Citat:
Ursprungligen postat av
PeggyOlson
https://omni.se/a/Kyov5G
Här finns flera missuppfattningar. Jenny, Maria och Ulrika, 45 sitter inte och fikar.
Britt-Marie, 60, sitter däremot och fikar. Men inte på ett sjukhus, hon sitter i kommunhuset. Fikar, går och vänder ett papper och muttrar om hur mycket det är att göra för att sedan ta en ny kopp kaffe.
Sen tror jag inte man behöver anställa nån ny förmåga på kommunhuset om Britt-Marie får sparken... Däremot skulle man kunna sänka skatten.
Helt rätt. Det är här kärnfrågan ligger. Huruvida LAS ska bort eller inte är en icke-fråga: svaret är att LAS i sin nuvarande form ska bort. Den måste reformeras kraftigt, och föras i samma håll som den man har i Danmark. Det måste bli enklare för arbetsgivare att avskeda. De ekonomiskt dynamiska effekterna vore mycket gynnsamma för vårt land och våra medborgare. Vänsterns världsbild är dessvärre främmande för grundläggande ekonomi, och arbetstagaren är alltid ett offer för arbetsgivaren.
Att just C tar upp frågan, på det vis vi gör, efter den politik de fört på sistone, är naturligtvis stötande. Kommunalanställda Britt-Marie, underförstått ineffektiv, krävande och bortskämd, samt gammal radikalfeminist och socialist, är visserligen mer eller mindre värdelös, men jag vill inte höra det från C.
Citat:
Ursprungligen postat av
Hew18
[...] Det skapas inte fler jobb för man minskar arbetstryggheten
[...] Men visst ta bort LAS, men då ska också vanliga arbetare få rejäla fallskärmar, i miljonklassen. En vanlig arbetare är betydligt mer produktiv än VDn och arbetar under sämre förhållanden och skulle man skipa las så blir det ännu sämre arbetsförhållande.
Det här är naturligtvis rakt igenom felaktigt. Varför tror du att outsourcing är ett fenomen ö.h.t.? Den protektionism du förespråkar är dessvärre enbart skadlig får vår ekonomi, men visst vore det trevligt om man kunde ignorera global konkurrens. Sådan är inte verkligheten, förutom i vänsterns febriga visioner.
Vidare ska en vanlig anställning självklart inte få några fallskärmar i miljonklassen? Vad tror du att en chef, direktör, VD etc. egentligen tillför arbetsplatsen? För att inte tala om den enorma risk han/hon tog när de startade sitt företag, och pinade sig igenom hundåren, utan vetskap om de i slutändan skulle bli bra mycket fattigare för sina mödor.
Men sådana är ni. När värdet väl byggts upp ska ni plötsligt ha en stor del av kakan. Inte är ni särskilt intresserade av gemensamt ägande, med de risker och ansvar som det innebär, innan ni vet om huruvida företaget kommer att lyckas eller ej. Din världsbild kan summeras som "rättigheter, men inga skyldigheter".