Citat:
Ja, visst, säkert. Hon uppvisar ju ett BL-beteende i vissa avseenden också.
Sen behöver inte det ena utesluta det andra, bipolär sjukdom är ju en fysiologisk sjukdom, en hjärna som fungerar annorlunda med en blandning av positiva o negativa effekter på personen. Borderline är ju en personlighetsstörning, dvs nåt man inte föds med, utan som beror på sin uppväxt o omgivning.
Tvärtom så är ju samsjuklighet väldigt vanligt i bipolaritet, bipolära depressioner är ju så grava för många att det är vanligt att ångestsjukdomar odlas, växer o frodas ostört i den den gyttjan. Som om det inte var nog redan liksom. Nu är ju inte borderline en ångestsjukdom tror jag, men ser inget skäl till varför den inte skulle kunna samexistera med en ev bipoläritet.
Tycker jag sett många vittnesmål nu som starkt visar på bipoläritet.
Det där med svängningarnas frekvens betyder ingenting egentligen. Det finns lika många olika frekvenser/mönster som det finns bipolära människor i princip. Vissa har jättelånga depressioner, sedan korta manier, sen kanske friska i två år, o sen repeat.
Andra kan svänga fram och tillbaka varannan vecka. Vissa andra kanske bara har en kort depression en gång, sen en endagsmani, och sen aldrig något mer resten av livet. Vissa har topparna o dalarna samtidigt (blandepisoder). Vissa svänger kraftigt flera gånger varje dag (måste vara hemskt).
Sen kan det ju vara ADHD också, symptomen liknar ibland bipoläritet med t.ex svängningar i humör osv.
Sen behöver inte det ena utesluta det andra, bipolär sjukdom är ju en fysiologisk sjukdom, en hjärna som fungerar annorlunda med en blandning av positiva o negativa effekter på personen. Borderline är ju en personlighetsstörning, dvs nåt man inte föds med, utan som beror på sin uppväxt o omgivning.
Tvärtom så är ju samsjuklighet väldigt vanligt i bipolaritet, bipolära depressioner är ju så grava för många att det är vanligt att ångestsjukdomar odlas, växer o frodas ostört i den den gyttjan. Som om det inte var nog redan liksom. Nu är ju inte borderline en ångestsjukdom tror jag, men ser inget skäl till varför den inte skulle kunna samexistera med en ev bipoläritet.
Tycker jag sett många vittnesmål nu som starkt visar på bipoläritet.
Det där med svängningarnas frekvens betyder ingenting egentligen. Det finns lika många olika frekvenser/mönster som det finns bipolära människor i princip. Vissa har jättelånga depressioner, sedan korta manier, sen kanske friska i två år, o sen repeat.
Andra kan svänga fram och tillbaka varannan vecka. Vissa andra kanske bara har en kort depression en gång, sen en endagsmani, och sen aldrig något mer resten av livet. Vissa har topparna o dalarna samtidigt (blandepisoder). Vissa svänger kraftigt flera gånger varje dag (måste vara hemskt).
Sen kan det ju vara ADHD också, symptomen liknar ibland bipoläritet med t.ex svängningar i humör osv.
Inte optimalt att sitta här i tråden och diagnosticera folk till höger och vänster. Men det finns ändå 2 saker som kan appliceras på Lena som lutar åt borderline (som jag ser det) : hennes uppenbara skräck för separationer och hennes ångest. Hennes uppskruvade beteende.
Men det dikotioma (svartvita) tänkandet, som är så typiskt för BL, kan jag inte se hos henne från min horisont iaf.
Sen kan hon ha ett par punkter på "listan" som stämmer, men det krävs bra mycket mer än så för att ha störningen fullt ut.
Mest var hon ledsen och förtvivlad men det är inte så konstigt med tanke på den situation hon befann sig i - och hennes oförmåga att ta sig ur eländet. Inte alls konstigt efter att ha varit manipulerad av SD i flera år.
Hon visste precis hur sjukt det var och berättade detta för psykologväninnan som bodde på Irland. (finns som ljudfil)
