Citat:
Ursprungligen postat av
lillaflippen
Mycket bra skrivet. Man måste kunna läsa av omgivningen. Speciellt när dom bor ihop. Om hon är sådär med sina vänner i Ystad och dom tycker det är kul, fine. Men bor man med massa andra människor som inte tycker det är kul och inte förstår så måste man nog inse att man måste anpassa sig lite.
Jag själv kan ha en väldigt rå, grov och hård humor när jag är med några av mina närmsta vänner där vi alla är likadana.
Men i en annan grupp med vänner jag har är det inte alls lika uppskattat med den "jargongen", och dom förstår inte alls humorn i det. Där väljer jag att anpassa mig, för jag vill ju inte att någon ska ta illa upp. Jag är mig själv men väljer bort det jag vet att dom inte förstår/uppskattar.
Sedan är jag inte mer än människa, jag kan också "trampa i klaveret", men då får man ju be om ursäkt. Mina vänner skulle bli mina ovänner om jag bara skyllde på dom för att dom tar illa upp av allt jag säger.
Men precis. Det är ju det som är social intelligens, att ha förmågan att känna av omgivningen och anpassa sig och inte bara trampa runt som man vill. Någonting som Emelie inte besitter.
Alla med viss social intelligens förstår att man måste anpassa sig mer i en situation med helt nya människor, än i en situation med människor man är bekväm med och känner. Men hon tar NOLL emotionellt ansvar, utan lastar över det på mottagaren – de gör fel genom att reagera för att det, enligt henne, bara var ett skämt.
Situationen med Adrian hade hon t ex kunna rädda upp och "vinna" genom att säga "Jag ber om ursäkt, jag menade inte att klanka ner på din personlighet" men istället la hon all skuld på Adrian för att han sa ifrån.
