Det här med att "anse" saker

Vad betyder det egentligen?

I min värld betyder "anse" att man har en subjektiv åsikt. Eller iaf en någorlunda osäker åsikt. Man kan anse att hamburgare är gott, vilket är 100% subjektivt.

Men jag tycker det verkar som att folk använder ordet på ett fult sätt i debatter. De använder "anser" istället för "tror" i debatter, och det ger intrycket av att de vill göra sig immuna mot kritik. För om man tror något så går det att bli överbevisad av fakta, men en åsikt "måste respekteras".

Jag kom att tänka på det när jag läste detta inlägg:


Det här är inte en fråga man kan "tycka" något om. Antingen har TS rätt eller fel. Det kanske är svårt eller till och med omöjligt att bevisa, men det är inget man kan "hålla med" om. Iaf inte mer än vad man kan hålla med om att 1+1=2. (Eller 3)

Så vad säger ni? Är det jag som använder ordet fel? Iof använder jag det knappt, men det är just på grund av det här.

Wiktionary säger rakt av att det är en synonym till tycka. SAOB är knepigare, lyckas inte uttyda ordets ursprung men eventuellt öppnar de upp för att det är något man inte vet, men skall se an, dvs studera närmare. Blandaren skojade för några år sedan om just tycka, ungefär att "lackmuspappret är blått, nej det är det ju inte, jo jag tycker det" som en drift med uppluckringen fakta versus tyckande.

Anser betyder tycker. Vad skulle det konstiga vara?

Min åsikt är …

Ursprungligen postat av Andomarn
Min åsikt är att förhållanden som kommer naturligt är de som varar längre än de man aktivt letar efter.
Håller ni med?
Om inte, varför?

Orden anser och tror är precis som redan konstaterat inte synonyma och att som ett retoriskt knep förväxla dem är bisarrt. Det får mig att tänka på ett eventuellt besläktat fenomen där någon gör ett anförande med fakta, t.ex. citerar objektiv data från ett test eller en undersökning och får som ett motargument "Ja, men så tycker inte jag!"

Jag tror att såna otyg där man t.ex. byter ut "tror" mot "anser" i syfte att få stå oemotsagd skvallrar om en brist på goda argument och/eller en brist på förtroende för de argument man har.

En åsikt är alltid subjektiv. Det är som att säga objektiv fakta.
Däremot kan det finns objektiva parametrar som har lett till åsikter.
E.g. Jag tycker att Linkin Park var bättre förut innan Chester Bennington dog.
Det kursiva är fakta som leder till åsikten att bandet inte gör kvalitetsmusik längre.

Jag använder anse synonymt med hävda eftersom jag tycker hävda låter fult.
E.g. Jag anser att stor bokstav och punkt är onödigt i korta sms-meddelanden.
Det vill säga, jag tänker inte ändra mig på den punkten.

Jag ser det såhär;
"Min åsikt är ..." är en början på en deklaration av en personlig åsikt som i sin tur bygger på något som också är personligt - t.ex. observationer, erfarenheter, känslor eller någon form av data som vi format och lagrat i hjärnan någonstans. Det spelar inte så stor roll vilken formulering vi använder eftersom alla utgår ifrån samma personliga "data".

Det som får mig att snubbla på citatet från Andomarn är hur det ser ut om man tar bort "Min åsikt är att". För mig ser det ut som ett axiomt påstående där datat är subjektivt.

Jag kan endast hålla med om att det är hans åsikt men har väl ingen relevant betydelse. På något sätt känns det som att det som följer "Min åsikt är att" inte riktigt representerar en åsikt.. men ja, jag vetefan faktiskt.

Fast där har vi ju en åsikt. Skulle du även skriva att du hävdar att 1+1=2?

En personlig åsikt ser jag mer som ett subjektivt, ofta cementerat, tycke till ett specifikt ämne, som format sig efter erfarenheter kring ämnet i fråga.
Medan ett anseende är en mer utomstående synpunkt, dock också subjektiv, som man inte själv har mycket erfarenhet av. Därav att "an se". Du ser på ett ämne mer än vad du tycker om det.

1+1=10

Vad anser ni om den här "temperaturskalan", alltså från helt obekräftat (nederst) till bekräftat (överst). Vi skulle kunna kalla den VATT. Kalibrera den gärna.

• Vet
• Anser
• Tror
• Tycker