Hur stor var Björn Dählie egentligen?

Aamodt er nummer tre på listen etter Stenmark og Hirscher. Aamodt er den beste mesterskapskjøreren totalt, men kan ikke måle seg med de to andre etter min mening. Han har ganske få V-cupseieren.

Bjørn Dæhlie var aktiv 1989-2001 och tog 29 mästerskapsmedaljer 1991-2001. Under samma tidsperiod var det mer eller mindre fritt fram att använda EPO. Sommaren 2001 kunde man för första gången spåra EPO i dopningstester, då hade Dæhlie precis lämnat längdskidåkningen 33 år gammal med hänvisning till en olycka på rullskidor. Dæhlie hade inte speciellt bra teknik utan hans skidåkning kännetecknades av hög frekvens och enorm arbetskapacitet. Titta gärna på denna video och jämför tekniken mellan Mogren och Dæhlie: https://www.youtube.com/watch?v=qYk0-NHnnXc
Mogren 0,15 (66)
Dæhlie (78) Ulvang (77) and Mühlegg (75) 0:57. Siste man I kvartetten är Jan Ottosson (72) som var absolut sämste skataren i svenska landslaget.

Trots sin lite yxiga teknik tog Dæhlie 8 mästerskapsmedaljer i skate.

I Lahti 1997 uppgavs i UGs dokumentär Smirnov ha ett blodvärde på 198 och Manuela ”volare” Di Centa på 173.

Ulvang och Di Centa var ett par vid tiden för Lillehammer 1994. Di Centa hade nära kopplingar till den italienska dopningsdoktorn Conconi. Smirnov, Ulvang och Dæhlie hade en nära vänskap 1994.
https://www.nytimes.com/1994/02/28/sports/winter-olympics-smirnov-s-long-race-and-wait-are-over.htmlUlvang

Låt oss kika igen på hur resultatlistan på 30 km skate såg ut på OS i Lillehammar 1994.

1) Thomas Alsgaard NOR 1.12.26,4
2) Bjørn Dæhlie NOR 1.13.13,6
3) Mika Myllylä FIN 1.14.14,5 (dömd för dopning)
4) Mikhail Botvinov RUS 1.14.43,3 (dömd för dopning)
5) Maurilio De Zolt ITA 1.14.55,5 (Conconi-klient)
6) Jari Isometsä FIN 1.15.12,5 (dömd för dopning)
7) Silvio Fauner ITA 1.15.27,7 (Conconi-klient)
8) Egil Kristiansen NOR 1.15.37,7
9) Johann Mühlegg GER 1.15.42,8 (dömd för dopning)
10) Vladimir Smirnov KAZ 1.16.01,8 (misstänkt dopare)

Vi kan konstatera att om Dæhlie var ren under konditionsidrottens mörkaste decennium, var han en ännu större skidåkare än de 29 mästerskapsmedaljerna ger uttryck för. Han dominerade i en period då det var fritt fram att använda det mest potenta prestationshöjande preparatet som funnits inom längdskidåkningen.

Dette er grunnløse spekulasjoner vi kan rette mot alle tidligere utøver. F. eks kan du like gjerne, og like grunnløst, beskylde Gunde Svan for bloddoping.

Givetvis imponerande men Aamodt gynnades ju också av han var aktiv när det var två OS inom två år; 1992 och 1994.

Hmm, det er strengt tatt noe du ikke nevner her da. Finnene påstår at de så smått begynte å dope seg etter 1994 da de mente/trodde de ikke kunne hevde seg uten doping, så det er ikke nødvendigvis slik at Myllyla var dopet i 1994. Muhlegg var neppe dopet i 1994 heller om man sammenligner med når resultatene faktisk begynte å komme.

90-talets finländare började dopa sig med EPO efter VM 1993 i Falun. Jämför framgången mellan 1993 (när de inte vann någonting) och 1994. Det är 100 % säkert att Myllylä var dopad i 1994.

Så litt på listene her nå, og det er jo interessant lesning. Mika Myllyla har man jo et poeng med, som utvilsomt gjorde store fremskritt mellom 93 og 94, men de øvrige finnene var ganske langt unna. Den eneste man nesten med 100 % sikkerhet kan si med sikkerhet ikke var dopet (på EPO i alle fall), er Sture Sivertsen med sine fryktelig lave blodverdier. Han tok bronse og slo Dæhlie på 50 km og tok en 5. plass på 10 km. Sivertsen tok jo også et gull året før i Falun, så det er et ganske interessant og helt åpent spørsmål hvor stor effekt dopingen faktisk hadde. (Mogren tok jo gull på 50 km, men var ellers langt unna i mesterskap, 50 km er jo en distanse man intuitivt skulle tenke doping ville ha aller mest å si på.) Man kan også registrere at det er store svingninger fra løp til løp, noe som kan tyde på at det var visse som korttidsdopet seg for enkelte løp, samt naturligvis også åpenbare skiforskjeller. At det var mye doping på den tiden er åpenbart, men det blir for enkelt å bare si at alle dopet seg osv.

Hehe kul med konspirationsteorier. Lite samma sak kan väl sägas om Miguel Induráin?

Noen feil her er det jo. Skal ikke si at ikke Dæhlie var dopet eller at han var det, men det er greit å ha fakta på plass. Dæhlie la opp i mars 2001 og hadde ikke gått noen renn i V-cup siden 1999, med andre ord lenge før nyheten om dette.

Tog ju inga guld i OS 94, så det var ett svagt motargument.

Sant, men han tog tre medaljer då vilket bidrog till den totala medaljskörden som han leder.

Björn va en stor åkare, men mot Petter hade han inte haft en chans.
Visst sitta och jämföra medaljer hit och dit, Petter är en bättre och snabbare åkare än Björn.

Medaljer säger inte allt, isf kan vi ju sätta kalla mot Björn, medaljmässigt ligger han ju skapligt i lä.