Global Inflation står för dörren.

Stämmer verkligen Nordeas 3-mån ränta? Verkar ju extremt hög jämfört med övriga.

Har själv inte bolån men har denna stuckit iväg på senaste tid?

Edit: Googlade och såg att det är listräntor.

KPI>=0

Och du påstår alltså att prisstabilitet = absolutbeloppet av konsumentprisindex? Men eftersom konsumentprisindex är ett positivt tal så blir prisstabilitet per definition = konsumentprisindex enligt dina pajasformler. Alltså |KPI| ={KPI>=0}= KPI


Inflationen påstår du vidare att den skulle vara lika med absolutbeloppet av derivatan på KPI, vilket alltså skulle betyda bland annat att inflation aldrig kan bli negativ? Du är en pajas och inflationen är dels normerad och den är inte ett absolutbelopp.

Inflationen blir alltså = (d/dtKPI)/KPI

Och efter därefter orkade jag inte läsa mer av ditt trams.

Att vara otrevlig och gå till personangrepp när man blir emotsagd räcker för mig för att göra min analys. Har jag sagt att Finanspaketen och övriga Corona-stöd enbart gäller Sverige?

På vilket sätt driver dina påståenden inte inflationen?

Förklara gärna varför kursernas ökning senaste tiden inte beror på inflationen. Detaljerat. Utan personangrepp.

Någon som vet hur svensk KPI är viktad på olika varugrupper?

Olika varugrupper svarar helt olika mot ökad efterfrågan beroende på hur flexibel produktion och leverans ser ut, samt att många teknikprodukter ger deflation på grund av teknisk utveckling. Sen har olika varor även olika priselasticitet och substitut.

Du skrev att svenska stimulanser knappast kan driva uppgången i amerikanska värdepapper.

Min poäng är att stimulanser förekommer i alla industrinationer samtidigt och därmed driver uppgången i värdepapper och fasta tillgångar i alla dessa länder.

Stimulanser förekom även innan corona i form av låga räntor. Så det handlar om att stimulanserna har ökat, dels i ytterligare sänkta räntebanor, finansiella stimulanser från staters sida, att riksbanker köper obligationer för att hålla nere realräntor.

Exakt hur detta tillgångspriser är säkert en blandad kompott. Men en direkt påverkan är att låga räntor gör att privata och institutionella investerare måste jaga avkastning. Detta gör de genom att jacka upp risknivån - dvs genom att vikta upp innehavet av techaktier. Detta har till och med riksbanken skrivit om i ett PM för säkert fem år sedan som behandlar den nya endemiska "lågräntemiljön".

Fortsätter denna situation under längre tid ger det upphov till inflation. Ett alternativ är att valutan tappar i värde mot andra valutor. Ett tredje är att räntan sticker iväg vilket kan få hela systemet att kollapsa. Två jokrar i spelet är att ingen kan säga exakt vad som händer när alla industriländer utför dessa stimulanser samtidigt. Samt att det inte finns någon officiell teori som förklarar vad det innebär att Centralbanker expanderar sina balansräkningar kraftigt i och med stödköpen.

/Johan

Tack för ett utförligt och bra svar!

Hänger med på det mesta fram till att investerare måste jaga avkastning och därför köpa techaktier. Varför just techaktier?

Är inte kurserna en konsekvens av inflationen? Vad jag förstår så menar du att inflationen är en konsekvens av ekonomin i övrigt men vad jag lärde mig i skolböckerna för länge sen så var inflation en direkt konsekvens av stödköp och låga räntor.
Frågar bara då jag vill förstå vad som sker.

Vad tror du personligen kommer ske nu när centralbankerna gör alla dessa stödköp samtidigt? Kollaps?

Investerare är apor som följer portföljteorin. Enligt denna ska man ha olika tillgångsslag i en viss fördelning för att minimera risk och maximera avkastning givet en viss risk. Problem uppstår i en lågräntemiljö pga obligationerna avkastar så dåligt att man måste vikta om till fler aktier. Privatpersoner och hedgefonder måste vikta om till aktier som avkastar mer - dvs på pappret eller enligt finansiell teori. Vad är detta då? Jo techaktier samt sk riskkapital.

Det är naturligtvis efterblivet men det fungerar så länge bubblan är under uppblåsande. Dvs det ökade behovet av att placera riskkapital blåser upp techsektorn samt nu också Green Inventions sektorn. Kapitalet jagar investeringsobjekt och förmår kanske inte alltid eller ens ofta utvärdera affärsplanerna realistiskt.

Jag tror att centralbankernas stödköp som de genomför genom att expandera balansräkningen är detsamma som ett undergrävande av valutans trovärdighet. Om alla gör det samtidigt så borde det dock kunna hålla på ett tag. Hade denna situation uppstått för bara några år sedan hade det varit enkelt dvs man hade bara flytt till dollarn. Men i dagsläget har USA så stora interna problem så jag kan inte bedöma om USA längre är det safehaven som det var fortfarande bara för några år sedan. Jag är inte särskilt kunnig.

Har ställt frågan här tidigare hur man inflationssäkrar - och om inte schweizerfranc är den absolut bästa värdebevarande valutan och hur man i sådana fall utan stora transaktionskostnader lägger sina tillgångar i den valutan? Men jag har inte fått något svar.

När det gäller stimulanserna så leder de i förlängningen tilkl en allt högre risknivå. Som redan är hög - dvs i fastighetssektorn. Förr eller senare spricker bostadsbubblan - ELLER så kommer man att låta kronan gå ned i källaren ordentligt för att låta inflationen äta bort skuldberget. Den situationen kommer att börja med att räntorna stiger. Det håller helt och hållet på hur länge som centralbankerna kan eller vill fortsätta sina stimulanser.

Kan ej bedöma hur länge det kan fortsätta. Jag hade aldrig trott att det kunde hålla på så här länge - så det kanske kan fortsätta i ytterligare fem eller tio år. Jag är inte särskilt kunnig utan utgår bara från grundläggande NEK-samband.

/Johan

Jag tycker ändå att det som förvånar, och förundrar, mest är hur stabil den nya ekonomiska ordningen är. Liten inflation än så länge, låga räntor och system som än så länge verkar fungera för att skydda mot arbetslöshetens effekter (olika former av stöd och bidrag) och ekonomin tuffar på. Trots enorma åtgärder som jag hade förväntat borde ha påverkat mer och i ljuset av tvärstoppet som corona har inneburit.

Visst kan något plötslig inträffa som raserar korthuset, men än så länge har orosmolnen inte utvecklat sig till en storm.

Varför skulle inflation (KPI menar du antar jag) gå upp? Ingen större påverkan av coronakrisen på någon produktion och alla branscher är under hård konkurrens av e-handel och globaliseringen. Förutom bostadsmarknaden då men där är ju priserna upp 10% eller så.

Låga räntor har varit Riksbanken absoluta mål - whatever it takes - som Ingves sagt. Eftersom Riksbanken har oändligt med pengar så hålls räntorna så klart låga.

Staten lånar upp hundratals miljarder för att ingen ska behöva bli arbetslös. Finansiering är gratis via Riksgälden som säljer statsobligationer till bulvaner och får pengarna av Riksbanken.

The show must go on - whatever it takes. Förstår inte hur du kan vara förvånad, allt detta sker helt öppet.

Jag menade att penningvärdet minskar, vilket väl ofta brukar jämställas med ökning av KPI, men jag kan även tänka mig att det finns andra sätt att mäta inflation på. (Om det var en fråga.)

Jag är inte förvånad över det som sker, märk väl, utan att det ännu inte har fått några större effekter.

Ett område som skulle kunna påverka inflationen (mätt i KPI) är matpriserna, men, som sagt, marknaden verkar än så länge kunna reglera produktionen och priserna. Åtminstone har inte jag tagit del av några andra uppgifter, vilket iof inte säger så mycket.

Jag avslutar med att fråga om det ändå inte är mer förvånade att allt gått så pass bra än så länge, än att det inte gjort det, med hänsyn till den helt extraordinära situation som hela jordens befolkning genomlevt i över ett år?

Det är gammalt tänk kring KPI, före globalisering av supply och digitalisering av handel. De flesta som har ledande positioner inom penningpolitik lever kvar på 80-talet med sin utbildning från 70-talet. De som är yngre och mer uppdaterade verkar lalla med för att inte skapa dålig stämning och säkra sin plats i hierarkin. Om alla får en massa QE-pengar så går de inte och skapar något massivt köp/inflationstryck på hammare eller diskmaskiner, utan dessa pengar går till bostäder och aktier. Hammare och diskmaskiner finns dessutom i överflöd rent supply-mässigt så även om du vill köpa 100 diskmaskiner så får du dem till samma pris men kanske lite längre leveranstid.

Matpriserna har länge ökat mer än KPI (de är en varugrupp inom KPI) och det är mycket möjligt att det kan komma lite extra där på grund av supply-störningar pga corona. Därför jag frågade tidigare om vikterna i KPI.

Allt går enligt plan så vad hade du tänkt skulle hända istället? Massiv KPI-inflation på bilar och tvättmaskiner på grund av noll-ränta och arbetslöshet (som inte kommit eftersom staten tog notan via lån). Sverige är dessutom i bättre position än många andra länder och har hanterat pandemin bra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Nu får vi betala extra via EU för stöd till vanskötta korrupta länder som prioriterat annorlunda.

Till slut kommer dock verkligheten ifatt men det kan dröja 5 år, 10 år eller hända imorgon.

All in, whatever it takes, stakes are high. Fuck it nu kör vi, det får bära eller brista.

Jag föreslår att du tar en titt på den här sidan. Commodities

Studera noga priserna på virke, basmetaller plus de lite exotiskare metallernas prisutveckling.
Jag har en känsla av att ni kommer att märka av inflationen alldeles strax.

Kryptohetsen har väl absorberat en hel del av allt tryckeri temporärt. Vänta tills dessa ska casha ut och spendera loss i den riktiga världen.