Citat:
Jag känner också så, att även ägarrepresentanter för tidningar och media kan publicera artiklar m.m. Vem vill investera 20-50 miljoner i en tidning och den anställda redaktionen tycker att man bara ska hålla käften och betala deras löner så sköter de resten? Sedan kan det finnas vettiga och logiska argument att ha en redaktion som är fristående från ägaren, det har jag full förståelse för. Men det ska i så fall ägaren bestämma och vara med på. Och det var nog här det blev fel. Bulletin startas upp och ägs av personer som har noll kunskap om den journalistiska världen och därför var otydliga med vad de ville och fattade nog inte riktigt vad redaktionschef och ansvarig utgivare menade när hon sa att hon i så fall vill ha en självständig redaktion som vilar på självständiga och egna beslut. Och så lockades journalister och opinionsbildare med dessa löften och hade byggt upp den förväntan.Dravel, inget hindrar Arpi eller Neuding eller någon av de andra att skriva krönikor på det sätt de vill. Nu var det en text som inte var författade av Neuding som publicerades.
Uppenbarligen gick det Neudings är förnär. Hon stod knappast någon juridisk risk pga artikeln som var kritisk med inte brottsligt kritisk till bla Bonniersfären.
Kvalitetsmässigt hade den brister men knappast värre än annat skit som publicerats på Bulletin så det kan knappast vara kvaliteten heller som var avgörande.
Att andra än chefredaktören publicerar material på en tidning är en självklarhet.
Uppenbarligen gick det Neudings är förnär. Hon stod knappast någon juridisk risk pga artikeln som var kritisk med inte brottsligt kritisk till bla Bonniersfären.
Kvalitetsmässigt hade den brister men knappast värre än annat skit som publicerats på Bulletin så det kan knappast vara kvaliteten heller som var avgörande.
Att andra än chefredaktören publicerar material på en tidning är en självklarhet.
Ägarna skulle varit väldigt tydliga med att de ville vara med och styra innehållet och även publicera artiklar. Då hade det inte varit några problem mer än att de hade fått anställa en annan redaktionschef och ansvarig utgivare istället som gått med på dessa premisser. Och kanske andra journalister också. Det var ägarnas livs största misstag och det riskerar att sänka hela Bulletin och eventuellt leda till dess konkurs.
Sedan kan man inte bara gå förbi ansvarig utgivare och publicera utan dennes godkännande (eller delegerade ansvar) vilket även framgår i grundlagen. Så därför har jag förståelse för att Neuding avpublicerade krönikan. Varför den inte återpublicerades har jag ingen kännedom om? I rollen som ansvarig utgivare ska hon se till att det som publiceras inte bryter mot lagar eller pressetiska regler. Jag gissar att krönikan inte bröt mot lagen och därför kunde återpubliceras efter granskning, men här handlade det nog om en chefredaktör som ville sätta ned foten mot ägare som försöker påverka tidningens innehåll.
Så otydliga direktiv från inkompetenta och okunniga ägare som trodde sig kunna styra det journalistiska innehållet trots att redaktionen uppfattade det som att de utlovats att själva få utforma och styra innehållet är grundorsaken till inte bara den uppkomna konflikten, utan den uppkomna katastrofen som förmodligen innebär att Bulletin försvinner, konkar, slutar existera.
Vad har vi lärt oss av det då? Ägare som drivs av att bilda opinion och själva vill vara delaktiga ser till att bli en del av redaktionen eller redan från början visa vem som bestämmer. Det finns flera exempel på alternativmedia som startat upp med små resurser och själva gör merparten av arbetet och till en början räknar med att leva på marginalen, att inte kunna plocka ut ens lika mycket lön som en undersköterska. Men Bulletin kickstartar med att dra på sig kostnader på ett par miljoner i månaden. Alice Teodorescu Måwe har enligt uppgift 98000 i månaden och Arpi 125000. Redaktionen bestod av 30 personer. På vad sätt skulle de här personerna sticka ut mer än vad alternativmedia gör? Vilket tomrum skulle Bulletin fylla? Jag har inte förstått det, men jag gissar Bulletin skulle vila på journalistisk grund med en fristående redaktion som fattade egna publicistiska beslut och att det inte skulle finnas någon misstanke om att den sprang någons ärenden. Jag tror att redaktion och medarbetare fattat det korrekt när de lockades. Men oerfarna och inkompetenta ägare som inte förstod vad det innebär att driva en tidning har gjort att den här ändå lovvärda satsningen nu sjunker som en sten och står på konkursens brant. Så många miljoner bara kastade i sjön. Man mår illa.