Inflationen nu 2.5% (juni 2021)

Vilket tyder på att bostadsräntorna kommer vara låga de närmsta åren. Snitträntan på ett 5-årigt bostadslån är under 1,5% hos många banker just nu.

Verkar till och med gå att få en 10-åring under 2%.

Inga problem att sova gott de närmsta åren alltså.

Vad ökar i pris?

Svar: Aktier, bostäder, guld, råvaror.

Vad mäter inte kpi?

...hmmm....

Börjar tyda ett mönster.....

Centralbanken är långt ifrån amatörer och har långt ifrån en agenda att vilseleda folket. Den som tror något annat är att likställa med valfri individ på konspirationsforat. Att vi skulle ha en inflation som överstiger det Riksbanken uttrycker vore fullständigt orimligt eftersom att genomsnittslönen ökat i statisk takt sedan 90-talet. (https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loner-och-arbetskostnader/lonestrukturstatistik-hela-ekonomin/pong/tabell-och-diagram/loneutveckling/). Hade vi haft en inflation som överstigit löneutveckligen markant hade folk helt enkelt inte haft råd att leva idag. Men trots allt klarar industriarbetare fortsatt av att handla på ICA.

Något som är viktigt att skilja från detta är separata marknader såsom bostadsmarknaden och börsmarknaden där helt andra faktorer spelar in. Bostadsmarknaden har gynnats enormt av låga räntor där det lönat sig att investera i fastigheter eftersom att räntorna under lång tid varit låga och också förutsägbara eftersom att inflationen halkat efter under lång tid. (https://www.scb.se/contentassets/247ec9d912aa457fa9f656428809882e/beskrivning-av-kpif-matten.pdf)

Med ett lågt ränteläge och en exportmarknad som ökar så är det absolut inte konstigt att vi har en börsmarkand och bostadsmarknad som sticker iväg jämfört med en importmarknad. Sverige har haft ett handelsöverskott sedan 90-talet.(https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Handelsbalans-och-tjanstebalans/) vilket också indikerar en ekonomisk och teknisk utveckling vilket är en stor förklaring till att det finns pengar för dessa marknader att öka. Företagen gör större vinster, investerare gör större vinster, och således flödar pengar in i landet även utifrån.

Detta ökade inflöde leder också till möjligheten för bostadsmarknaden och börsmarknaden att stiga. Det finns ett inflöde av pengar som ska ta vägen någonstans. Detta leder naturligtvis inte till att priset på mjölk stiger över en natt, utan det är pengar som återinvesteras på andra marknader och leder till de tydliga prisökningar vi ser idag inom specifika marknader. Något som inte reflekteras i varken KPI eller KPIF eftersom att det inte är relevant.

Vi lever inte i någon konspiration som många tror utan det är egentligen ganska rimligt. Eller är det också någon konspiration att inflationen i Tyskland sticker iväg nu? (https://tradingeconomics.com/germany/inflation-cpi)

KPIF har ett väldigt specifikt syfte och bör inte blandas ihop med vare sig bostads- eller börsmarknad.
Räntorna kommer att gå upp. Bostadsmarknaden är på en orimlig prisnivå och många sektorer på börsen är övervärderade. Det är inte konstigare än så.

Omviktning av varutyperna tycker jag är rätt godtycklig. Priset på livsmedel går upp, priset på teknik går ner. Följden blir en omviktning mot teknik, vilket ju bör betyda att den genomsnittlige konsumenten väljer att svälta och investera i en ny mobiltelefon?


Vad jag menar är att pengatryckande ser ut att ha extrem påverkan på vissa tillgångsslag, men detta har i sin tur inte någon effekt på KPI. KPI är alltså inte ett rättvisande inflationsmått.


Anledningen till att jag dessutom kallar det för ett påhittat mått är för att inflation, enligt sin mest grundläggande definition, är just en expansion av penningmängden. Penningmängden har expanderats betydligt mer än vad man ger uttryck för i KPI. KPI är helt enkelt ett godtyckligt mått för att mäta inflation och det utgår ifrån en godtycklig sammansättning av en fiktiv varukorg som viktas om för att passa in i centralbankens kalkyl.

Här vill jag dock tillägga att min (amatörmässiga) kunskap i frågan är ganska så färgad av den österrikiska skolans tankesätt och jag vet inte om det är helt rätt nivå att ta diskussionen på. Jag har full respekt för att andra värderar KPI som ett relevant inflationsmått och jag kan inte förneka att deras (och dina?) tankar om saken är intressanta, för det är ju den typen av tankar som utgör det dominerande synsättet och har mest påverkan på penningpolitik.

Någon som lyssnat på Malcom & Marcus näst senaste avsnitt (tror jag det är) som heter "oklart yrande om ekonomin"?

Riktigt bra inlägg. Och nej, jag ser det inte som en konspiration på något sätt, jag tror mer på att människor kan fästa sig vid olämpliga idéer och modeller snarare än att det skulle finnas en dold agenda någonstans.

Jag har försökt följa spotmarknaden för vissa råvaror ett tag, samt snackat med lite bekanta som är industriföretagare (jag vet, anekdotisk bevisföring) och där tycker jag åtminstone att det verkar som att det är något slags inflationsrally på gång nu. Timmerpriset har dragit utav bara helvete och vissa basvaror som mina bekanta tidigare inte haft några problem med att köpa in har antingen stuckit iväg i pris eller blivit helt otillgängliga.

Det kan man ju så klart se som en konsekvens av en kraftigt ökad efterfrågan, men det kan också tolkas som att man hamstrar på sig råvaror och lägger i lagerhyllorna enbart för att man just ser priserna sticka och tillgången gå ner. Min take på det hela är att det är en följd av QE, att det är så mycket likviditet på marknaden nu att det helt enkelt leder till hamstring och tids nog kommer detta också leta sig ut i konsumentpriserna.

Vad är din take på det?

Finns ett stort problem med grundtesen av inlägget du citerade. Folk har visst mycket svårare o leva idag det märks bara inte eftersom alla är belånade till max. Om räntorna drar är många helt körda.

Jag tänker ibland på det Peter Schiff brukar nämna i den här typen av diskussioner. På 50-talet kunde en blue collar worker betala för barn, hemmafru, hus och två bilar på en enda svenssonlön. Idag är det mer eller mindre omöjligt. Sen vet jag inte om det finns en klockren koppling till inflationsdiskussionen här, men det kan åtminstone nämnas.

Sen är väl det här med överbelåningen till stor del också ett uttryck av att privatekonomin rört sig mer åt det hållet i takt med att det skapats bättre och bättre tjänster för kreditgivning. Jag tycker också att det är oroväckande och osunt på många sätt, men det handlar inte bara om att vi lever på luft och förhoppningar.

Själva konsprationsuttrycket var inte specifikt riktat mot dig utan mer allmänt i tråden.

För att svara på din fråga är jag tyvärr inte beredda att hålla med om någon hamstring förekommer eftersom att det sista företag idag vill är att sitta på olönsamma lager. Anledningen till att timmerpriset specifikt sticker är för att det är vansinnigt lönsamt att köpa tomter och bygga hus sett till pengarna man får för det. Speciellt när småhusmarknaden rusat som den gjort.

Samma princip gäller för halvledarmarknaden där det också finns en väldigt logisk förklaring till varför det både sticker i pris och efterfrågan.
Jämför tiårsgrafen på vete mot halvledare för ett praktexempel på vilken effekt efterfrågan har:
https://tradingeconomics.com/commodity/wheat
https://www.marketwatch.com/investing/index/sox/charts

Att hamstra är riskfullt och är sällan lönsamt i jämförelse med att snabbt omsätta investeringen.
Kollar vi på valfritt index för byggnadsmaterial ser vi en extremt brant ökning de senaste åren som åter har en väldigt simpel förklaring:
https://fred.stlouisfed.org/series/WPUSI012011
https://www.scb.se/en/finding-statistics/statistics-by-subject-area/prices-and-consumption/building-price-index-and-construction-cost-index-for-bu/construction-cost-index-for-buildings-cci-input-price-index/pong/tables-and-graphs/construction-cost-index-and-consumer-price-index/
I de västerländska landen har vi en befolkningsmängd som stagnerar samtidigt som människor i regel har mer tillgångar tack vare den tekniska utvecklingen. Vart ska dessa pengar ta vägen? Ska man köpa dubbla uppsättningar 100k högtalare eller bygga ett hus?

KPI mäter prisändring i varor/tjänster som näringslivet säljer till hushållen.
Och mäter således inte prisändring i varor/tjänster som näringslivet inte säljer till hushållen. Och inte heller prisändringar på begagnade varor som hushållen säljer till varandra.

Om du jobbar på ett tag kanske du ser det mönstret. Den dagen ser du också rätt.

Kloka ord. Gällande huspriser och investeringsviljan i fastigheter ser jag det (åtminstone i Sverige) som en följd av att fastigheter snart är det enda fredade investeringsalternativet. Nu lär det väl inte bli så mycket av ISK-skatten som man först väsnats om, men få tillgångsslag sitter ju så safe just nu som fastigheter egentligen. Jag håller det för otroligt att fastighetsskatten skulle öka eller att ränteavdraget skulle fasas ut just med tanke på hur opopulärt och störande detta skulle vara. Det borde i sin tur få som effekt att kapitalstarka individer placerar mer pengar i fastigheter som sedan hyrs ut eller bara hålls som rena investeringsobjekt. När likviditeten ökar blir det således naturligt att allt mer pengar trycks in i det här segmentet.

Ser du det på samma sätt eller har du någon annan uppfattning om detta?

Var hittar du något godtyckligt i det?

Minskade penningvärdet skulle det genast synas i KPI.
Hur har du tänkt att det skall kunna minska utan att det syns i KPI.

Kan inte OMX ändras av andra skäl än förändrat penningvärde? Om du grunnar en stund?

Var har du fått det ifrån?
Det finns redan mätetal för det. M1, M2 osv.

Var har M1 med priser att göra?
Vill du hävda att velocity är konstant. Det kommer du aldrig kunna visa.

Var har du fått det ifrån??
Ser ut som ett ganska godtycklig påstående utan bakomliggande logik.

Kan penningvärdet ändras utan att det syns i KPI?
Hur skulle det vara möjligt?

Hur blev den godtycklig?
Har du några kunskaper i frågan eller sitter du bara och svamlar?

Kan visa giltigheten i det påståendet.