Men kan det inte vara så att både i Grävis och Elinors fall är ett uttryck att de inte vet hur de ska hantera sina ohanterliga partners.
Grävis kontrar med att han måste få säga "kärring" för han vet inte hur han ska hantera denna hitler-feminist till Susanna?
Han är lite extra trotsig där?
Jag tror att jag nog hört män säga kärringen min på ett vänligt sätt till sin fru.
Grävis kan nog säga det på ett vänligt och mjukt sätt också, med lite skämtsam ton?
(Men visst, jag gillar det inte ändå.)
Elinor vill prata och prata och utreder skitsaker, men det beror på att hon aldrig får ut något väsentligt ur Lars?
Han är så låst så själva umgänget blir frustrerande, eller?
Ja, det verkar vara ett helvete att hela tiden analysera varandra på detaljnivå, men jag upplever hennes "Vi måste prata!" att hon inte får ut något.
Hon vet helt enkelt inte hur hon ska hantera en kallpratande, ytlig person som Lars?
Och så blir hon asjobbig med sitt "vi måste prata".
Jag skulle inte heller stå ut med någon som Lars med hans divlater, flärd, lyx, fasad och att allt ska vara kul.
Jag upplever iallafall att det är något fel på karlstackarn, och är på team Elinor, även om det blivit deprimerande ältigt mellan dem nu.
Citat:
Ursprungligen postat av
max000
Är det ingen som tycker att Lars döljer en ordentlig osäkerhet genom att alltid överspela och spela cool? Misstänker mobbningen i bakgrunden.
Tror inte att det där med flytten från ena stället till ett annat är hela sanningen, utan att han blev ordentligt mobbad som barn och därmed byggt ett skal som skydd. Som då Ellinor känner att hon inte kommer in i.
Absolut. Hans osäkerhet är skitjobbig och extremt oattraherande. Jag tycker Elinor har mycket mer till övers för hans oattraktiva osäkerhet än jag själv någonsin skulle ha.
Det är
så osexigt med män som inte har självkännedom.
Men hon tar omhand om honom då han väl öppnar sig. Brrr...