Kommer framtidens hangarfartyg ha brygga?

Problemet är att ditt resonemang helt och hållet bygger på AVK-tänk. Problemet med hangarfartyg är inte att man kan se bryggan från ett par km från havsytan utan att man kan skjuta hypersoniska missiler mot fartyget från 100 mils avstånd. Vinsten av att ta bort bryggan är minimal i jämförelse med vad det kostar att inte kunna ha uppsikt över vad som händer på däck.

Jag har skrivit det förrut på det här forumet: hangarfartyg är idag ett extremt dyrt noveltyvapen för supermakter att visa makt mot småländer som inte har något att stå emot men har inte den avgörande militära betydelsen de hade under AVK. De har inte använts i krig mellan stormakter sen AVK och idag har ubåtar, missiler och drönare betydligt större betydelse än hangarfartyg. En svensk ubåt sänkte en amerikansk supercarrier i en övning och kom undan med det. Priset av en liten konventionell dieselubåt motsvarar ungefär en F35.

Du har antagligen missat det lilla faktumet att start mha katapult och landning med bromssystem orsakar enorma påfrestningar på flygkropp, stomme osv på de flygplanen som använder dem?
Ett stort flygplan som Air Force One (en pimpad 747) hade med största sannolikhet kollapsat totalt av de fysikaliska krafterna som uppstår vid en start/landning på en så pass kort bana.

Tankflygplan har startat och landat på hangarfartyg sedan 1960-talet.



Tankflygplan kan redan starta och landa på hangarfartyg och vare sig bryggan eller längden på hangarfartyget begränsar hur stora flygplan som man kan nyttja.

Redan på 1960-talet så provade man nämligen att starta och landa med Hercules på hangarfartyg.

Det som gjorde det omöjligt var att flygplanet var för stort för att få ner i hangaren och för att ha på däck. Således skulle hangarfartyget vara helt oanvändbart, så länge man hade ett dylikt flygplan ombord.


Nej AF1 skulle inte kunna landa på ett hangarfartyg, eftersom den för det första skulle stalla och störta långt innan den skulle komma fram till hangarfartyget, därefter slås sönder vid nedsättningen, med en sjunkhastighet på 5m/s (plus däckets rörelser i vågorna), därefter inte skulle ha en krok för att få stopp på det redan störtade och därefter sönderslagna vraket och om den nu hade en krok, så skulle den helt enkelt slita av alla vajrarna och fortsätta vidare framåt och ner i havet.

Att starta skulle vara lika omöjligt.

Och det är ju inte direkt så att presidenten har några problem att besöka hangarfartygen ens idag, då han kan flygas ut med en C-2, helikopter, eller för den delen med andra flygplan som ingår i flygstridsgruppen.


Mera slagkraft per ton fartyg, eftersom ett mindre fartyg fortfarande kommer att behöva ha samma tillgång till stödresurser* eller få tulla på dessa stödresurser och då tappa förmåga i övrigt**.

Samtidigt så kan ett större hangarfartyg använda sig av mera kapabla flygplan. Idag t.ex. F-35C istället för F-35B, där den förra kan leverera mera vapen längre och historiskt t.ex. att Nimitz kunde ha F-14 som jaktkärra, medan Midway bara kunde ha F-4 och Essex kunde bara ha F-8 Crusader.


(*) SAR-helikopter, ASW-helikopter, ASW-flygplan, AEW-flygplan, COD-flygplan, tankflygplan och eskortfartyg.

(**) T.ex. om man offrar AEW, eller är begränsad till helikopter-AEW, blir begränsad till COD-helikopter, istället för COD-flygplan, bara har tankflygplan nog för att kunna toppa upp flygplan som väntar på att landa o.s.v.


Ingenting har använts i krig mellan stormakter sedan andra världskriget, så om hangarfartyg är ett osäkert kort idag, så gäller detsamma ubåtar och i ännu högre grad drönare.

HMS Gotland övade med US Navy i kustnära vatten och idén var att öva ubåtsbekämpning. Det innebar att flottan låg still och cirklade med låg hastighet. Övningen var inte mer realistisk än så, det var meningen att HMS Gotland skulle få all tid i världen. I verkligheten är en ubåt mycket långsammare än ett hangarfartyg.

2 A26 kostar ca 8,2 miljarder.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/omforhandling-av-priset-pa-ubaten-a26_H611861

HMS Gotland var ingen enkel konventionell dieselelektrisk ubåt.

Vanligtvis är det att kunna effektivisera vissa operationer eller kunna ta ombord större plan. USA kan köra sina AWACS-plan från hangarfartyg vilket är en rätt stor grej. Folk överskattar betydelsen av kärnkraft i hangarfartygsssammanhang också eftersom alla planen måste tankas med jetbränsle som hela tiden ska tankas från tankbåtar som drivs med vanligt bränsle. Alla eskortfartyg ska också tankas från motsvarande (långsamma) supportfartyg. I krigssammanhang är det givetvis jättebra att kunna slippa tanka ett av fartygen men du måste ju fortfarande ha plan i luften hela tiden vilket gör att tankbåtarna måste finnas i närheten kontinuerligt.

Større fly med mer drivstoff og annen last. Det er i alle fall bakgrunnen for at Frankrike går opp, for deres nye fly etter Rafale ser ut til å bli på størrelsen av F-22. Og det skal kunne brukes fra hangarskip.
Og så kan du kanskje lettere forsvare en stor forsvarsparaply rundt et stort hangarskip.

Att du missat att jag noga beskrivit att landningsbanan först måste förlängas skäms du inte för?

Att du inte har koll på hur lång landningsbanan faktiskt måste bli för att husera en 747 skäms du inte för? Hur mycket hade du tänkt förlänga landningsbanan med?

En 747 behöver ca 5000ft dvs 1500 meter för att landa, medans FAA/EASA Minimum runway length är angiven till 7,500ft (~2,300m) för 747-8F, och 6,750ft (~2,000m) av säkerhetsskäl.
Än en gång - hur mycket hade du tänkt förlänga hangarfartygets landningsbana med?

Då Nimitz och Gerald Ford-klassen är cirka 300meter långa, så skulle du alltså behöva bygga skeppet 5-7ggr längre än vad det alltså är idag. Hur realistiskt tycker du det är?

AF1 måste naturligtvis utrustas med fångkrok och raketbroms. Jag har för mig att amerikanarna experimenterade med att fästa raketbroms och raketstart på en "Hercules" C-130 och använda den till att befria gisslan i Iran under Carter-administrationen genom att landa och starta i en fotbollsarena. Det finns filmer på YouTube om du är intresserad.

Ordentlig krok och rejäla bromsraketer skulle kunna få ner AF1 på ett flygdäck som inte behöver vara längre än 800 meter. Amiralsskeppet kan vara en "hyper carrier" på 800 meter med kapacitet att ta emot AF1 med president.

Det har definitivt funnits konflikter mellan stormakter sen AVK. Indien-Pakistan har varit i hetelden, likaså arabisraeliska krigen då Sovjet var aktivt involverat. Idag kan väl både Egypten och Turkiet räknas som militära stormakter.

Men den definitionen av krig mellan stormakter (d.v.s. krig, där minst ena parten är en regional stormakt), så har ju hangarfartyg använts i krig mellan stormakter efter andra världskriget, eftersom Indien har använt hangarfartyg mot Pakistan, USA har använt dem mot en massa länder (inklusive regionala stormakter som Irak, Iran och Nordvietnam) och likaså Storbritannien (inklusive mot regionala stormakter som Argentina och Irak) och Frankrike (mot den regionala stormakten Irak).

Känns som du blandar begrepp här. Hangarfartyget som Indien använde mot Pakistan var i princip ett helikopterfartyg och det var på 70-talet vilket var lite av min poäng av att drönare och missiler är viktigare än hangarfartyg. Falklandskriget var i princip över när Storbritanniens hangarfartyg anlände till platsen.