Citat:
Ursprungligen postat av
Takadongtakadang
Frågan är då hur långt man skall dra det om man skall leva efter principen att en belastning alltid bör ses som en inskränkning snarare än ett ansvar kontra en medmänsklig gärning?
Som jag påpekat tidigare kan men enligt din princip ifrågasätta om det inte är rimligt att helt enkelt göra sig av med äldre och sjuka? Men var drar man gränsen för vad som anses inskränka? Jag förutsätter att sjuka, handikappade och äldre helt enkelt lastas in i tågvagnar och forslas bort till någon form av anläggning där man på billigaste sätt kan göra sig av med dem. Vad tror du om gas, är det en billig och snabb metod för att bli kvitt dessa parasiter?
Berätta hur du tänkt!
I min värld blir vi alla sjuka och gamla.
Och förtjänar bästa vård vi kan få när det behövs.
Virus och sjukdomar som uppstår är tyvärr en del av naturen och vi får göra vårt bästa med vaccinering, sjukvård och omsorg.
Vänder man på det med ditt resonemang bör vi ju alla uppoffra oss till lockdown två ggr varje år när influensasäsongen kommer.
Annars blir din empati om gamla enbart matematik där du anser att en del gamla får dö, men inte för många.
Var går siffran i år?
Hur många influensaoffer kan du acceptera att dö innan du är redo att begränsa dig.