Grundlggande mellanstadiematematik har alltid varit den strsta kppen i frintelseortodoxins hjul. Allt frn ddstalen till koksfrbrukningen, till kremeringstiden och ventilationskapaciteten, har varit stora problem som frintelseforskare lnge tampats med att frklara p ett trovrdigt vis.
Men ngot slog mig nr jag lste Thomas Daltons senaste bok om den stora frintelsedebatten; ngot som sllan diskuteras men inte desto mindre r ett skriande hl i det traditionella narrativet: "gaskamrarnas" kapacitet. Lt mig sammanfatta den officiella historieskrivningen. Under Auschwitzs existens s psts fljande "gaskammare" ha existerat, med respektive gasningskapacitet i parentes:
Det br ppekas att ovanstende kapacitet r en kompromiss, d vittnesuppgifterna kraftigt gr isr vad gller hur mnga judar som faktiskt gasades per lokal, men under premissen att man teoretiskt sett kunde stuva in 10 personer per kvadratmeter s r ovanstende siffror "korrekta".
Idag psts att ca. 900 000 judar gasades under 34 mnader i Auschwitz, frn februari 1942 till november 1944. Anmrkningsvrt nog s psts nstan hlften av dessa 900 000 judegasningar ha gt rum under bara 8 veckor, under vren och sommaren 1944, nr de ungerska judarna deporterades till Auschwitz. Bortsett frn denna korta period s versteg aldrig antalet gasningar 25 000 per mnad, eller ca. 830 per dag (vanligtvis betydligt lgre). Under 30 av 34 mnader s var de genomsnittliga gasningarna per mnad "bara" ca. 14 300, eller ca. 475 per dag siffror som fullstndigt bleknar i sken av ovanstende kapacitet.
Enligt frintelseforskaren Franciszek Piper, som varit frestndare fr Auschwitz-muset i Polen, s kunde ca. 5-6 gasningscykler genomfras per dag och "gaskammare", med en total daglig gasningskapacitet p ver 65 000 mnniskor. Men denna kapacitet var fullstndigt irrelevant i sken av den barockt lga gasningssiffra som faktiskt psts ha varit aktuell: 475-830 per dag, bara 0,8% av den "verkliga" kapaciteten.
Enligt den officiella versionen s "gasades" ca. 5000 mnniskor per mnad i Krema II, respektive Krema III, men detta hade enkelt kunnat uppns p bara en enda dag. Majoriteten av tiden stod "gaskamrarna" helt enkelt och samlade damm. Krema IV och V anvndes nnu mindre, inte ens en gasning per mnad hade behvts. "Bunker" 2 hade varit den mest anvnda "gaskammaren", men till och med denna lokal hade kunnat gra jobbet p bara 3 dagar.
Nazisterna psts drmed ha byggt en nrmast komisk verkapacitet fr "gaskamrarna", vilket gr stick i stv med vittnesuppgifter om "gaskammare" som gick varma med snabba och frekventa gasningar p 2000-3000 personer. Detta hade bara kunnat vara fallet under hjden av de "ungerska gasningarna", i mitten p 1944. Lt oss titta nrmare p denna avgrande tidsperiod.
Frn mitten p maj till mitten p juli 1944 s mste Krema II och III ha ntt sin absoluta topp, och gasat ca. 100 000 judar per mnad, eller ca. 3300 per dag. Hr psts man ha "teraktiverat" den nedlagda "Bunker" 2 fr att kunna hantera massinfldet av gasningsjudar, men till och med denna gigantiska mngd mnniskor hade enkelt kunnat kremeras p mindre n 50 gasningscykler per mnad, ungefr 10 dagars arbete, och i fallet med "Bunker" 2 bara 4 dagar.
Pfrestelsen p "gaskamrarna" var drmed extremt lg. Till och med under den mest kaotiska mnaden, juni 1944, nr 206 000 judar psts ha gasats, s hade hela operationen kunnat genomfras enbart i Krema V! Ha i tanke den absolut minsta "gaskammaren", "Bunker" 1, med en yta p bara 60 kvadratmeter. Denna minimala "gaskammare" hade teoretiskt sett kunnat hantera alla gasningar i hela Auschwitz, inklusive de ungerska judarna. Det hade drmed inte behvts ngra extra "gaskammare" verhuvudtaget efter att "Bunker" 1 konstruerats. nd valde man att bygga minst 7 till.
Jag vet vad ni tnker: man behvde krematorierna, inte "gaskamrarna", men den naturliga fljdfrgan blir i sdana fall varfr man verhuvudtaget byggde in "gaskammare" i krematorierna. Den klassiska bortfrklaringen har alltid varit att man ville "industrialisera" mrdandet genom att lgga "gaskamrarna" i anslutning till krematoriet, men d hade en enda gaskammare vid ett enda krematorium varit mer n tillrckligt. Jag antar att en rationell invndning r att en enskild gaskammare hade kapaciteten att gasa det ndvndiga antalet judar, men det var emellertid omjligt att kremera s mnga kroppar i ett enda krematorium, och kapaciteten behvde "spridas ut" mellan flera anlggningar. Flaskhalsen var drmed kremeringsugnarna, inte gaskamrarna. Men ven denna teori tnjer p trovrdighetens grnser. Nazisterna psts allts ha byggt extremt oproportionerliga anlggningar fr sitt massmord. Istllet fr sm gaskammare och hg kremeringskapacitet s byggde man alldeles fr stora gaskammare och alldeles fr f krematorier.
Men problemen med kremeringskapaciteten som flaskhals slutar inte dr. Fr redan vid rsskiftet 1942/1943, innan Birkenaus kremeringsanlggningar var frdigbyggda, s psts man ha kremerat astronomiska mngder kroppar i primitiva brnngropar utomhus, detta trots den orimligt hga grundvattennivn i Auschwitz-Birkenau. Mellan 21:a september och 3:e december 1942 s psts ver 100 000 kroppar ha kremerats p detta vis, ver 1400 per dag. I januari 1943 psts ddssiffran ha stigit till hela 45 700 ven dessa psts ha kremerats i brnngropar utan minsta bekymmer.
Med andra ord r frestllningen om kremeringskapaciteten som "flaskhals" bara en chimr fr den fullstndigt orealistiska och raktigenom absurda historieskrivningen kring nazisternas phittade "utrotning" av judarna.
Skribenter uppmanas att hlla sig till trdmnet.
Men ngot slog mig nr jag lste Thomas Daltons senaste bok om den stora frintelsedebatten; ngot som sllan diskuteras men inte desto mindre r ett skriande hl i det traditionella narrativet: "gaskamrarnas" kapacitet. Lt mig sammanfatta den officiella historieskrivningen. Under Auschwitzs existens s psts fljande "gaskammare" ha existerat, med respektive gasningskapacitet i parentes:
- Brhuset till Krema I i Auschwitz-Stammlager (780 personer)
- "Bunker" 1 i Auschwitz-Birkenau (600 personer)
- "Bunker" 2 i Auschwitz-Birkenau (900 personer)
- Brhuset till Krema II i Auschwitz-Birkenau (2100 personer)
- Brhuset till Krema III i Auschwitz-Birkenau (2100 personer)
- Sidorummen till Krema IV i Auschwitz-Birkenau (2360 personer)
- Sidorummen till Krema V i Auschwitz-Birkenau (2360 personer)
Det br ppekas att ovanstende kapacitet r en kompromiss, d vittnesuppgifterna kraftigt gr isr vad gller hur mnga judar som faktiskt gasades per lokal, men under premissen att man teoretiskt sett kunde stuva in 10 personer per kvadratmeter s r ovanstende siffror "korrekta".
Idag psts att ca. 900 000 judar gasades under 34 mnader i Auschwitz, frn februari 1942 till november 1944. Anmrkningsvrt nog s psts nstan hlften av dessa 900 000 judegasningar ha gt rum under bara 8 veckor, under vren och sommaren 1944, nr de ungerska judarna deporterades till Auschwitz. Bortsett frn denna korta period s versteg aldrig antalet gasningar 25 000 per mnad, eller ca. 830 per dag (vanligtvis betydligt lgre). Under 30 av 34 mnader s var de genomsnittliga gasningarna per mnad "bara" ca. 14 300, eller ca. 475 per dag siffror som fullstndigt bleknar i sken av ovanstende kapacitet.
Enligt frintelseforskaren Franciszek Piper, som varit frestndare fr Auschwitz-muset i Polen, s kunde ca. 5-6 gasningscykler genomfras per dag och "gaskammare", med en total daglig gasningskapacitet p ver 65 000 mnniskor. Men denna kapacitet var fullstndigt irrelevant i sken av den barockt lga gasningssiffra som faktiskt psts ha varit aktuell: 475-830 per dag, bara 0,8% av den "verkliga" kapaciteten.
Enligt den officiella versionen s "gasades" ca. 5000 mnniskor per mnad i Krema II, respektive Krema III, men detta hade enkelt kunnat uppns p bara en enda dag. Majoriteten av tiden stod "gaskamrarna" helt enkelt och samlade damm. Krema IV och V anvndes nnu mindre, inte ens en gasning per mnad hade behvts. "Bunker" 2 hade varit den mest anvnda "gaskammaren", men till och med denna lokal hade kunnat gra jobbet p bara 3 dagar.
Nazisterna psts drmed ha byggt en nrmast komisk verkapacitet fr "gaskamrarna", vilket gr stick i stv med vittnesuppgifter om "gaskammare" som gick varma med snabba och frekventa gasningar p 2000-3000 personer. Detta hade bara kunnat vara fallet under hjden av de "ungerska gasningarna", i mitten p 1944. Lt oss titta nrmare p denna avgrande tidsperiod.
Frn mitten p maj till mitten p juli 1944 s mste Krema II och III ha ntt sin absoluta topp, och gasat ca. 100 000 judar per mnad, eller ca. 3300 per dag. Hr psts man ha "teraktiverat" den nedlagda "Bunker" 2 fr att kunna hantera massinfldet av gasningsjudar, men till och med denna gigantiska mngd mnniskor hade enkelt kunnat kremeras p mindre n 50 gasningscykler per mnad, ungefr 10 dagars arbete, och i fallet med "Bunker" 2 bara 4 dagar.
Pfrestelsen p "gaskamrarna" var drmed extremt lg. Till och med under den mest kaotiska mnaden, juni 1944, nr 206 000 judar psts ha gasats, s hade hela operationen kunnat genomfras enbart i Krema V! Ha i tanke den absolut minsta "gaskammaren", "Bunker" 1, med en yta p bara 60 kvadratmeter. Denna minimala "gaskammare" hade teoretiskt sett kunnat hantera alla gasningar i hela Auschwitz, inklusive de ungerska judarna. Det hade drmed inte behvts ngra extra "gaskammare" verhuvudtaget efter att "Bunker" 1 konstruerats. nd valde man att bygga minst 7 till.
Jag vet vad ni tnker: man behvde krematorierna, inte "gaskamrarna", men den naturliga fljdfrgan blir i sdana fall varfr man verhuvudtaget byggde in "gaskammare" i krematorierna. Den klassiska bortfrklaringen har alltid varit att man ville "industrialisera" mrdandet genom att lgga "gaskamrarna" i anslutning till krematoriet, men d hade en enda gaskammare vid ett enda krematorium varit mer n tillrckligt. Jag antar att en rationell invndning r att en enskild gaskammare hade kapaciteten att gasa det ndvndiga antalet judar, men det var emellertid omjligt att kremera s mnga kroppar i ett enda krematorium, och kapaciteten behvde "spridas ut" mellan flera anlggningar. Flaskhalsen var drmed kremeringsugnarna, inte gaskamrarna. Men ven denna teori tnjer p trovrdighetens grnser. Nazisterna psts allts ha byggt extremt oproportionerliga anlggningar fr sitt massmord. Istllet fr sm gaskammare och hg kremeringskapacitet s byggde man alldeles fr stora gaskammare och alldeles fr f krematorier.
Men problemen med kremeringskapaciteten som flaskhals slutar inte dr. Fr redan vid rsskiftet 1942/1943, innan Birkenaus kremeringsanlggningar var frdigbyggda, s psts man ha kremerat astronomiska mngder kroppar i primitiva brnngropar utomhus, detta trots den orimligt hga grundvattennivn i Auschwitz-Birkenau. Mellan 21:a september och 3:e december 1942 s psts ver 100 000 kroppar ha kremerats p detta vis, ver 1400 per dag. I januari 1943 psts ddssiffran ha stigit till hela 45 700 ven dessa psts ha kremerats i brnngropar utan minsta bekymmer.
Med andra ord r frestllningen om kremeringskapaciteten som "flaskhals" bara en chimr fr den fullstndigt orealistiska och raktigenom absurda historieskrivningen kring nazisternas phittade "utrotning" av judarna.
Skribenter uppmanas att hlla sig till trdmnet.