2021-01-19, 05:15
  #13
Medlem
Skurhinkens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av shwareb94
Hej, jag är en 26 år gammal man som för tillfället pluggar på läkarprogrammet vid KI. Jag har dock funnit detta program oerhört svårt på grund av den enorma studiebördan, och konsekvensen av detta är att jag halkat efter rejält i studierna och blivit spärrad ett antal år. Dock har jag egentligen bara klarat av två terminer och är därmed fortfarande i början av utbildningen. Det har alltid varit min dröm att bli läkare, och att släppa denna dröm skulle göra väldigt ont. Däremot känner jag att jag håller på att gå under, mitt självförtroende är mycket skadat, och psykiskt är jag väldigt utmattad. Jag känner även att jag börjar bli till åldern och att hålla på med spärr fram och tillbaka i flera år till känns mycket jobbigt. Jag kan tillägga att jag lider av generaliserat ångestsyndrom och tvångssyndrom, och mina symptom har förvärrats en hel del under mina studier på läkarprogrammet. Därför var jag också tvungen att ta ett studieuppehåll en period för att vila upp mig, samt för att påbörja psykoterapi. Jag går på antidepressiva just nu vilket delvis hjälper, men jag är säker på att min psykiska ohälsa har gjort läkarprogrammet mycket svårare för mig.

Tidigare under mitt liv, när jag var cirka 19 år gammal, så pluggade jag till tandläkare i ett år vilket var betydligt enklare. Dock hoppade jag av eftersom att jag fann det mycket tråkigt, och jag gillar inte direkt att pilla med händerna. Sen ville jag som sagt bli läkare...

Under den kommande studieterminen kommer jag att försöka ta igen en tenta som jag har från termin 3, men jag har börjat fundera på ifall jag verkligen bör fortsätta på läkarprogrammet.

Nu till min fråga: Kan ni rekommendera ett relativt ”enkelt” universitetsprogram på 3 år som har goda framtidsutsikter med väldiga goda möjligheter till arbete?

Jag har kollat runt lite själv på olika utbildningar och hittat en som verkar av intresse: Chalmers högskoleingenjör - Ekonomi och produktionsteknik. Vad tycker ni om denna?

Jag skulle säga att mina styrkor ligger inom de naturvetenskapliga ämnena, även om jag är väldigt ringrostig då jag tog studenten för nästan 7 år sen haha... Dock tycker jag absolut inte om att skriva labbrapporter, även om laborationer i sig kan vara väldigt roligt.

Jag har svårare för de samhällsvetenskapliga ämnena och är inte väldigt intresserad av de med undantag för ekonomi som jag finner mycket intressant. Mina svagheter är definitivt uppsatsskrivning vilket jag inte alls är bra på eller för den delen tycker om.

När det kommer till meriter så har jag 1,6 på högskoleprovet med 2.0 på KVA (vilket kan vara relevant ifall viktning av HP sker vid antagning till utbildningen).


Tack för att ni läste allt detta, och jag ser verkligen framemot era svar!

Mvh

Läs en lättare utbildning så har du åtminstone ett jobb säkrat med fast tjänst väldigt fort samt något att falla tillbaka på ifall du skolar om dig senare. Jag tänker exempelvis Undersköterska, är själv utbildad det och jobbar inom LSS. Inte det mest välbetalda jobbet men du kommer aldrig gå arbetslös och utbildningen är extremt enkel.
Citera
2021-01-19, 05:29
  #14
Medlem
Hade läkarlinjen varit möjlig om du mått bra psykiskt och fysiskt? Jag tror att du måste se till att få tillbaka din hälsa först.
Citera
2021-01-19, 06:51
  #15
Medlem
Är det verkligen så lämpligt att jobba som läkare med generaliserat ångestsyndrom och tvångssyndrom? Tror ts skulle må bättre av ett mindre stressigt jobb, typ köra taxi.
Citera
2021-01-19, 07:13
  #16
Medlem
Jag har lite erfarenhet av olika utbildningar på universitetsnivå och kan ge dig lite subjektiva tips gällande din oro och tankar.

Grundtanke: Följ ditt hjärta, men lyssna samtidigt på din hjärna.

1) Läkarprogrammet. Ska du fortsätta eller inte? I mitt tycke så har du valt det universitetet där läkarprogrammet förmodligen är som jobbigast. Jag har ingen egen erfarenhet av just läkarprogrammet på KI, men min åsikt baseras mer om Stockholm som stad där sociala och omgivande faktorer såsom trångboddhet och stress vilka kan bidra till ditt dåliga välmående. KI har också mindre fokus på PBL vilket kanske är negativt för dig?

Tips är att antingen prova en annan utbildning alternativt följa ditt hjärta vilket säger att du vill bli läkare. Fortsätter du läkarprogrammet, sök till ett annat lärosäte kanske och testa på livet där. Örebro har mindre studenter per antagning och det är lätt med bostad t.ex.

2) Alternativa program / utbildningar. Högskoleingenjör tycker jag du kan överväga. Det är bra ifall man har intresse för t.ex fysik, elektronik, matematik osv. beroende på inriktning. Varför högskoleingenjör istället för civilingenjör? Dels för att du inte verkar säker på framtiden och för att arbetsbördan är lägre. Att studera till ingenjör skiljer sig från läkarstudier i mitt tycke. Nu har jag inte lika mycket erfarenhet ifrån läkarprogrammet som ingenjörsstudier, men som ingenjör så är det helt okej att lagga med tentor och att kugga några tentor, vilket oftast inte påverkar nästkommande kurser. Det är nästan helt normalt dessutom.

Högskolematematiken skiljer sig ifrån den tidigare matematiken. Men i slutändan är det väldigt få som får höga betyg i dessa ämnen och verkligen förstår innehållet, medans resterande med nöd och näppe klarar sig (mycket tack vare gamla tentor)

3) Ekonomi. Rekommenderar ingen att utbilda sig till detta då det, i mitt fall (egen upplevelse), är extremt svårt att få jobb.

4) Psykologprogrammet - Kanske är något för dig? Det sägs att det är mindre arbetsbörda än läkarprogrammet, men har ändå liknande mål att hjälpa patienter, vilket är skönt ifall man är lagd åt det hållet.

Sedan angående din oro över att skriva uppsatser tycker jag inte du ska ha. Jag upplever inte kraven som speciellt höga (eventuellt ifall man studerar till svensklärare eller dylikt). Det svåra är snarare att skriva saker med kvalité utan att låta som en skiva på repeat bara för att nå ett uppsatt mål på antal ord eller sidor.

En annan tanke är att det är en helt annan upplevd känsla av att säga att man studerar till läkare. Det är otroligt status att säga det och man känner verkligen det. Men det är inte hela världen egentligen bara en liten notis jag lagt märke till.
Citera
2021-01-19, 07:51
  #17
Medlem
Kör industriell ekonomi! Framtidssäkert, hög ingångslön och möjlighet till höga positioner. Kallades tidigare för ”VD-linjen”.
Citera
2021-01-19, 07:55
  #18
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av shwareb94
Hej, jag är en 26 år gammal man som för tillfället pluggar på läkarprogrammet vid KI. Jag har dock funnit detta program oerhört svårt på grund av den enorma studiebördan, och konsekvensen av detta är att jag halkat efter rejält i studierna och blivit spärrad ett antal år. Dock har jag egentligen bara klarat av två terminer och är därmed fortfarande i början av utbildningen. Det har alltid varit min dröm att bli läkare, och att släppa denna dröm skulle göra väldigt ont. Däremot känner jag att jag håller på att gå under, mitt självförtroende är mycket skadat, och psykiskt är jag väldigt utmattad. Jag känner även att jag börjar bli till åldern och att hålla på med spärr fram och tillbaka i flera år till känns mycket jobbigt. Jag kan tillägga att jag lider av generaliserat ångestsyndrom och tvångssyndrom, och mina symptom har förvärrats en hel del under mina studier på läkarprogrammet. Därför var jag också tvungen att ta ett studieuppehåll en period för att vila upp mig, samt för att påbörja psykoterapi. Jag går på antidepressiva just nu vilket delvis hjälper, men jag är säker på att min psykiska ohälsa har gjort läkarprogrammet mycket svårare för mig.

Tidigare under mitt liv, när jag var cirka 19 år gammal, så pluggade jag till tandläkare i ett år vilket var betydligt enklare. Dock hoppade jag av eftersom att jag fann det mycket tråkigt, och jag gillar inte direkt att pilla med händerna. Sen ville jag som sagt bli läkare...

Under den kommande studieterminen kommer jag att försöka ta igen en tenta som jag har från termin 3, men jag har börjat fundera på ifall jag verkligen bör fortsätta på läkarprogrammet.

Nu till min fråga: Kan ni rekommendera ett relativt ”enkelt” universitetsprogram på 3 år som har goda framtidsutsikter med väldiga goda möjligheter till arbete?

Jag har kollat runt lite själv på olika utbildningar och hittat en som verkar av intresse: Chalmers högskoleingenjör - Ekonomi och produktionsteknik. Vad tycker ni om denna?

Jag skulle säga att mina styrkor ligger inom de naturvetenskapliga ämnena, även om jag är väldigt ringrostig då jag tog studenten för nästan 7 år sen haha... Dock tycker jag absolut inte om att skriva labbrapporter, även om laborationer i sig kan vara väldigt roligt.

Jag har svårare för de samhällsvetenskapliga ämnena och är inte väldigt intresserad av de med undantag för ekonomi som jag finner mycket intressant. Mina svagheter är definitivt uppsatsskrivning vilket jag inte alls är bra på eller för den delen tycker om.

När det kommer till meriter så har jag 1,6 på högskoleprovet med 2.0 på KVA (vilket kan vara relevant ifall viktning av HP sker vid antagning till utbildningen).


Tack för att ni läste allt detta, och jag ser verkligen framemot era svar!

Mvh

Eller så tar du ett yrkes test för bäst lämplighet - ta de med en nypa salt såklart. Fundera.
Ångrar själv iallafall inte en dag mitt val.

Å då självklara valet är sjuksyster!! (trots allt gnäll du säkert hör)
__________________
Senast redigerad av rawjudge 2021-01-19 kl. 07:59.
Citera
2021-01-19, 07:56
  #19
Medlem
borrizs avatar
Socionom eller personalare.
Citera
2021-01-19, 08:31
  #20
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av shwareb94
Hej, tack för ditt svar!
Jag har fått offra en hel del för läkarprogrammet. I princip har jag inte haft ett socialt liv de senaste 5 åren för att jag varit djupt stressad och deprimerad pga läkarprogrammet. Även när jag varit på ett studieuppehåll har mina tankar varit på läkarprogrammet. Jag drabbades också av en rad olyckor/skador de senaste åren vilket också bidrog till att jag mådde dåligt.

Jag tyckte egentligen aldrig om att bo i Stockholm, men eftersom mina studier var här så blev jag tvungen att stanna kvar. Men sanningen är att jag bara haft dåliga/jobbiga minnen här...
Om jag skulle dra en metafor kring hur jag känner just nu så skulle jag säga att jag är som en spelmissbrukare som har förlorat mycket pengar men vägrar sluta spela för att han hoppas att han kan vinna tillbaka dem. I mitt fall har jag investerat/förlorat så mycket tid på att uppfylla denna dröm, och om jag ger upp nu skulle allt ha varit förgäves. Allt lidande skulle ha varit i onödan. Samtidigt börjar jag inse att jag inte kan fortsätta på inslagen väg och att det bara leder till ännu mer förlorad tid och lidande, och just därför har jag börjat titta på alternativ!

Jag tycker det är bra att du skriver här, du kan få fler svar än av mig.
Är själv stockholmare från födseln och trivs därför, men är i motsatt situation som du,
hemkommen från Norrland vill jaga bara ännu närmare Stockholm - men hitta bostad
är svårt.
Mycket har att göra med vanor och uppväxt. Om utbildning; viktigt hur uppbackad man är,
att man är ostörd, att andra vet vad det gäller.
Kanske byta till läkarutbildning i mindre stad?
Citera
2021-01-19, 08:35
  #21
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av FreedomIsNice
Vad menar du med yrket i arv?

Jag menar att om någon av ens föräldrar eller annan i släkten t ex är läkare,
har man ju vuxit upp i det spåret.
Man har hört mycket från vederbörandes arbete, händelser, kommentarer, sett böcker.
Man blir mer förstådd av familjen om man delar inriktning.
Tänk själv; föräldrarna arbetar på kontor eller gatuarbete ..du vill bli läkare - ingen förstår
riktigt vad det handlar om.
Man kan bli ensam ...
Citera
2021-01-19, 08:44
  #22
Medlem
HaveFuns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av shwareb94
Hej, jag är en 26 år gammal man som för tillfället pluggar på läkarprogrammet vid KI. Jag har dock funnit detta program oerhört svårt på grund av den enorma studiebördan, och konsekvensen av detta är att jag halkat efter rejält i studierna och blivit spärrad ett antal år. Dock har jag egentligen bara klarat av två terminer och är därmed fortfarande i början av utbildningen. Det har alltid varit min dröm att bli läkare, och att släppa denna dröm skulle göra väldigt ont. Däremot känner jag att jag håller på att gå under, mitt självförtroende är mycket skadat, och psykiskt är jag väldigt utmattad. Jag känner även att jag börjar bli till åldern och att hålla på med spärr fram och tillbaka i flera år till känns mycket jobbigt. Jag kan tillägga att jag lider av generaliserat ångestsyndrom och tvångssyndrom, och mina symptom har förvärrats en hel del under mina studier på läkarprogrammet. Därför var jag också tvungen att ta ett studieuppehåll en period för att vila upp mig, samt för att påbörja psykoterapi. Jag går på antidepressiva just nu vilket delvis hjälper, men jag är säker på att min psykiska ohälsa har gjort läkarprogrammet mycket svårare för mig.

Tidigare under mitt liv, när jag var cirka 19 år gammal, så pluggade jag till tandläkare i ett år vilket var betydligt enklare. Dock hoppade jag av eftersom att jag fann det mycket tråkigt, och jag gillar inte direkt att pilla med händerna. Sen ville jag som sagt bli läkare...

Under den kommande studieterminen kommer jag att försöka ta igen en tenta som jag har från termin 3, men jag har börjat fundera på ifall jag verkligen bör fortsätta på läkarprogrammet.

Nu till min fråga: Kan ni rekommendera ett relativt ”enkelt” universitetsprogram på 3 år som har goda framtidsutsikter med väldiga goda möjligheter till arbete?

Jag har kollat runt lite själv på olika utbildningar och hittat en som verkar av intresse: Chalmers högskoleingenjör - Ekonomi och produktionsteknik. Vad tycker ni om denna?

Jag skulle säga att mina styrkor ligger inom de naturvetenskapliga ämnena, även om jag är väldigt ringrostig då jag tog studenten för nästan 7 år sen haha... Dock tycker jag absolut inte om att skriva labbrapporter, även om laborationer i sig kan vara väldigt roligt.

Jag har svårare för de samhällsvetenskapliga ämnena och är inte väldigt intresserad av de med undantag för ekonomi som jag finner mycket intressant. Mina svagheter är definitivt uppsatsskrivning vilket jag inte alls är bra på eller för den delen tycker om.

När det kommer till meriter så har jag 1,6 på högskoleprovet med 2.0 på KVA (vilket kan vara relevant ifall viktning av HP sker vid antagning till utbildningen).


Tack för att ni läste allt detta, och jag ser verkligen framemot era svar!

Mvh
Verkar som att det mest välbetalada sett till arbetsbelastningen i dagslägtet är systemvetare, programmerare etc. Finns 2 årig folkhögskola eller 3 åriga systemvetare.
Citera
2021-01-19, 09:16
  #23
Medlem
bombaccis avatar
Så du har alltså läst i fem år och tagit CSN lån osv men bara fixat 120 hp dvs två terminer? Förstår om du är deppig då. Tyckte inte heller om att studera då det sliter mycket på självförtroendet och oron kring framtida jobb osv.

Jag hade oroat mig över CSN med om jag var du. Men jag sållar mig nog till dem som tycker du ska ta en paus i högskolestudierna. Att hoppa av igen och börja pluggat på en längre utbildning ( tre år är ändå relativt länge) på något som du egentligen inte vill bli.., vet inte om det låter så bra. Men om du ska plugga så ta bara utbildningar som du är typ 99% säker på att klara av och som kommer ge jobb sen.

Tänkte ssk först, finns ju många specialinriktningar där med o du lär ha lättare för det men du kanske blir bitter efter ett tag, ” jag kunde ha varit läkare men nu går jag omkring här som ssk” kolla annars igenom någon kortare yrkesutbildning, men tror det kan vara jobbigt mentalt o ställa om, framförallt när du vill bli läkare.

26 år är ingen ålder för att vara student. Du kan ju vara klar innan 30, men undvik att köra huvudet i väggen om det inte funkar.
Citera
2021-01-19, 09:41
  #24
Medlem
Megaforces avatar
Citat:
Ursprungligen postat av soajet
Apotekare kanske

Fördelen med apotekare är att på de flesta utbildningsorter så är de två första terminerna på apotekareprogrammet och läkarlinjen i princip likadana vilket innebär att man kan söka på meritpoäng från läkarlinjen och påbörja senare termin i mån av plats. Även läkemedelsprogrammen har sådana möjligheter. Det sker hela tiden studentutväxling mellan dessa program (studenter som inte kommit in på läkarlinjen börjar apotekarprogrammet och går över till läkarlinjen i mån av plats och vice versa).
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in