Citat:
Ursprungligen postat av
develi
Gårdsten är intressant.
Mamman lyckades hålla en fasad inför pappan.
Ang Björred skjuter man skuld på omgivningen. Tystnadsmuren.
Inbillar sig att det inte går att upprätthålla fasader som föräldrarna gjort. Anklagar rektor, lärare och anhöriga att de borde sett och gjort nåt.
Det skaver och skaver i nu över tre år.
Att stress och kris kan bli övermäktig och leda till depressiva vanföreställningar är en röd tråd som tycks vara obegriplig.
Det var käpprätt åt helvete med myndigheter i Gårdsten.
I Bjärred framkommer inte överhuvudtaget nåt liknande sett till skola och aktuell barnneurolog - ett helt team fanns runt barnen med insyn i hemmet.
Trots det hon gjort så vräker inte pappan skuld över henne.
Han sörjer att hon inte sa nåt och bad om hjälp.
"Om hon bara hade berättat om problemen, säger Safet..."
"– Jag trodde allt var okej. Hemma var ju allt som det skulle. Barnen var hela och rena. Det var städat och fint hemma. Maten kom på bordet som den skulle. Vad skulle jag misstänka? frågar sig Safet, och kämpar mot tårarna."
" Den sista kvällen han fick tillsammans med sin familj.
– Nej allt var som vanligt. Jag hade den bästa familjen i världen, svarar Safet i förhöret."
Extrem stress, hamnar i en kris. Utvecklat psykisk sjukdom. Han nämner depression och vanföreställningar
... Och han har all rätt att sörja i sin oerhörda förlust utan att jagas av hyenor. Likt anhöriga och vänner till familjen i Bjärred.
Utan att skuldbeläggas. Utan att minimera deras fina vän.
Bara läst det fetade. Det räcker. Såväl skola som IVO säger att de inte handlagt detta väl. Det var tydligt att de skulle ha hjälpt flickorna, det är inte normalt att ha två döttrar hemma. Punkt. Det var ett mycket tydligt tecken på ohälsa inom familjen. Vet du, rektorn visste om det. Hon sa det själv. Familjen mådde inte bra.
De lyssnade för mycket på pappan. Det är vad alla kom fram till.
Deras okunskap och naivitet ledde till tre mord. Och ett självmord.
Flickorna tog inte livet av sig. De blev mördade. Det var INTE ett sätt att skydda sin barn. Pappan var sjuk i skallen och hade varit det i många år. Klart att döttrarna var oroliga, ingen vågade lämna honom ensam hemma...
Jag TROR att det är vanligt att universitetsanställda, frilansar, kan sitta hemma och jobba. Det gjorde Oskar. MYCKET.
Observera! Oskar dödade sig själv innan årets höjdpunkt. Han skulle ha hållit i den där viktiga konferensen. Alla skulle märka att vojne, Oskar är död. Han hoppades på att de skulle inse att de gjort fel som inte dubbade honom till professor. Mycket riktigt. Han blev plastprofessor postumt.
Jag TROR att mycket av Oskars ohälsa och ångest kretsade kring professuren. Han ylade säkert på där hemma och kanske, kanske var det mor och barn som kom fram till att det var bäst om döttrarna var hemma och passade på konstnären. Ett alternativt spår parallellt med pedofila problem.
Oskar var inte sund. Tjejerna var helt vanliga flickor som bröts ner av sin far, indirekt eller direkt. Slutligen blev de dödade, eller brutalt mördade. Kvävda. Undrar om de spjärnade emot eller om de var uppgivna? Hur överraskade blev de? Hade de fruktat detta, levt under hot? Var de undernärda för att bli mer fogliga?
Det är inte omöjligt att de fick svälta sig genom julen.
Charlataner på ME-kliniker bidrog också till flickornas död. De går ostraffade.