Nasa har upptäckt en planet med vatten i rymden

Dessutom måste man alltid ställa en hastighet i relation till något annat. Dessa andra ting har också hastigheter relaterat något större och så vidare i oändlighet. Relativistiska effekter har vi i stort sett hela tiden för allt. Men det är bara meningsfullt när de sätts i stark kontrast.

Va? Nu är det ju du som ska svara på frågor, inte jag. Det råkar vara du som säger konstiga saker, inte jag. Du kan inte försöka blanda bort korten genom att lägga det i mitt knä.

Hur fan jag vet vad? Vad som gäller per definition menar du? Till skillnad från dig vet jag alltså vad som gäller och jag vet vad en "bakterie" är för något och vad det inte är. Det tror jag inte du vet. Det är plågsamt uppenbart att du menar något allmänt som "primitivt liv" eller "mikrober" men vägrar rätta dig efter vad som faktiskt gäller. Det här är alltså ingen fråga som står och faller med hur liv på andra ställen är beskaffat, utan vi talar om vad som faktiskt gäller objektivt.

Din enda räddning är alltså om du har sånt jävla högmod att du tror att livet bara kan utvecklas en enda gång och att om det finns på andra ställen, ja andra galaxer t.o.m., så måste det vara släkt med vårt? Och ja, det är ju en dålig räddning eftersom ej alla delar av universum någonsin har varit i kausalt samband. Så tyvärr, det du tänker dig är omöjligt och okunnigt.

Kan du inte bara acceptera att om vi hittar liv på 100+ ljusår, så finns det precis noll "garantier" för att det är liv som kommer från samma abiogenes? Jag är rätt övertygad om att du fortfarande inte förstår vad du föreslår. Återigen, du menar grundläggande liv i största allmänhet men använder ordet "bakterie" eftersom du tror att det är vad man kallar godtyckliga mikrober. Att det är totalt omöjligt att hitta något från samma klad, utan en gemensam förfader i denna klad övergår ditt förstånd. Exempel: det går att tänka sig djur som ser precis ut som, och beter sig som, hundar på andra ställen, men de kommer inte vara hundar per jävla definition såvida de inte kommer från samma urhund. Det handlar om lagen om monofyli din jävla tramspelle. Enda möjligheten att hitta bakterier på andra planeter är att någon form av panspermiahändelse inträffat efter att bakterierna uppstod. Och det måste nödvändigtvis ha skett på Jorden då och ingen annanstans, eftersom vi har liv innan vi formellt talar om bakterier. Såvida det inte finns en biogenes till, som lämnat mikrofossil innan, men som bakterier o.dyl totalt utrotat när de kom till och då får vi ett än mer osannolikt scenario: liv har utvecklats två gånger på Jorden, men du vill ändå hävda att liv hundra ljusår bort inte kunde utvecklas självt, utan måste komma från Jorden!

Givetvis förstår du inte dessa förutsättningar för dina egna resonemang. Hur fan vet jag det? Det kallas för "utbildning". Du skulle pröva det!

a

Mäktiga grejer

Den var ju snygg Snacka om universalsvar.

Teoretiskt .. va .. så kan man tänka sig ultrakorta magnetfält, via avalanche transistors (vet ingen svensk översättning) där du i princip kan generera 1k N/kw.

En av dessa ultrakompakta moderna fissionskraftverk ( med sina 56MW ) kan då låta dig accellerera up till 56 ton i ett G. Med en stadig 1g-accelleration når du nära ljushastigheten på nåt halvår. Eller pluto på 10 dagar, om du inte tänkt bromsa.

Dessutom inga problem med nollgravitation. I en ideal värld har du 1g under hela resan - halva är bromsandet.

Trött och kaffebrist, så matematiken kan fallera här. Dessutom är det inte en framdrivning du är bekant med. Det får bli en senare post.

Det är fel. Det har det. Det är därför vi har samma, i princip, temperatur över hela universum och anledningen till att man drog fram inflationsteorin. Om den stämmer - så fanns ett kausalt samband före inflationen.

Sen kan saker ha skett efter inflationen som ännu inte nått alla ställen - det vi ser åt höger på maxdistans, kan de till vänster på maxdistans ännu inte se. Men det är inte samma sak som "aldrig någonsin".

Läs för bövelen hela inlägget innan du svarar. Sabla idiot! Du låtsas inte om att du står med neddragna byxor utan försöker snacka om annat. Svara i sak nästa gång, eller håll käften.

Effekten som krävs för acceleration beror på hastigheten enligt P=F*v. Så med konstant effekt är accelerationen hög i början, sen avtagande.

Med 56MW tillgängligt kan 56 ton accelereras med (över) 1G ifall hastigheten är under 100m/s. Sedan avtar accelerationen ifall effekten inte kan höjas. Accelerationen vid 10 gånger så hög hastighet (1000m/s) blir bara 0,1G. Osv.

Effektbehovet ökar alltså linjärt med hastigheten vid konstant acceleration.

Energibehovet för accelerationen ökar med kvadraten av topphastigheten upp till att relativistiska fenomen sätter igång. Därifrån ökar energibehovet ännu snabbare. Jag antar att man kan se det som att man "köper tid" av naturen genom att betala med energi.

Nja. Inflationsteorin kom mycket riktigt till för att förklara varför universum tycks vara i termisk jämvikt, samt en del andra problem, men inflationsteorin löser i sak inte detta genom att göra hela universum kausalt kopplat. Däremot medger den (och förklarar) att mer av universum var kausalt kopplat utan att för den sakens skull garantera någon "universell" kausalitet från början. Kopplingen blir mindre ju längre tiden går, men vi har fortfarande en finstruktur och anisotropi och jag har aldrig sett ett resonemang som explicit säger att hela universum måste ha varit i kausalt samband. Däremot är ju beskrivningarna väldigt tydliga med att fler och större delar av universum en gång stod i kausalt samband. Edit: Dessutom kan jag ha fel. Min gamla professor i astronomi hävdade att universum aldrig i helhet har varit kausalt kopplat trots inflationen, men jag kan inte garantera att hans syn är representativ för skrået. Detta är dock i relativt modern tid, när inflationsteorin redan är hyggligt anammad och vedertagen.

Men detta är ju irrelevant såvida inte trollidioten Yottameter vill postulera att "bakterier" uppstod i Big Bang eller under inflationen (på Jorden dessutom! ). För mitt resonemang inom biologi är det komplett irrelevant huruvida universum innan all form av inflation och rekombination och stjärnbildning var kausalt kopplat eller ej (eller om det var det innan Big Bang).

Han verkar göra tre motsägelsefulla påståenden. Dels att det är "självklart" att det finns bakterier på planeter i andra stjärnsystem, dels att det vore "högfärdigt" av oss att tro annat (varför det vore högfärdigt att anta att liv kan uppstå mer än en gång kan man ju undra över) och slutligen att Jorden inte är speciell. Dessa saker går givetvis inte ihop eftersom bakterier långt ut i universum skulle visa att Jorden är häpnadsväckande, fantastiskt och obegripligt speciell. Han begriper helt enkelt inte att "bakterie" är en livsform som bara är relevant i en taxonomisk kontext på Jorden. Allt utomjordiskt liv har givetvis sin egna taxonomi och egna klader såvida inte Jorden står i all världens centrum och befruktar resten av universum efter att livet uppstått här och endast här. Detta är tydligen inte den "högfärdiga" uppfattningen, utan det som är "högfärdigt" är att tro att liv faktiskt kan uppstå helt jävla oberoende av Jorden...

Nä, inte riktigt. Livet är faktiskt igång innan DNA uppstår givet en inte alltför DNA-fixerad definition av liv. DNA är snarare något som faktiskt har evolverat fram genom tidigt liv eller protoliv. Den vanligaste synen idag är att DNA-baserat arv föregicks av en period som förlitade sig på RNA både som arvsmolekyl och som katalysator (i form av ribozymer). Livet är än idag starkt beroende av RNA och våra "äldsta delar" är väldigt "RNA-tunga". Ribosomen är ett stort molekylkomplex som finns hos allt liv och den är starkt konserverad genom evolutionen och uppstod alltså före bakterier, arkéer och eukaryoter (såna som vi). Visserligen skiljer sig de olika subenheterna sig åt i olika livsformer som bakterier och eukaryoter, men det grundläggande maskineriet är en sammelsurium av "modernare" enzymer och "äldre" ribozymer.

RNA "duger" som både arvsmolekyl och som katalysator och teoretiskt duger den alltså för liv och man kan skippa DNA och proteiner helt. Men, RNA är lätt att skada, ostabilt (vilket också är den egenskap som gör det lämpligt för "enzym-aktivitet" (snarare 'ribozymaktivitet'). DNA är en betydligt mer robust molekyl. DNA har alltså troligtvis evolverat fram ur tidigare RNA-centrerat liv under den s.k. "RNA World".

"RNA World" brukar framföras som en hypotes över hur livet började men man ska nog snarare se det som en senare period i livets gryning. Det fanns alltså en ännu mer primitiv prebiotisk miljö innan RNA World.

Jag tror att du kanske tänker på aminosyror, som också är fundamentala för livet (åtminstone på Jorden) men som verkligen är något vi hittar på andra ställen och som skapar sig själva i en gynnsam miljö. Aminosyror kan häfta i varandra i s.k. peptidbindningar och korta sådana sekvenser kallas för peptider. Längre för polypeptider och ännu längre för "protein". En möjlig väg är att polypeptider sätter ihop RNA-kedjor som de kunde "spegla sig i", dvs dessa RNA-kedjor kunde kodas om till att ge peptider.

Någonstans i detta började en cykel av peptider som gör RNA och RNA som gör peptider och denna cykel var kanske det som första gången på denna planet möjliggjorde som en ny sorts naturlag, en deriverad "andra ordningens" naturlag, nämligen (kemisk) evolution. "Bra" cykler, som t.ex. kunde nyttja material runtom, tålde störningar, osv, gynnades och en sådan som kan ha uppstått kallas för reverse Krebs cycle. Det är den så välkända citronsyracykeln, fast körd baklänges.

Ett annat steg som togs parallellt och kanske oberoende är micellbildning. Det sker spontant om man har polära molekyler som har t.ex. hydrofila och hydrofoba ändor. Ett slags såpbubblor. Nu finns två eller tre viktiga försteg, en form av metabolism och arv (omvända Krebscykeln) och något som kan bli ett bra hus och skydd för denna, en micell. Sätt i hop dessa och du har en "cell". Efter fortsatt evolution så kommer DNA och allt "nästanliv" antingen dukar under eller börjar utnyttja denna överlägsna molekyl. Vi har nu liv.

Så, DNA var snarare ett av de sista stegen än bland de första, på vägen från godtycklig kemisk soppa till celler som kunde greja celldelning med bibehållen funktion (metabolism och arv).

Edit: Läs inte för bokstavligt. Jag säger inte att reverse Krebs kom före DNA eller tvärt om. Den inbördes sekvensen i dessa steg är inte helt given, men jag kan säga så mycket som att DNA ligger närmare slutet på processen än aminosyror. Och aminosyror är tidiga, för dessa vet vi finns på ställen utanför Jorden. Så "så långt" har bevisligen andra ställen i rymden kommit till, även om det fortfarande är rätt långt från liv.

Lavintransistor, samma som lavindiod. Men vad i faraos namn har detta med acceleration att göra? Lavintransistorer kan jobba med snabba förlopp och kan uppvisa negativ resistans, likt esaki/tunneldioder, men de är inga jäkla "free energy devices" eller något annat mystiskt. Bara för att du kan göra en strömstöt, etc, vara väldigt kort och utveckla en väldigt hög effekt, så är de, tja, fortfarande väldigt korta. Det handlar om effektdensitet, inte energidensitet och för att accelerera något behöver du framförallt energi. Effekten är mycket mindre intressant än energin. Tänk jonmotor och varför dessa är intressanta med sin höga specifika impuls trots att de är "orkar nästan lyfta ett gruskorn" i styrka. Ska du hantera våldsamma kortvariga effekter så föreslår jag IGBTs eller tyristorer i stället, btw...