstörningar uppstår eller allvarliga förtroendekriser förekommer.

Kommunikationsarbetet kan behöva starta redan vid misstanke om en pandemi och pågå långt efter det att smittspridningen mattats av. Det är viktigt att inte skala ner kommunikationsplaneringen för tidigt när skeendet börjar gå mot sitt slut.

Snabb start, mågruppsanpassning och samverkan – dessa är bara några av de förutsättningar som kan vara avgörande för kommunikationen vid en pandemi.

Målgruppsanpassa budskapen och kommunicera fakta

I början av händelseutvecklingen är det extra viktigt att noga överväga de budskap som kommuniceras. De måste grunda sig i fakta och ge en bild av vad som är möjligt att svara på just då. Tidiga uttalanden sprids snabbt i massmedier och sociala medier och tenderar sedan att hänga kvar.

Det första som kommuniceras är det som stannar i människors medvetande och kan vara svårt att korrigera i efterhand. Det gäller även påståenden som inte är baserade på fakta.

En risk är att allmänheten inte uppfattar de budskap som myndigheterna försöker sprida, eller inte känner sig berörda av dem. Det är därför viktigt att lyssna till hur situationen beskrivs i omvärlden och att följa upp hur olika målgrupper uppfattar det som kommuniceras. Utöver en effektiv omvärlds- och mediebevakning behövs strategier för att i olika sammanhang bemöta och föra dialog med målgrupperna.

Öppenhet

Nationella myndigheter ska precis som i andra sammanhang kommunicera och agera på ett transparent och öppet sätt, det vill säga berätta vad myndigheterna gör, varför, vad man vet och inte vet. Det innebär också
att aktivt ge information till media och att formulera enkla och relevanta budskap, som så långt det

Viktigt med snabb start med kommunikationen

Behovet av att kommunicera är mycket stort i inledningen av en pandemi, trots att faktaunderlag om sjukdomen och spridningen är ofullständiga. Kommunikationsarbetet måste starta i tidigt skede, i tät samverkan mellan kommunikatörer och sakkunniga experter. Det är av stor vikt att samverkansgrupper redan är etablerade under den interpandemiska fasen (tiden mellan pandemier), såväl nationellt som regionalt och lokalt.

Flexibel hantering

Beredskapen måste ge utrymme för att anpassa planerade kommunikationsinsatser, eller att planera nya, utifrån hur situationen utvecklar sig. I detta ligger att använda sig av flexibla och snabba kanaler. Det måste gå att snabbt möta oväntade behov av kunskap eller att kunna hantera och bemöta frågor, även runt obehagliga och oönskade händelser.

Om influensan kommer till Sverige kort efter det att den upptäckts, kommer informationen troligen att vara ofullständig om vilka grupper som är mest sårbara, hur sjukdomsförloppet ser ut och hur influensan bäst behandlas. Det kommer heller inte att finnas ett vaccin, eftersom ett sådant tar 4-6 månader att ta fram för företagen som producerar vaccinet.
När i tiden den pandemiska influensan kommer till Sverige, i relation till andra länder, påverkar alltså vilka åtgärder som kan vidtas i olika skeden av händelseutvecklingen.

Kommunikationen i samband med en pandemi ska stödja de
övergripande nationella målen för hanteringen av pandemin: att minimera sjuklighet och dödlighet i befolkningen. De främsta strategierna är en kombination av anpassade åtgärder, så som medicinska, icke-medicinska, vårdhygieniska samt kommunikativa åtgärder. Dels för att försöka begränsa smittspridningen, dels för att lindra de negativa konsekvenserna för dem som på olika sätt påverkas av pandemin, direkt eller indirekt.

I samband med den senaste influensapandemin 2009 gjordes konkreta erfarenheter av vad som fungerade och vad som behöver förbättras inför en ny pandemisk influensa. Det här är några exempel på vad som behöver förbättras:

• En samverkan runt kommunikation behöver upprätthållas, utvecklas och förtydligas ännu mer mellan och inom aktörer på lokal, regional och nationell nivå.

• Strategier för att förhålla sig till sociala medier, möta ryktesspridning och föra samtal med målgrupperna behöver finnas och användas.

• Tillvägagångssätt och kanaler behöver göras tydliga och mer ändamålsenliga när det gäller att ge vårdens och omsorgens personal relevant information direkt, som stöd i arbetet under en pressad situation där människors frågor och oro dessutom behöver bemötas."

I början av händelseutvecklingen är det extra viktigt att noga överväga de budskap som kommuniceras.

De måste grunda sig i fakta och ge en bild av vad som är möjligt att svara på just då. Tidiga uttalanden sprids snabbt i massmedier och sociala medier och tenderar sedan att hänga kvar.

Det första som kommuniceras är det som stannar i människors medvetande och kan vara svårt att korrigera i efterhand.

En risk är att allmänheten inte uppfattar de budskap som myndigheterna försöker sprida, eller inte känner sig berörda av dem. "