Citat:
Ursprungligen postat av
DecieveroftheGods
Som de flesta vet så vilar feminismens premisser på en grund som utgår ifrån en generaliserande gruppindelning. De skriver att det är män som bakom det mesta, på samma sätt som en antisemit skulle säga att det är judar som är bakom det mesta, eller en rasist som skulle klumpa ihop diverse etniciteter och anta att de har vissa egenskaper.
Detta skadar deras egna framfart, då det inte stämmer överens med verkligheten. Då är frågan varför de inte tar in den statistik som visar på vilka män som faktiskt sitter i fängelse, och begår brott både mot män och kvinnor.
De flesta vet säkerligen vad Kluster B är och vilka personlighetsstörningar som ingår där, men jag skriver ut dem ändå.
Antisocial personlighetsstörning
Borderline personlighetsstörning
Histrionisk personlighetsstörning
Narcissistisk personlighetsstörning
Specifikt Antisocial och Borderline ligger bakom en överväldigande del av de våldsamma brottslingarna, så varför fortsätter feminister envisas om att det är alla män som begår brott eller som måste hålla koll på varandra? Det handlar alltså i grunden om en psykisk ohälsa, när det gäller båda könen. Så varför mörkar feminismen detta faktum, varför vägrar feminister erkänna att det handlar psykiskt sjuka individer som har låg impulskontroll, lägre IQ och saknar mycket av den empati som vårt samhälle bygger på?
Varför väljer man att vara antingen oärliga eller outbildade?
Lägger in några källor
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4825675/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17707246/
Whereas prevalence rates for BPD in the community are 1 percent to 2 percent (Kraus and Reynolds, 2001), rates among both male and female inmates have been estimated at 12 percent to 30 percent (Black et al., 2007; Douglas et al., 2007; Jordan et al., 1996; Singleton et al., 1998; Trestman et al., 2007). In fact, the prevalence of BPD in correctional settings is typically higher than in psychiatric in-patient settings (about 20 percent), and more than double that of out-patient mental health clinics (about 10 percent)
In the current study, the constructs of BPD and psychopathy are emphasized (Hare, 1991). Psychopathy is related to, but distinct from, the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders’ (DSM-IV) diagnosis of anti-social personality disorder. This disorder is characterized by persistent involvement in anti-social behavior, beginning in childhood or adolescence, and includes behavioral symptoms such as impulsivity, deceitfulness, criminal activity and aggressiveness. Most incarcerated offenders (50 percent to 80 percent) have behavioral histories that meet diagnostic criteria for anti-social personality disorder, whereas a smaller subgroup (15 percent to 30 percent) meets criteria for psychopathy
Det är en mycket relevant frågeställning.
Det verkar som att man ser det som att det skulle vara någon slags sociokulturell problematik att vissa män begår våldsbrott och man skiljer där inte på svenska män, arabiska män, indiska män, afrikanska män o. s. v.
Inom en del kulturer är det ju sant. I muslimska länder till exempel, skulle jag våga påstå att det är religion och kultur som är en del av orsaken till kvinnomisshandel och våldtäkt. I Sverige ser det dock annorlunda ut. Här behöver man sortera ut de få brott som är verkligt grova och de brott som handlar mer om en sexistisk inställning till könen. De verkligt grova brott, de du refererar till, är undantagsfall procentuellt sett, och begås som du skriver, till absolut största del av störda personer och har förmodligen väldigt lite att göra med feminism eller specifikt dålig kvinnosyn.
Varför feminister fortsätter att hävda annat är en bra fråga, jag förmodar att det handlar om förnekelse och vilja att hitta syndabockar istället för att se verkligheten för vad den är. Rå och obegriplig, många gånger.