Citat:
Ursprungligen postat av
Gordon Blixt
Tack. Intressant läsning. Tvisten handlade alltså om att svaranden skrivit på sin blogg:
"Svenskar är det sämsta av gojer. Svenskar är ett folk som aldrig kunnat bete sig civiliserat, utan de har barbariet inprogrammerat i sina gener. Detta leder till att hart nära varje svensk är en potentiell sexualförbrytare, och till att svenskar inte hyser respekt för judar och andra. Svenskar beter sig som djur. Jag vill gå så långt som att säga att svenskar -såväl etniska som kulturella svenskar-jämförda med andra folk, är ohyra, vidrig ohyra. Det vore inte mer än rätt om alla svenskar utrotades-försvann från jordens yta."
Tre månader senare utlyste han en belöning om 25 000 till den som kunde visa att han begått ett brott. Käranden (ett lokalt parti i Linköping) antog utmaningen och stämde honom på den utlovade belöningen plus rättegångskostnader.
Att hovrätten undanröjde domen berodde på att bara åklagare får väcka talan om ansvar för hets mot folkgrupp, och på att brottet inte kan ha någon målsägande. Inte mycket att säga om det. Som hovrätten konstaterar har parterna försökt kringgå de regler som finns genom sin process:
Enligt hovrättens mening kan talan i aktuellt mål inte uppfattas som något annat än ett försök av parterna till kringgående av förbudet mot att i ett tvistemålsförfarande få fastställt att någon gjort sig skyldig till brott.
Käranden borde naturligtvis ha polisanmält blogginlägget i stället och inväntat åtal och fällande dom. Dock hade de i så fall gått miste om belöningen, som var villkorad av att svaranden skulle stämmas i valfri tingsrätt samma vecka som belöningen utlovades.
Tingsrättens dom framstår dock fortfarande som orimlig i sakfrågan, som hovrätten tyvärr aldrig prövade. Visserligen konstaterar tingsrätten att JK Göran Lambertz (och även hans efterträdare) var ute och cyklade när de påstod att svenskar som majoritetsbefolkning inte omfattas av HMF-lagen. Bra så.
Men tingsrätten för sedan ett underligt resonemang som utmynnar i slutsatsen att uttalandet inte kan ses som ett uttryck för missaktning då det "ter sig svävande" och det är oklart vad som menas med "svenskar".
Att påstå att det inte är ett uttryck för missaktning att hävda att en folkgrupp är "vidrig ohyra" som borde utrotas framstår ju som direkt löjligt. Jag kan inte heller se något "svävande" i uttalandet. Både "ohyra" och "utrotas" är nog så konkreta begrepp som knappast kan missförstås.
Tingsrätten tycks ha letat med ljus och lykta efter ett skäl att slippa döma för hets mot folkgrupp i det här fallet. Det hade varit bättre om de redan från början satt stopp för processen på samma grunder som hovrätten sedan gjorde.