Barre = ålder (fylla år).

Japps så sade man i Norrköping på 60-90-talet iaf.. (Skall vi hem till min barre eller ?) och då menades det lägehet eller hus (hemvistelsen)

År har jag aldrig stött på kallas barre däremot bast

Det förekommer i Stockholm iaf.

Bott i Stockholm hela mitt 61 åriga liv.
Barre : ex säger man SCHYSST BARRE
om man besöker nåns nya villa som man
tycker är fin. Inte hört något annat alt.

I högstadiet skrev alla barre istället för år så jag kunde relatera till TS inlägg. Slang har mycket att göra med ålder och vart man bor nånstans.

Ett annat exempel är Grina.
Skåne=Skrattar
Stockholm=Gråter


Exakt.

Tror inte på dig. Har språkforskat lte. Bl a söderslang. Där betyder det bostad. Barre _kan_betyda år. Ge lite fakta.

Jag grinar.

Fast varför skulle man ha ett slangord för just ett annat slangord?

Bast är ett vardagsord.

Ett slangord för ett slangord alltså. Ballt.

Barre är bl.a slang för bast som i hur många år man är.

Slang är ord som inte blivit accepterade i vårdat språk.

Jag tror att man får skilja på den sorts slang som traderas i generationer, och kul uttryck som skolungdomar hittar på själva. Barre betyder kåk eller lägenhet.

Intresssant. Jag har aldrig vad jag minns hört det själv, men det ger intryck av att vara en härmning av stockholmsslang, snarare är alldeles äkta och naturlig sådan. I stockholmsslangen blir i synnerhet finalt -sk blir till -rre. (Fisk -> firre, kiosk ->tjorre, smaskigt - smarrigt etc, i tidigare stockholmska också förändring bara till -rr som i snask -> snarr.) Däremot undergår inte de andra tonlösa klusilerna samma förändring, så en mast kallas inte för en *marre och en visp kan inte vara en virre - det är det ju den lilla whiskyklämtaren som är, och den har ju kominationen -sk- i sig.

Att kalla bast för barre är alltså inte naturligt på genuin stockholmsslang. Jag skulle tro att formen har uppstått i landsorten, kanske den relativt stockholmsnära, där man har velat prata lika cool som huvudstadsborna, men inte lyckats träffa alldeles rätt.

Edit: Ordformen är onaturlig för stockholmsslangen inte bara av fonetiska skäl, men också av morfologiska. De stockholmska slangorden på -rre är ju allihop utrum, och tar plural på -ar. Slutar ordet på -rre, är det självklart singular. "Bast", däremot, är ju rimligen neutrum och har i vart fall uppenart nollplural. Oavsett om man säger "Ja e tretti barre" eller "Ja e tretti barrar" torde bådadera låta precis lika egedomligt i stockholmska öron.