Citat:
Ursprungligen postat av
Regulus
En korrekt observation. Faktum är att den ekonomiska politiken, som definierar den klassiska höger-vänsterskalan, spelar allt mindre roll i svensk politik. Det kitt som håller samman det rödgröna blocket är i stället deras postmodernistiska filosofi. Det är det som gör att riksdagens mest högerextrema parti (C) och mest vänsterextrema parti (V) kan stödja samma regering. Filosofin är viktigare än den ekonomiska politiken.
Liberalernas problem är att partiet har en högljudd minoritet av nyliberala postmodernister som står nära centern i många frågor och helst vill se ett fortsatt rödgrönt samarbete. Majoriteten av väljarna är dock, eller var i alla fall före väljarflykten under Jöken, traditionella socialliberaler som vill ha en borgerlig regering och har en rationell och faktabaserad syn på tillvaron.
Utvecklingen i den svenska politiken är pinsam. Partierna tävlar att vinna gunsten av en högljud twitterpublik som antingen har gått på Södertörns högskola och ser identitetsbaserade problem i vartenda hörn å andra sidan folk som har Rövfén, skäggbarn och landsförädare som sin 3 mest använda ord. Den stora röstmassan ligger hos andra än ovan nämnda, hur fan kan partierna inte inse detta? S må ha dragit sitt eget namn i smutsen en hel del på senare år men lanserar de en trovärdig gråsosse politik skulle de vips landa på 30%+ igen.
Om man ska vara lite mer on topic så måste ju L gå på Sabunis nu inslagna väg. Om den högljudda minoriteten vinner kommer inte L finnas kvar i riksdagen. Centern finns ju redan, ingen behöver 2 av dem.