Citat:
Ursprungligen postat av
Flattematte
Har ägt 3 R16 - 1965, 1967 och 1990.
Första årsmodellen saknade lucka för friskluftintaget.
Snö samlades vid radiatorn så att i stället för defroster täcktes bilens vindruta på insidan av is som inte smälte för än motorn var genomvarm.
Parkeringsbromsen var ingen lyckad lösning.
Om man inte släppte l å n g s a m t ner spaken så kunde vajern hoppa av brythjulet, vilket inte märktes.
Då man sen drog år parkeringsbromshandtaget så fastnade vajern.
Enda åtgärden var att under bilen på vänster sida bak kapa vajern med en en sidavbitare.
Inget roligt jobb vintertid när man är finklädd och familjen väntar på att få åka.
Byta tändstiftet närmast torpedväggen krävde sin man - speciell på TS som hade större topplock.
Men för att ställa om strålkastarna fick man nog masa sig ut och "vicka på pinnen".
Men annars var den genialisk.
Jag hade mina 3 R16 under tiden jag var serviceingenjör hos SAAB-ANA.
Sågs inte med blida ögon av företagsledningen.

Min TL -65 hade luckan för friskluftintaget så det hade de ändrat snabbt isåfall. Tror min var en -64/65
Angående parkeringsbromsen så hände mig detta:
På resa från mellansverige till Nordkap via inlandsvägen så lossnade vajern från hävarmen bak.
Kommer inte ihåg exakt hur skadan var men jag hade iallafall ingen parkeringsbroms och var på väg in i Finland-Norge. Jag bedömde iallafall att jag skulle kunna laga det med lite finurlighet och lite skruv och mutter.
Hmmm, något löphjul minns jag inte att det fanns.
Detta inträffade i Karesuando.
Samhällets enda bilverkstad besöktes och jag fick rota i deras kaffeburkar med osorterad skruv tills jag hittade en som passade.
Fick och fick förresten. Innehavaren var tydligen inte riktigt van vid aktiviteten hos en sörlänning och sa knappt något men sög in luft då och då som jag tolkade som ja.
Nu skulle skruven monteras och då uppstod ett nytt problem.:
Jävlar vad mycket mygg!! Aktiviteten på myggjävlarna var 1000 ggr högre än verkstadsägaren.
En medpassagerare fick stå och vifta med en handduk medan jag låg och skruvade.
Då var det bra att kunna komma åt den där hävarmen utan att krypa under bilen.
Resan till Nordkap gick bra för övrigt och bjöd på strålande sol vid midnatt. Hemresan gick genom Norge. Tur att parkeringsbromsen fungerade för det var ont om jämna platser i Norge att parkera bilen på.
Vi tar en till:
På resa till norra Skottland landsteg vi i Dover med färja från Ostende i Belgien.
Nu skulle det köras vänstertrafik och jag ville justera inställningen på höger backspegel. Det var inte bara att trycka på en knapp utan det gick handgripligt till på den tiden. Så handgripligt att jag fick backspegeln i handen. Fästena rostiga.
Fick köra till Ullapool utan den enda backspegeln som behövdes i Storbrittanien.
Äh, en till:
Halvvägs hem på en 35-milsresa mitt i natten rastade jag vid ett ställe.
När jag backade ut från parkeringen kände jag något konstigt i ratten.
Körde en bit och märkte att ratten inte stod rätt när jag körde rakt fram
så jag stannade för att kolla läget.
Framhjulen stod åt varsitt håll. P-änden höger hade gått rätt av så höger framhjul
gick inte att styra utan levde sitt eget liv. En P-ände är en gängad stång med en kulled
gängningen är till för att ställa in toe-in.
Tog fram min finurlighet och reparerade på plats i mörkret.
Det fanns två muttrar på P-änden. Den ena för att låsa den andra.
Skruvade ut låsmuttern så den täckte brottet på P-änden. Bara några gängor
höll ihop bitarna. Resan hem gick bra men inte med full fart.
Skule jag ringt på bärgning och verkstadsbesök vid dessa småfel så skulle jag blivit urinerad och försenad.