Citat:
Ursprungligen postat av
Ketchupalskaren
+1000000000
När Pedram blir stött, får kritik eller något annat sker som hotar hans överdrivna självbild så tappar han det helt. Han verkar leva i en fantasivärld där hans egna illusioner om att vara störst bäst och vackrast styr hans möten med andra människor. Att ha en relation med honom måste vara knepigt för det enda sättet att hålla en bra stämning är att aldrig kritisera hans beteende och gå efter hans regler och maktspel! Han förväntar sig fördelar och beröm även om han inte direkt förtjänar det. Han överdriver om prestationer, kunskap och annat.
Dock visar ju verkligheten något helt annat än storhet så därför lever han just i denna fantasivärld som baseras på förvrängningar, livslögner, magiska tankar om obegränsad framgång ,briljans och attraktivitet och de i hans närhet som hotar denna fantasibubbla att explodera kommer att möta ett extemt försvar i form av ilska så därför tvingas andra gå riktigt försiktigt runt Pedram då han förnekar verkligheten.
Han har svårt att identifiera sig med andras känslor och som ett exempel kan vi ta Nardos som i denna situation i BB-huset är ett objekt för honom som ska tjäna hans behov och det leder till att han utnyttjar henne för att nå sitt mål. Han ger henne skuldkänslor och dåligt samvete då han anser sig äga rättigheterna att bete sig så, för utanför hans egna behov existerar knappt Nardos och därför kan han bryta mot regler som moraliskt sätt ingår i alla former av relationer!
Detta har gått som en röd tråd genom Pedrams resa i BB och många säger att Simon behöver hjälp, ja det håller jag med om men Pedram behöver oerhört mycket hjälp att vakna upp ur sin fantasivärld!