Kramp, alltså. Sitter och kollar på två japsarbrudar som lirar i Charleston(?), och efter tre timmar är den ena helt borta i kramp. Hade 5-2, minst, och, tror jag, två matchbollar. 6-5 nu. Hibino och Doi. Doi är den med kramp, men Hibino är rejält trött också.
Skön attityd: inga grunts, inga klagomål. Japanese way.
Hon gav upp vid ställningen 0-1 i tredje sets tiebreak.

Helt borta.
Glad att Musetti torskade, han är inte riktigt min kille. Håller på Alcaraz istället.