För många kommer in på högskolan

Det verkar som att det är fler personer på högskolan än någonsin. Lärarna är samtidigt väldigt snälla med sina bedömningar, vilket gör att man får inflation av "högutbildade". Kraven sänks. CSN blir överbelastat. CSN har ständigt långa kötider nu.

På många utbildningar kommer man in med endast gymnasieexamen dvs bara lägsta betyg (E) i några ämnen.

Många elever talar "blattesvenska". Det är absurt när man vandrar genom en högskola och hör folk uttrycka sig som det är Rinkeby. Ibland ställer elever frågor till läraren med en sådan grov brytning att läraren får be eleven upprepa frågan. Pinsamt.

Jag tror att detta kommer leda till att högskoleexamen anses mindre värd av arbetsgivare och allmänheten. Vad tror ni?

Det handlar om utbud och efterfrågan. Finns många arbetslösa akademiker redan som det är. Det är branscher som dikterar, inte hur många det är som läser på högskola.

Blattesvenska är en del av det nya svenska samhället, vare sig man gillar det eller inte. Det kommer man inte ifrån bara för man läser ett fint program på högskolan. Inte ute i arbetslivet heller.

Låt gå för det. Men det måste ändå ha någon påverkan på högskolans anseende om man låter vem som helst komma in? Vissa kan knappt tala svenska.

Ökningen av antalet högskolor och universitet är bra arbetsmarknadspolitik. Men, många utbildningar håller låg eller medelmåttig nivå vilket gör att det faktiska lärandet kan vara lågt. Samtidigt driver mängden utbildade upp nivån för de sökande. Tjänster som förr krävde tekniskt gymnasium kräver idag en högskoleingenjörsutbildning.

Att det är skillnad på utbildningen och bildning har varit solklart länge. Och du har helt rätt i din analys att en högskole/universitet utbildning inte är lika meriterande längre. Åtminstone inom de yrken där det krävs att man faktiskt levererar resultat. Men detta är inget nytt utan har pågått länge. Redan för 10 år sedan hade vi diskussioner på min arbetsplats (bygg ledning) och dom mynnade ut i att vi sen dess med få undantag anställt byggnadsingenjörer och tekniker från Yrkeshögskoler . Hittills har det slagit väl ut, dessa killar(och1 tjej) har överlag levererat bättre än de fåtal som kommer från traditionella universitet/högskolor.

Jag tror det beror på att en utbildning på Yrkeshögskolan är kortare rent tidsmässigt och då blir det mer fokus på det man faktiskt behöver för att kunna lösa arbetsuppgifterna.

(Självklart finns det duktiga ingenjörer från vanliga universitet, men på köpet är det inte ovanligt att man får en von oben attityd och orimliga lönekrav)

Man är inte en del av eliten bara för man läser på högskolan eller universitet. Inte när det är gratis och vem som helst kan göra det. Så har det varit länge i Sverige. Om man inte kan tala svenska så kan man antagligen inte heller skriva eller uttrycka sig tillräckligt nog för att bli godkänd på uppsatser. Ribban är inte hur låg som helst, klarar man inte av att leverera en vetenskapligt skriven C-uppsats kommer man inte ut med en kandidat åtminstone.

Du fokuserar på fel siffror. Här har du den enda siffran som spelar någon roll.

https://universitetslararen.se/2018/05/30/manga-studenter-hoppar-av-fore-examen/

Blattesvenska blir bara en del av samhället om man tillåter att det blir en del av det. Man måste ställa krav. Jag vet att den äldre generationens akademiker skulle anse det groteskt att man inte kan tala ordentlig svenska på en högskola.

Jag har sett rejät med masteruppsatser på civilingenjörsutbildningar med rent bedrövlig vetenskaplig kvalité. Det har varit i stil med "och sen gjorde vi såhär, och så gjorde vi såhär, och därefter gjorde vi såhär" ingenting om varför, vad alternativen var eller vad slutsatsen var.

Nja, har inte hört det. Och de som bryter har inte en grov brytning.
Om de inte kan uttrycka sig ordentligt i text så är det nog rätt kört (om vi utgår från att de läser ett program där man skriver en del rapporter).
Och bara för att man har en brytning så betyder det inte att man är sämre än någon som kan uttrycka sig.

Samhället är i konstant förändring. Den äldre generationen av akademiker fasas ut, och in kommer den nya multikulturella som är uppväxta med blattar och blattesvenskar. Så länge jobbet bedrivs på ett akademiskt sätt är det inte viktigt hur kollegor uttrycker sig bland varandra.

Men jag förstår att människor som anser sig vara lite bättre och finare i kanten vill slippa blatte- eller WT-svenska för den delen när de läser på högre lärosäten. Eliten vill väl inte umgås med pöbeln. Det här är bara ett problem för Erik Von Schtek som föddes med en silversked i munnen.

Då är problemet att lärosäten inte ställer tillräckligt höga krav. Det har ingenting att göra med vem som kommer in. Det är skolans uppgift att ställa krav och se till att de upprätthålls. Det, om något, bör sänka högskolans anseende. Inte vem som läser där.

Vad studerar du själv, vilket universitet och inriktning?

Att kraven på studenternas prestationer på universitetet sänkts behöver du belägga, var i Universitetskanslersämbetets förordningar hittar du det?

Men att kunskaperna i svenska försämrats bland studenterna på våra universitet är känt och beklagligt liksom de problem som följer av detta. Dock inget nytt som uppkommit de senare åren.