Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Kort kommentar om skrovgenomföringen och dess eventuella koppling till avloppssystemet:
Vi vet numera att sagda genomföring är längst ner i sprickan, men den är
av allt att döma hel. Dessutom är det svårt, snarast omöjligt, att tänka sig att något som Sillaste pysslar med inne i ’sewage treatment’ på däck 0 trycker in skrovet i fenderlinjen mellan däck 1 och 2. Eller hur menar du?

Vad som är mer väsentligt är att den nedre delen av sprickan inte kan släppa in vatten i den takt som krävs för att sänka Estonia, definitivt inte så snabb som skedde. Även om vi räknar högt med samma 0.2 m^2 area som jag gjorde tidigare, och ett generöst genomsnittligt* vattendjup på h = 1 m, så blir inströmningen bara
V = v A = sqrt(2gh) A = 0.9 m^3/s, dvs ca 55 ton/minut.
Om vi antar att det krävs 1000 ton för att ge påtaglig slagsida så tar det alltså nästan 20 minuter, även om vi antar att länspumparna inte går. För att sänka henne krävs att WT-dörrarna är öppna, och likväl kommer det att ta betydligt mer än 40 minuter.

*) i verkligheten ligger nedre delen av sprickan strax under vattenlinjen, så 1 m genomsnittsdjup är definitivt i överkant.

.

sen är det var det ju omöjligt att göra undersökningar av botten precis under skadan 94-96, nu har Estonia flyttat sig så att det är möjligt.

Jag går på det Anders Björkman skriver här: http://heiwaco.com/sewagetanks.htm

Han har ett inflöde genom en läcka på 0,2 kvm på 50-100 ton/minut, så jag betraktar din och hans beräkning som relativt samstämmiga. Jag har inte de fartygstekniska kunskaperna att beskriva exakt ett tänkbart olycksförlopp givet hur det upptäckta hålet ser ut.

Men det är givetvis så som du skriver att om det skall gå ihop behövs det att det läckt in vatten under en betydligt längre tid än ett par minuter efter det att Sillaste orsakat en läcka. Idén från Björkmans sida måste då vad jag förstår det vara att läckan redan funnits där en längre tid, hur länge är oklart, kanske ända sedan de lämnade hamn. Det som händer under arbetet är att den förvärras och nu börjar släppa in dina 50 ton/minut, vilket länspumparna inte klarar. Då finns redan vatten i fartygsbotten. Men man tror fortfarande att det går att lösa.

Din invändning är också vad jag förstår att Sillaste och den tidigare läckan oavsett inte kan orsaka en fyra meter vertikal spricka utgående från den tidigare mindre läckan. Men skulle inte det kunna vara en följd av belastningen på fartyget av slagsida och det hårda vädret? Jag tänker mig nog då främst att fartyget knäcks här pga det rör sig i längdled. Fartyget stampar hårt i de höga vågorna.

Och i så fall är det återigen en fråga om en kombination av orsaker som orsakar katastrofen. Vi har fortfarande även om visiret inte är borta en mängd vatten på bildäck som samlas på styrbordssidan och förvärrar slagsidan och vi har till det nu alltså en fyra meter hög spricka över bildäck som vid slagsidan hamnar under vatten och släpper in vatten den vägen.

Edit. I sitt scenario skriver Björkman att vatten i hålskeppet skulle gjort fartyget mer stabilit, varför han har en hypotes om öppen lotsdörr och/eller akterport som gör att det strömmar in vatten därifrån som ger slagsida. En fyra meter lång spricka i skrov och överbyggnad kan bara vad jag förstår förbättra den teorin då.

Vittnet ser något vitt i vattnet. Han erkänner att han inte e sjöman o kan inte uttala sig vad han ser. E han då trovärdig vilken sida han stod på i all hetts som var?

Vittnet såg garanterat de han vittnar om. Men var det styrbord eller barbord? Han har inte den sjövanan o precisera

De enda bilder som finns på skrovgenomföringen visar att sprickan finns på båda sidor om den. Det finns ingen bild som visar att sprickan slutar vid genomföringen. Av den anledningen så är din uträkning bara en gissning utan belägg.

Ser man någon vridning då? Nej.. då hade hela skeppet vridit sig. Men något sådant ser man inte....

Vad tror du om min teori som jag bygger på Björkmans, att sprickan genom genomförningen orsakas av fartygets stampande rörelse som gör att ett fartyget knäcks i ett område som är svagare? Jag tänker mig att det i så fall också skulle kunna ge upphov till svårtydda ljud för passagerarna. Smällar, skrapande ljud osv.

Nja, nu tycker jag nog du flyger fritt och lämnar det rimligas värld.
- Hur Sillaste än försöker så kan han inte åstadkomma ett 0.2 m^2 stort hål i skrovet någonstans. Vi pratar ett hål som du eller jag kommer igenom. Det krävs snarast en RSV-laddning för det.
- Han kan definitivt inte åstadkomma ett hål vid en skrovgenomföring som ligger på däck 1 när han själv befinner sig på däck 0.
- Vad gäller hålet/sprickan så har de spekulerats i att det uppstått av spänningar i skrovet. Vid första anblicken verkar det lite märkligt att det uppstått en 1 m djup buckla i skrovet utan tryck utifrån, men eftersom det tycks ligga ett tvärskott innanför så jag kan föreställa mig att det kan ha dragit inifrån. Men detta är i så fall ett argument för att hålet/sprickan kan ha uppstått av mycket större böjkrafter på botten, även utan stenar.

Till sist skriver du att det finns vatten på bildäck. Men om den 4 m långa sprickan fanns innan förlisningen så borde vattnet runnit ut där, inte in. Det är ju 2 m upp till bildäck.

Varför kan han inte åstadkomma ett större hål? Har du läst Björkmans scenario? Det går ut på att Sillaste och möjligen någon annan står och slår med släggor på ett blockerat Sea valve. Eftersom skrovet redan är försvagat och utsatt för påfrestningar uppstår då ett större hål i skrovet.

Ja, en variant är att sprickan uppstår när fartyget träffat botten, men fungerar inte det också då ihop med fartygets stampning som orsak?

Ja, givetvis skulle sprickan släppa ut vatten så länge den befinner sig över vattenlinjen, men poängen är ju att den efter att fartyget fått slagsida förklarar hur fartyget kan sjunka genom att vatten kommer in på bildäck när den ligger under vatten. Uppkommer den inte förrän just innan 01.00 då alla de konstiga ljuden hörs så ligger den kort därefter under vatten. Lotsporten och akterrampen släpper också ut vatten när de ligger över vattnet, det är ju poängen för besättningen med att de hypotetiskt står öppna, men när slagsidan väl är ett faktum får de ju motsatt funktion.

Edit. Jag försöker förstå vilka öppningar i skrovet som kan ha hört ihop med avloppssystemet. Är det klart att det inte hade förbindelse direkt med havet? Systemet kan väl både haft möjlighet att släppa in havsvatten från under vattenlinjen och att suga ut det från en öppning över vattenlinjen.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Seacock

Det fetade stämmer inte. Med all respekt för att du inte vill diskutera saken och du slipper förstås om du så önskar, men det var inte så det var.

Jag skall citera Filters artikel på tal om militärtrasporterna och Hirschfeldt "utredning" och den frustration många kände över resultatet:

Samtidigt är det så den svenska staten är konstruerad. I länder med maktdelning (...j har de folkvalda medel att tvinga fram edsvurna redogörelser för vad militär och underrättelsetjänst håller på med, vilket också sker emellanåt. I Sverige har de självständiga myndigheterna övertaget och KSI har aldrig någonsin öppet redovisat någonting.

Du och Mattias Göransson kanske anser att der är som det bör vara, det gör inte jag, maktdelning eller inte maktdelning. Men det spelar ingen roll, poängen är att de här människorna anser sig vara u stånd att ljuga eller undanhålla sanningen fritt.

Hirschfeldt fungerade som regeringens mörkläggare även i affären runt Tsunamikatastrofen. Han är uppenbart helt solidarisk med staten och anser inte att allmänheten har rätt till några svar. Han var dessutom jävig som stående nära Ingvar Carlsson: https://kvartal.se/artiklar/den-militara-smugglingen-pa-estonia-nar-visste-regeringen/

Det hans undersökning sade var att han inte hade fått kännedom om några transporter olycksnatten, men glidningarna innebar att att det alltså var i militärens officiella regi och såvitt han fått kännedom om. Det material han grundade dennna slutsats på förstörde han och han förhörde inga vittnen som måste tala sanning. Eftersom det inte är troligt att försvaret och försvarets materielverk var de som öht var inblandade var utredningen helt meningslös och alltså givet avsett som mörkläggning av verkliga fakta och avsedd att lura allmänheten.

De som eventuellt fraktade något med Estonia olycksnatten var hemliga delar av försvaret, då väl närmast i form av KSI, som med all säkerhet gjorde det via bulvan om de gjorde det. De anser sig av princip inte behöva redovisa något, ungefär som Göransson skriver.

Sanningen är alltså att de inte öht är utrett om Sverige fraktade militärt material olycksnatten eftersom man utrett något helt annat än verkliga förhållanden. Så om man tycker att sådant borde utredas alls borde det förstås utredas i grund. Om du anser att sådant bör hållas hemligt även om det kan ha påverkat katastrofförloppet och myndigheter inte ha något ansvar alls eller redovisa något för medborgarna är din inställning till Estoniafallet förstås rimlig i sig, men endast då. Inställningen har inte med logik eller vetenskap att göra, ur sådana synpunkter är det förstås så att detta är faktorer vi bör ha kunskaper om för att kunna göra en så god bedömning som möjligt.

Jag påstår inte att det var så stora krafter att hela skeppet skulle kunna vrida sig, men kanske tillräckligt för att en svetsfog spricker där belastning är som värst.

Den sida som har skadan är den som får utså mest belastning när estonia slår i botten.