Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

[SPOILER
”Från Lars Bra*ttström:
Har just lyssnat på din bok. Tack för den! Som docent och pesionerad vuxenneurolog förundras jag av att en kollega vid en barnneurologisk universitetsklinik över huvud taget kan åsätta ett barn den högst kontroversiella diagnosen ME. Snarare låter det som flickorna hade funktionella symptom som reaktion på pressad psykosocial miljö i en mycket dysfunktionell familjesituation. Om oberverats på ett tidigt stadium och med insatt rätt terapia hade prognosen sannolikt varit mycket god.”

]Så många vi är som också håller med om detta!
Vi vet ju att verkligheten ofta ser ut precis så här som docent Bra*ttström skriver.
Allt för många som efter tjat och krav till slut fått sig en diagnos som de sedan rider vidare på i livet. En diagnos på kroppslig åkomma, men som de flesta experter och sjukvårdskunniga ändå vet är ett utryck för en ”mental otillfredsställelse med tillvaron”. Ett sätt att ha en bakdörr att smita ut genom när vardagstillvaron blir för jobbig.

Vi vet ju att det i stort sett aldrig finns några kroppsliga orsaker eller fynd när någon uppger sig lida av ”fibromyalgi”, ”el-allergi”, ”utbrändhet” ”oral galvanism”, ”kronisk Borrelia” och ”ME”.
Vi vet ju att det i stort sett alltid finns psykosomatiska, psykiska, sociala och omgivningsutlösta orsaker till en sådan persons upplevda besvär.

Men få vågar säga sanningen idag - att kejsaren är naken. Att det är psyket och den psykosociala miljön hos en sådan person som inte mår/är bra.
Istället gör vården fel, bemöter fel, skickar till nästa instans för att slippa ta tag i problemet etc.

Det blir fel - som med de apatiska flyktingbarnen som aldrig var fysiskt sjuka, som med de bortträngda minnena som satte många falskt våldtäktsutpekade fäder i fängelse och nu med folk som är ”långtids uttröttade efter covid-19” utan att de varit svårt sjuka eller ens haft ett positivt virus-test.

De blir fel för att tidsandan - ”modet” - gör att det är PK - politiskt korrekt- att hålla med. För att okunniga sensationslystna journalister vinklar bilden. För att det anses kränkande (!?} mot de sjuka att inte hålla med dem. Kränkande att tala om psykosomatik.
Varför det nu skulle vara kränkande att få en sådan diagnos om man nu har en sådan sjukdom?? Ser de också ner på psykiskt sjuka?

Moa och Agnes i Bjärred hade inte en dödlig sjukdom, ingen sjukdom med dålig prognos - tvärtom barn-ME har överlag god prognos. Men det är en väldigt kontroversiell diagnos, omtvistad och utan effektiv känd botande behandling. Tveksamt och omstritt om ett barn överhuvudtaget ska få sådan diagnos.

De hade inte som många andra barn ärftliga syndrom som gör att de dör före vuxen ålder, ofta under plågsamma omständigheter. Osteogenesis Imperfecta, Duchennes muskeldystrofi etc etc - listan är väldigt lång och drabbar ett antal barn i Sverige varje år. Det finns ca 300 sådana syndrom med mer eller mindre plågsamma besvär och tidig död.
Men dessa barn mördas aldrig av sina föräldrar! Deras föräldrar ger inte upp.

Föräldrarna i Bjärred gav upp - trots att de inte hade något verklighetsbaserat skäl att ge upp eller att tro att barnen inte skulle få en god framtid.
Föräldrarnas resonemang om obefintligt framtida liv i avskedsbrevet är fullkomligt fel. Så ser inte verkligheten ut för ME-sjuka barn.
Det är vansinnigt att besluta utplåning av familjen - men det är faktiskt ännu vansinnigare att göra det av en obefintlig och felaktig orsak!

Föräldrarna blev sannolikt inte så här vansinniga och knäppa över några månader.
De har rimligen varit väldigt störda under väldigt långt tid - åratal. Barnens sjukdomssymptom är antagligen ett resultat - en spegling - av den gravt dysfunktionella hemmiljön som skapats av bägge föräldrarna och kanske dominerats mest av den ene.
Det ska till en väldigt udda och störd personlighet som stryper sin hustru och kväver och stryper ihjäl sina fullt medvetna odrogade döttrar. Att en sådan person också kan skapa en väldigt sjuk hemmiljö runt sig där barnen i familjen till slut mår väldigt dåligt är mycket troligt.

Så föräldrarna och framför mannen som sannolikt handgripligen genomförde alla de brutala morden ska inte ha någon sympati. Den ene eller båda föräldrarna var troligen också orsaken till att barnen mådde så dåligt sedan lång tid, i åratal i Agnes fall.
Sympatin ska därför enbart ligga hos de oskyldiga offren, barnen - Agnes och Moa.
Nu döda sedan tre år utan grav, utan dödsannons, utan någon minnessida eller epilog.
Utsuddade såsom mindre minnesvärda. Antagligen precis som deras mördare ville.[/spoiler]