Citat:
Ursprungligen postat av
Dragonhuvud007
Inte såvitt jag vet i FUP iallafall.
Spekulation : familjen som SD växer upp i verkar väldigt underlig, även senare i hans liv. Vissa "diagnoser" är ärftliga. Kan det vara så i detta fallet?
Det han säger till chefen, kan vara för slippa undan ansvar för ett av flera konstigheter på jobbet. Add, knappast.
Kan en familj dölja diagnoser, mycket kan skr. Enligt mamman som romatiserade sin don skulle jag finns det troligt att det kan skett.
Under SD liv har mycket skett, lämnats halvdant, besattheter byts, lögner flyger ur munnen direkt den öppnas, usel social förmåga.
Mycket talar för någon form av skada. Adhd är vanligt, har man dessutom någon form av autism ännu vanligare.
Tycker psyk utredningen är konstig, saker sägs och lämnas öppet. Fast vi kan etablera enligt laglig mening är han inte ens nära vara psyksjuk.
Frågor : är SD reaktion vid problem att döda eller lösas genom död? Barn och HD och sedan LW.
Hur löser han trångmål, med våld på väggar, bord och LW skalle?
Hur kontrollerar han din omvärld? TT hemliga appar med LW, spionera på HD och strössel förhör med dotter.
Mycket text, intet nytt.
Nu vet jag inte hur det var med att ställa diagnser när SD var ung.
Förr kallades väl många ADHD barn för besväliga barn, eller ouppfostrade barn.
Men det kan också handla om att i en familj som SDs där prestation var viktigt, och livet för barnen var väldigt strukurerad, millimeterrättvisa, men kärlekslös, iaf som något av barnen upplevde det, fanns inte utrymme för tillkortakommanden eller svårigheter. Struktur kan också ha passat SD bra, för att få ordning på saker, samtidigt ger en hårt reglerad uppväxt kanske för lite utrymme för att hitta sig själv och utvecklas.
Pappans agerande när SD ger sig på den yngre sonen visar också på en bristande empati och birstande vägledning när två är osams, iaf i den situationen.
Det är väl ett typikst tillfälle där man som förälder bör gå in och försöka få barnen att få hjälp att reda ut det hela på ett annat sätt, även om det också är bra att barnen ibland kan reda ut mindre problem själv också.
Hur som helst, den (lilla) rättspsykiatriska undersökningen ska väl ta fasta på om det behövs en större sådan utredning inför en ev dom eller om det föreligger redan nu (då den görs eller när brottet begicks). Då avser utredningen om det föreligger en "
allvarlig psykisk störning". Det handlar ju i stort om personen är så pass störd att han inte kan skilja på verklighet eller fantasi, typ har psykoser, och/eller inte kan skilja på rätt eller fel.
I det här fallet är visserligen SD skruvad på något sätt, men inte på det sättet som gör att han är i behov av rättspykiatriskt vård när undersökningen gjordes eller när brottet begicks/i framtiden vid ev dom istället för fängelse.
Om SD inte tidigare fått en neuropsykiatrisk diagnos eller om han inte själv eller annan nämner det, då är det inte lätt att greppa det på den ynka timmen som en P7:a (lilla) undersökningen görs.
Det är väl svårt för oss att avgöra hur bra/dålig undersökningen är gjord när vi inte ens har träffat SD eller var med när den gjordes?
Diagnos eller inte, men något (förmodligen på flera plan) är ju galet, även om han inte lider av en allvarlig psykisk störning enligt lagens mening.
Haha, inget nytt här heller och långt blev det.