Vad menar folk med ADHD när de säger att de aldrig kan sluta tänka?

Jag kommer såklart aldrig kunna förstå vad de menar. Men jag har även svårt att sätta mig in i deras situation. Det är såklart att man har haft mycket tankar ibland. Men det är pågrund av svåra situationer i livet.

De flesta jag känner med ADHD, säger att de inte kan sluta tänka även fast det inte är en svår situation. Det är tydligen så jävla jobbigt så att de måste göra dumheter för att kunna lugna ner sig. För att när det gör dumheterna så lever de bara i stunden och inga andra tankar dycker upp. Det är jävligt skönt enligt dem, men samtidigt blir det snabbt en ond spiral.

Jag tänker bara att varför hjälper då concerta och andra "mediciner". De gör ju så att man blir fokuserad. Om man inte kan sluta tänka och samtidigt får fokus. Då kanske man fokuserar ännu mer på tankarna.

Jag vet helt ärligt inte vad jag ska tro. Det låter så jävla stört. De värsta ADHD människorna jag har varit med om är när "nysvenskar" ska ha PRAO eller sommarjobba. Allting försvinnner och det blir inget jobb gjort. Skulle nästan föredra att de sysslade med brott än att störa mig och alla andra.

Vad är detta för totalt helvetes diagnos? Jag får alltid höra att ADHD kan vara en superkraft. Om det är en så jävla superkraft. Varför sitter du alla dampungar i fängelse. Kan man inte liksom bara vara lugn och sköta sig. Hur svårt kan det egentligen vara?

Sen hör man argumenten som att Michael Jordan och Ingvar Kamprad hade ADHD. Så två personer som har gjort någon nytta ska definiera en hel grupp av totalt värdelösa bidragstagare. "Men jättemånga atleter som tjänar pengar och kan ta din fru har ADHD". Så de är ateleter i sådär 10 år. Vad fan gör de för nytta efter deras sportkarriär?

Sen undrar jag också varför det är så många invandrare som har denna diagnos. Är det konstant dåliga livsval som gör att symptomen blir värre eller vad är det?

Jag tycker i alla fall att folk med ADHD borde få rätten att leva på bidrag. Vilket de redan troligen gör eftersom 5% av befolkningen redan nu inte gör något. De förstör mer när de får vara med och ta del av allt. Håll dem i shack genom bidragberoende.

Vad du måste förstå är att vi lever i en tid av social entreprenörskap, där du är ditt eget varumärke och varenda liten jävla möjligghet till halmströ att hålla fast vid som stärker det kommer klamras vid lika hårt som om de vore den sista droppen vatten av vissa människor. Typ Blondinbella pratar mycket om sin superkraft. Det är KLART det är en superkraft för henne när hon kan ha en jävla nanny som sköter hennes barn som hon inte lyckas tänka på, eller en personlig kock som gör att hon kommer ihåg att äta.

ADHD är en neuropsykiatrisk diagnos som inte alls är en superkraft och alla som som säger något annat vill bara ha en USP eller låta intressanta.

Jag har ADD. Det är jobbigt. Jag måste ha kalendrar till allt för att komma ihåg att göra saker, varenda gång jag påbörjar något så påbörjar jag något annat. Ungefär såhär känns det.

Juste jag skulle städa jag kanske skulle börja med disken så jag tappar upp vattnet tappelitapptapp, fan men det blir ju bättre om jag sorterar disken innan så det inte blir stökigt i diskhon fan åt inte jag fil igår jag ska bara gå till vardagsrummet men varför är soffan obäddad jag ska bara puffa kuddarna juste disken i vilken disk var det nu HAN KOM MEEEED MIG shit vad längesen jag lyssnade på kristina från duvemåla var är min telefon måste ha den när jhag diskar fuck diskvattnet satte jag på det ens varför står 4 glas perfekt på rad vid diskhon var ÄR min kaffekopp jag drack i förrgår

De med adhd är väl ofokuserade. Därför är tankarna överallt. Många har även ångest. Vilket säkert delvis beror på att man tänker mycket omedvetet. Tycker inte det är så konstigt.

Att göra dumheter hjälper bara de med just ADHD, men tankarna snurrar lika mycket i skallen på de med "bara" ADD. De håller sig lugna, nästan mer än vanliga människor, men tankarna snurrar likväl.

Ja det var inte lätt att förstå alls. Mycket irriterande faktiskt.

Det är det också.

Tycker det var glasklart hur en ADD/ADHD-hjärna fungerar.

Min sambo har ganska svår ADHD. Han beskriver det som att det är som en bikupa som surrar där inne hela tiden.

Ett annat problem är att han inte skärmar av någonting. Vi ”vanliga” sållar bort sånt som är oväsentligt men han tar in precis allt. Åker man bil 10 mil så tar han in allt han ser utmed vägen medan jag sållar bort dom där höbalarna som står på åkern för dom är inte viktiga.

Tänk själv att sedan försöka sortera alla intryck på ett adekvat sätt när man tagit in alla intryck? Vi gör det automatiskt men för någon som har ADHD är det ett helvete.

Dom flesta som har ADHD är för övrigt inte bidragstagare och lever normala liv och bidrar till samhället trots sina svårigheter.

Hur är det svårt att förstå? Haha det är så denne persons tankar kan snurra i dina vanliga livssituationer. Man "brain-stormar" bara det att man utför idéeen/tanken direkt och det tar fokus från det du kanske höll på med för stunden.

Skulle tro min mor har adhd. Har alltid levt utan nån stämpel och är nära 90 idag.

Typiska grejer bakåt i tiden; sitter du i bil med henne 15 mil så är hon tyst Max 3 min 1-2 gånger. Alltifrån hur du kör, tills vad som vad som syns på sidan av vägen. + Allt möjligt ska det snackas om.
Talar nästan aldrig i jagform utan mer om vad andra gör o säger.
Extremt dålig på integritet, skulle aldrig kunna bevara en hemlighet.
Aldrig sett henne gråta eller visa starka känslor. Ej heller vid begravning t ex.
Fruktansvärt dålig på lyssna, du får oftast gå in o avbryta flera gånger för o få en syl i vädret.
Kan inte planera mer än typ matlistor från affären.
Verkar ha väldigt svårt att förstå andra människor. Nästan inga nära vänner.
Pratar du i telefon då kan hon börja prata om nåt hon ser utanför fönstret eller med/om andra som är hos henne o tappa fokus från dig. Kan därför upplevas ytlig.
Har aldrig sett en långfilm på 2 timmar vad jag vet. Kan inte behålla intresset.
Upplever henne som en duracellkanin m en karusell i huvudet.
Fortfarande vid 90 har hon mer energi än de flesta 30 åringar. Dock helt ostrukturerat.
Varit ett handikapp i mitt liv. Redan i tidiga tonåren kände jag nått var annorlunda i vår familj jämfört med andra, kunde dock aldrig sätta fingret på det då.

Men rubriken stämmer dock inte, utan upplever att alla tankar går ut direkt.
T ex på ICA; ”- Där är Lasses mamma, du vet han som körde ihjäl sig på skoter.” Så pass högt sagt så alla inom 5-10 m hör det, även Lasses mamma...
Ingen som helst tanke på är det lämpligt säga. Väldigt svårt ta in andra människors känslor. Tycker det blir pinsamt av två anledningar; dels kanske jag inte alls vet vem Lasse är än möjligen ytligt. Så jag sk-ter i det. Dels blir det pinsamt med en närstående som kanske kränker andra fastän hon inte fattar det.

Tänker inte alla hela tiden? Det är väl det normala? Annars är man ju död.

För mig är det extremt svårt att koncentrera mig på saker som för mig är tråkiga och ointressanta. Om något intresserar mig så blir jag hyper fokuserad och kan glömma potatisen tid och rum är inte kontaktbar sen kan jag gå runt och fundera och analysera dit i absurdum då kan jag inte stänga av huvudet. Kan totalt snöa i på något ämne. Jag går och och analyserar eller snöar in i en bok om ämnet. Så jag glömmer att äta, potatisen på spisen, kan komma på mitt i natten Detatt oj jag behöver sova klockan är 4. Det går inte att stänga av huvudet känns som hjärnan kokar ibland. Önskar jag hade en fjärrkontroll att stänga av med.

Går jag på stan och ser någon köra mot rött tex kan jag börja fundera på varför personen gjorde de och har tillslut 10 möjliga förklaringar och kan inte släppa de.

Om någon har ett problem så börjar jag tänka ut olika lösningar har ganska snabbt 10 och sen analyserar hjärnan vilken som är bäst. Kan inte släppa det.

Min hjärna ät ständigt hyper aktiv och jag tänker på annat än det jag ska göra.

Ibland "kommer jag på något" och då kan jag säga det rakt ut i mitten av min tanke och det blir konstigt för andra jag börjar likasom mitt i en tanke.

Jag jobbar och har ofta lösningar på saker som ingen tänkt på jag tänket utanför boxen. Så jag är en tillgång.

Jag vet aldrig var nycklar eller plånbok är för min hjärna tänker på annat fåt alltid leta.

När jag skriver är tanken före orden så det kan bli väldigt rörigt som du kanske märker.

Jag har svårt för saker det inte finns något svar på. Kan inte släppa de.

Det är jättejobbigt i bland. Får ofta höra släpp det. Men det är svårt.

Medicin funkar inte på mig eller jag kan inte äta får hemska biverkningar.

Jag har själv lärt mig tekniker för att få tråkiga saker gjorda. Som jag måste.

Tränar det hjälper lite. Försöker medierna men det är svårt.

Ungefär så.

Jo. Men vissa är lite sämre på att göra det.