Båda mina föräldrar är 30-talister. Pappa är snart 90 år och han är väldigt typisk för sin generation: de som byggde Sverige. Han vill inte vara till besvär, inte vara någon till last, har varit sparsam och arbetssam hela livet, vägrar envist inse att han har blivt gammal och vägrar konsekvent att ta emot någon hjälp. Jag erbjuder mig ständigt att hjälpa till med städning och handling, men förgäves: "Du har ju ditt att tänka på."
Han tar bilen och åker och storhandlar mat själv. Bär de tunga kassarna. Den sista tiden har han emellertid börjat ramla hemma, lider av yrsel och hög njursvikt, och nu ramlade han t.o.m. inne i mataffären. Han bröt ingenting men slog sig rejält blodig: "Ingen fara, jag var bara lite trött."
Framför allt måste han hela dagarna gå och passa upp på min mor, som går omkring med rullator och börjar fatta allt trögare (sannolikt begynnande demens.) Han får laga mat åt henne flera gånger om dagen och hela köret. Det tycker t.o.m. han är jobbigt.
Jag tog själv kontakt med Individ- och familjeomsorgen härom året och de ville självklart sätta in hemtjänst. Men då kom han med en massa ursäkter, som iofs delvis är berättigade: "Det är för dyrt", "de gör ju ingenting" o.s.v. Framförallt fruktar han att få in en neger eller MENA från hemtjänsten i lägenheten. Han skulle förmodligen hellre dö. Med andra ord skulle man kunna säga att han är den typiske Flashback-användaren, både vad gäller syn på bidragstagare, invandrare m.m.
Jag har sagt att de flesta som jobbar inom hemtjänsten där han bor tycks vara thailändskor och dessa har han ju ingenting emot. Men fördjäves.
Nu undrar jag: Vad kan jag egentligen göra i det här läget, för att underlätta? Om han kunde slippa matlagningen vore det ju bra. Därför undrar jag: Visst finns det väl företag i storstadsregionerna som levererar hem halvfabrikat som lätt kan värmas upp? Vad heter dessa? Jag tänker alltså inte på Foodora eller liknande. Hemleveranser från t.ex. Mathem är han också emot och skulle kanske inte heller klara av rent tekniskt.
Hur har ni andra lyckats få era föräldrar att fatta att de är gamla och behöver hjälp? Särskilt den här generationen, som alltid har vägrat att ta emot någon hjälp och som tycker att man skall göra allting själv?
Han tar bilen och åker och storhandlar mat själv. Bär de tunga kassarna. Den sista tiden har han emellertid börjat ramla hemma, lider av yrsel och hög njursvikt, och nu ramlade han t.o.m. inne i mataffären. Han bröt ingenting men slog sig rejält blodig: "Ingen fara, jag var bara lite trött."
Framför allt måste han hela dagarna gå och passa upp på min mor, som går omkring med rullator och börjar fatta allt trögare (sannolikt begynnande demens.) Han får laga mat åt henne flera gånger om dagen och hela köret. Det tycker t.o.m. han är jobbigt.
Jag tog själv kontakt med Individ- och familjeomsorgen härom året och de ville självklart sätta in hemtjänst. Men då kom han med en massa ursäkter, som iofs delvis är berättigade: "Det är för dyrt", "de gör ju ingenting" o.s.v. Framförallt fruktar han att få in en neger eller MENA från hemtjänsten i lägenheten. Han skulle förmodligen hellre dö. Med andra ord skulle man kunna säga att han är den typiske Flashback-användaren, både vad gäller syn på bidragstagare, invandrare m.m.
Jag har sagt att de flesta som jobbar inom hemtjänsten där han bor tycks vara thailändskor och dessa har han ju ingenting emot. Men fördjäves.
Nu undrar jag: Vad kan jag egentligen göra i det här läget, för att underlätta? Om han kunde slippa matlagningen vore det ju bra. Därför undrar jag: Visst finns det väl företag i storstadsregionerna som levererar hem halvfabrikat som lätt kan värmas upp? Vad heter dessa? Jag tänker alltså inte på Foodora eller liknande. Hemleveranser från t.ex. Mathem är han också emot och skulle kanske inte heller klara av rent tekniskt.
Hur har ni andra lyckats få era föräldrar att fatta att de är gamla och behöver hjälp? Särskilt den här generationen, som alltid har vägrat att ta emot någon hjälp och som tycker att man skall göra allting själv?