Citat:
Ursprungligen postat av
HejaFinland
Även inom V finns kritik mot identitetspolitiken och det har startats flera lokala vänsterpartier som inte ställer upp på den. Starkast är den väl i MP som man inte riktigt vet var de hör hemma ideologiskt.
Om du ifrågasätter de postmodernistiska dogmerna inom V blir du nog ganska snabbt visad på porten. Det vore som att ifrågasätta det Kommunistiska manifestet på VPK-tiden. Hädelsebrott.
Däremot har det varit bråk om detta längre vänsterut, inom Kommunistiska partiet, före detta KPML(r). Partiets ledning försökte sig på en
perestrojka för ett par år sedan, men som så ofta när man försöker sig på reformer gick det snett och det blev öppet bråk mellan dem som ville satsa på klasskamp och dem som ville fortsätta att prioritera identitetspolitiken. Malmöavdelningen under Nils Littorins ledning bröt sig till slut ut och bildade det nya partiet Malmölistan:
https://www.malmolistan.se/
Från en artikel i Flamman om bråken:
Goodbye, Lenin?
Med repressalierna blev det ingenting av, och Malmöavdelningen och Nils Littorin fortsatte på inslagen bana. Snart kom de med kritik mot satsningar på HBTQ-certifiering, liksom ifrågasättande av ”multikulturalism” och ”ghettofiering” av Sverige. Littorin har genomgående pekats ut som en av de mest radikala och drivande i partiets högerfalang.
– Jag, Jenny, Robert, Per och några till, vi ställde självkritiska frågor om vad vänstern gör för fel när arbetare röstar på SD. Men istället för att mötas av en nyfiken diskussion fick vi SD- och rasiststämpel, säger Nils Littorin till Flamman.
Han menar att partiet har ”impregnerats av identitetspolitik och en liberal och elitistisk syn”. I december gick han till slut ut ur partiet, då hade redan flera av hans liktänkande lämnat.
http://flamman.se/a/goodbye-lenin
Sedan har du förstås också det vänsterpopulistiska Örebropartiet, som startades av den uteslutne vänsterpartisten Markus Allard:
http://www.orebropartiet.se/
ÖP har lyckats ta sig in i Örebro kommunfullmäktige, där de har två mandat.