Jag vill bara att skiten (livet) ska ta slut - vad är problemet?

Jag var den där killen i år 1-9 i grundskolan som fick ALLA tjejer. Barndomsvännerna skrattade, det var lekstuga. Idag, när jag är +25, lekt av mig och rest och hatar arbetsliv och familjeliv vill jag bara att livet ska ta slut. Livet är så jävla överskattat. Inget är så jävla kul. Ändå envisas folk med att leva skiten till slutet. Ni som envisas med att fortsätta leva fast ni hatar skiten, varför gör ni det?

+40 idag, började känna som du gör för cirka 5 år sedan. Mina föräldrar är +70 och jag känner att jag inte vill dö före dom.

Sluta gräv ner dig. Livet blir vad man gör det till. Du behöver lära dig att leva ett sunt vuxet liv. Och i det ingår att du slutar upp och romantiserar över ungdomslivet.

Du kanske är obotlig narccissist, beror på hur skadad och empatilös du är...?
Det är möjligt att du är helt frisk i botten men tvingat in dig själv att söka bekräftelse på ett osunt sätt så att det blivit en besatthet?
Det tror jag inte om dig iom att du ifrågasätter dig själv och tycks ha en förmåga att se dig själv utifrån.

Kolla Sam Vaknin på yt.

Men detta utesluter inte psykopati.
Dom kan det här bättre än de flesta andra😏

Är du emotionellt kvar i grundskolan och inte riktigt vill växa upp? Ta tag i ditt liv istället och inse att livet är vad du gör det till.
Har du krossat hjärta eller?

Pyttsan, nån har äntligen tagit honom ner på jorden, han som trodde sig få alla tjejer!
Han är kränkt och oerhört lessen, som självaste Trump faktiskt!

Och såna kan bli rejält farliga....

Nu hotar fanskapet (indirekt) att ta livet av sig till råga på allt!

Flashbackare skall inte prata med suicidpatienter utan hänvisa dom till psykvården!

Med tanke på det du skriver får jag en bild av att du lider av någon form av psykisk ohälsa, depression för att nämna ett exempel. En deprimerad hjärna har (för att nörda in sig) svårt att uppta/eller oxå bryta ned singalsubstanser som ger dig motivation.

Går du i liknande tankar som ”Allting går bara runt, runt och runt”, Äta sova skita jobba, för att råd med tak över huvudet? - det är livet.

Man måste hitta saker som gör en glad men innan dess måste du råda bot på din eventuella depression. Dock är det viktigt att ha i åtanke att vi befinner oss mitt i en pandemi.

Känner ingen livslust över huvudtaget men jag vet att det beror på yttre faktorer. Dessutom påverkas alla människor av dessa känslor och det är normalt. Såsom ett avslut delar du dessa känslor med MILJARDTALS människor över världen i skrivande stund.

Jävlar vilken idiot du är.

Tänker direkt på psykopati när jag läser detta inlägg så nu tar vi det jävligt lugnt. Det är julafton.

Livet är snarare så jäkla underskattat.

I dagens samhälle så finns det en viss mall på hur livet måste vara, vad man måste göra, vad man måste ha gjort och vad man måste ha.

Det där kan enkelt skapa en hel del ångest, både om man är ofrivilligt utanför allt det man måste göra och måste ha osv men även om man lever i allt det där och har allt man ska ha och gör allt man måste göra (för att följa dagens samhälles mall).

Allt det där är dock bara en illusion och först när du inser det och bryter dig loss från det så kan du leva med en helt annan sorts frihet och belåtenhet över ditt liv.

Livet är helt jäkla underbart när man har släppt allt det där och är fri i sinnet.

Behandla dig själv som om du vore en kompis du bryr dig om.

Folk mår inte tillräckligt dåligt, alternativt så har de fortfarande hopp och förmågan att lura sig själva att det ska bli bättre när det och det är gjort eller köpt.
Jag har nått vägs ände. Det enda som återstår är sex/porr och fortplantning. När även det är avverkat så missbruk tills döden inträffar.

Allt annat vore patetiskt.