Vad lämnar 40-talisterna efter sig?

Vet inte om jag lägger denna trådstart under rätt avdelning, men tråden får absolut flyttas om den passar bättre någon annanstans.

Kikade precis på husbilar och tycker att utbudet har blivit relativt stort, trots corona-tider och allt. Då slog en tanke mig. Många är ju de 40-talister som efter de gått i pension köpt en husbil och kört land och rike runt, även utomlands förstås. Nu har ju 40-talisterna blivit äldre och är väl mellan 71-81 år gamla. Åren går fort så att säga. Man orkar kanske inte längre med nomadlivet och jag tror att de är säljarna på alla dessa husbilar. Kan jag vara rätt ute?Kommer det finnas marknad för att köpa dessa vagnar? Vill någon ha dem i samma utsträckning? 50, 60 talister? Fast de är kanske inte lika många?

Vad mer kan vi förvänta oss kommer ut på marknaden nu när 40-talisterna håller på att gå ur tiden? Ber om ursäkt för om jag låter som värsta dödgrävaren, men jag tycker frågan är lite intressant. Den innehåller både sociodemografiska faktorer, utbud/efterfrågan, livsstil och säkert lite mer.

Jag tycker dina funderingar är intressanta.

Jag har ofta de senaste tio åren när jag mött två 40-talister i en husbil för 650 000 kronor tänkt följande:

"Jaha, där sitter ni i husbilen som ett 80-talistpar har finansierat åt er."

Det kanske låter som att jag är bitter och missunnsam, och det kanske jag delvis är, men oavsett så är det oftast sant.

40-talisterna byggde hus på 70-talet då man hade otroligt generösa ränteavdrag och även nån slags avdrag på momsen, ett vanligt LO-par hade faktiskt råd att bygga en kåk i utkanten av en storstad. Visst; de levde inte lika flådigt i övrigt med bilar, elektronik, resor som vi 80-talisterna har gjort många gånger, men de hade det gott ställt.

Sedan har de kunnat sälja kåken med miljonvinst till ett par födda på 80- talet.

Men nu då kanske 80-talisterna kan köpa av 40-talisterna deras husbilar och lika fullt leva ett materiellt rikare liv än vad 40-talisterna gjorde i samma ålder.

Ja, 40-talisterna har onekligen haft "tur" ekonomiskt. Ingen annan generation, vare sig tidigare eller senare har väl varit ekonomiskt lika gynnade? Vad gäller husen köptes de billigt på 70-talet. Ränterona fick väl dras av rätt av, 100% under period. Var väl bland annat därför det också såldes mycket husvagnar och båtar på den tiden. Inflationen var sedan skyhög på 80-talet vilket gjorde att inflationen åt upp lånen för dem. De behövde i praktiken inte amortera ett öre. De kunde spara en bra slant i fonder som rusat i värde. Deras gamla avlagda båtar/husvagnar har de kunnat sälja och fått tillbaks sina reala värden. Pensionsförsäkringar/fonder har finansierat köp av de husbilar de köpte på 65-årsdagen. De jag egentligen startade denna tråd om. Möjligen generaliserar jag en smula, men ofta är det ju precis så här det ser ut. I områden där det bor mycket 40-talister står dessa 600-800 tusenkronors husbilar på uppfarterna. Nu ska ingen tro att jag är bitter eller avundsjuk, för jag tycker det är kul när människor kan njuta av livet. Livet är till för det, men jag tycker som sagt frågan är intressant både ur en livsstilssynpunkt, plus några flera anledningar. Inte minst ekonomiska. Kommer kommande generationer dela samma intresse? Kommer de vilja köpa de avlagda prylarna från 40-talisterna? Kommer de vilja köpa nya saker? Har lite grann fått för mig att 70-, 80- och i viss mån tidiga 90-talister inte riktigt delar 40-talisternas intressen. Att senare generationer föredrar resor utomlands med flyg, vilket kanske varit lite svårt under coronan.

Finns det någon annan generation än 40 talister som dör som flugor? Har lagt märke till detta i många år, säkert tio år tillbaka i tiden om man kollade i tidningen här om kring så var det varje dag åtminstone 2 eller flera olika annonser på 40 talister som hade dött och detta var vecka efter vecka år efter år, nu är de ju rätt gamla men kommer ihåg att jag reagerade på att de var så många som dog i förtid

Kan ju möjligen ha att göra med att de är väldigt många och många dör ju faktiskt i 75-85 årsåldern?

Om man samlar på gamla skivor borde det komma ut mycket skivor med 50-tals musik nu och de närmsta åren eftersom det var just på 50-talet de var tonåringar.

Risken finns att dom lämnar åtminstone mig kvar som ett jävla socialt vrak.

Visst, 40-talisterna har varit väldigt organiserade i allehanda föreningar.
Det är inte vi yngre generationer, vi bor gå med mer i de föreningar som 40-talisterna har skapat.
Men vi är ju inte så intresserade. Det är för mycket individualism nu.

Jag har dock blivit medlem i en idrottsförening, för något år sedan, även om jag bara är en
supporter, inte direkt deltagande.

40-talisterna lämnar över en massa föreningar, som det är upp till oss yngre att förvalta.

Det tror jag vore bra, om vi gjorde det.

Varför tror du det? Har det inte hänt något sedan 1968-vänstern? Vad ska vi med alla föreningar till? Söka föreningsbidrag?

Jag menar, kolla på vilket jävla eländigt skick Sverige närmar sig.

Vi ska inte lämna landet till lowlifes som inte fattar ett piss, hela norden kommer att gå under.
Vad jag vill säga är att om vi har ett starkt föreningsliv, så borgar det mer för ett stabilt samhälle.

Kolla hur fan det börjar se ut med allt folk, som flyttar hit. Dom har sina föreningar, i mängder i förorterna.

Vi har snart inte nånting.

Skulder, verksamheter m.m. - 80-00talister kommer inte få något speciellt av dessa.

Jag är med i fyra föreningar, hur många är ni med i?

Fast det kan vara bra om man också är en klubbmänniska.

Men de var snarare runt 50 och 60års åldern som folka började dö som jag märkte det