Citat:
Ursprungligen postat av
kermith
Neeeej. Säg inte så. Börjar gråta själv snart. Fan blir ledsen när jag hör sådant. Tyvärr förstår jag hur du känner dig. För några år sedan somnade min kattjej
Det är för jäääääävligt. En ny har tagit över och bossar nu men jag har inte kommit över det.
Så tråkigt Moscow

Tack för omtanken, grodan, det uppskattas!
Man blir ju så fäst vid de fyrbenta krabaterna, vare sig man vill eller inte. Nä, precis, sånt läker aldrig. Det är som att en del av en själv följer med dem upp till himlen. Nåväl, den sorgen kommer bli lite lättare att bära med tiden, trots att den är becksvart just nu. Man tar sig igenom det och finner kanske en annan hjärtevän längre fram i tiden.