Berättelser om sömnparalys.

Det där med tågklockorna känner jag igen, har hänt mig med...VAD FAN ÄR DET?

Grejen är ju den att det måste ha varit så att jag va påväg att somna för när det hände så förstod jag inte om det bara hände i ett vaket tillstånd eller om jag drömde det? Men jag blev rädd och förstod ingenting och undrade vad det var...

Jag har knarkat 1 gång och fick en traumatisk upplevelse och efter det så fick jag konstiga flashbacks ifrån typ skräckfilmscener och det är efter detta det där med tågklockorna som tjuter i öronen har skett. Det är så jävla högt att precis som du säger så känns det som att huvudet ska sprängas och man blir rädd av ljudet också!! Det har inte hänt på länge nu, men det hände vid 2-3 tillfällen.

Haft en hel del sömnparalyser när jag var yngre. Riktigt jävla vidrigt. Var en period där det hände väldigt ofta.

Nuförtiden kan det bara inträffa om jag sover på rygg men även då väldigt sällan, sover iofs alltid på sidan.

Men den värsta var när jag fick se den där mannen med hatt i rummet! Har för mig att många berättade om samma man i en dokumentär jag såg om sömnparalyser, minns inte i skrivande stund vad den hette. Spännande och lite intressant att många delar med sig av liknande upplevelser och syner.

Då jävlar blev det ett rejält puls påslag! Satte mig sedan på sängkanten och blev rejält andfådd. Skrämde bokstavligen livet ur mig. Skönt att man slipper dessa sömnparalyser nuförtiden, inget man saknar direkt..

Nu har jag inte haft någon sömnparalys på flera år, men tidigare när jag håll på med att klardrömmar så fick jag dem ett par gånger.
Hade läst om det mycket innan så visste vad det var, det var ändå ganska obehagligt när de hände.
Ibland var det, som andra har skrivit, onda varelser som stod vid sängen och utstrålade illvilja, liksom . Minns att man låg paralyserad i sängen och försökte röra sig allt man kunde och samtidigt som det kom in en svart skuggvarelse med knivar i händerna som ställde sig vid sängkanten och blängde ner på en. Då kunde man ju bli lite skrajsen.
Men ibland var det andra hallucinationer som inte var så läskiga. Såg t.ex. en svävande sfär av gult ljus som skickade typ vågor av energi i rummet som jag sov i. Coola vibrerande ljud gjorde den också, var ganska häftigt. Kunde höra folk som pratade i andra rum och så också.

Minns inte exakt vad förklaringen var att det händer, men det är något med att hjärnan går in i drömtillstånd fast man fortfarande är vaken och då kan man få hallucinationer.

Till er som tycker att det är väldigt obehagligt så kan man om man t.ex. ser onda varelser försöka tänka snälla saker till dem och typ acceptera att dem är där så går det över. Kan dock vara svårt.
Att inte sova på rygg funkar också. Sova med ögonbindel eller en mössa eller nåt som man drar ner över ögonen kan också fungera.

Om nån är intresserad av att klardrömma så är sömnparalyser en bra ingång till att WILD:a (wake induced lucid dream)

Personligen så tyckte jag det var ganska intressant att ha sömnparalyser.

Kan påpeka här att om man vill sova optimalt enligt sömhygienens alla regler så bör man ha totalt kolsvart i rummet. Ljus försämrar hur hormonet melatonin, som typ gör en trött, utsöndras i hjärnan. Så om det är ljust försämras kvalitén på sömnen.

Vad var det som fick dem att gå över för dig?

Dom slutade med åldern, var tonårig när jag ofta fick sömnparalyser. Fått någon enstaka som sagt sedan dess, senast för något år sedan. Men då var det bara det klassiska att sinnet vaknar före kroppen, och att man inte kan röra sig eller öppna ögonen hur mycket man en försöker och drabbas av panik.

Man brukar ju säga att det har med stress att göra, vilket mycket väl jag vara fallet för mig. Inte för att jag medvetet kände mig stressad i den åldern, men var inte lika bra på att tyda signaler då.

Så hantera din dagliga stress så bra du kan.

Det är verkligen märkligt, det här fenomenet. Och att det tycks så pass likartat för så många olika människor.

Den senaste gångerna jag drabbades av sömnparalyser måste ha varit över tio år sedan då jag tillfälligt bodde hos min moster mitt ute på vischan i Uppland.
Jag minns att jag ibland vaknade mitt i natten, och som brukligt är, var hel paralyserad vid de här tillfällena. Allt som oftast så var det samma scenario som utspelade sig. En mörk figur står i dörren till rummet och rör sig sakta mot min säng, vari jag ligger fullkomligt paralyserad och drabbad av skräck.
Figuren hukar till slut bredvid sängen. Anletet var som en blandning mellan en gammal stereotypisk häxa, men jag tror huden var mer grönaktig och utseendet påminde mer om en demon än en häxa. Vissa gånger lyckades jag vakna innan någonting mer än att varelsen rörde sig runt i rummet, eller "hände". Men den värsta gången detta hände så pratade figuren med mig genom en fruktansvärt äcklig, nästan demonisk röst. "Du är så patetisk", "Kolla på dig, så hjälplös", mm. Till slut så var det som att den skrek på mig "LYSSNAR DU INTE PÅ VAD JAG SÄGER"?.
Mådde fruktansvärt dåligt av detta under denna period, och ville verkligen inte sova.
I mångt och mycket så försvann det här när jag fick tillfälle att kunna flytta ifrån min moster till eget boende. Jag har som sagt efter all dessa år inte haft någon så stark upplevelse igen, även om jag tror att jag haft någon enstaka hypnopomp hallucination hit och dit.

Att det rört sig om sömnparalys är något som jag fattat långt i efterhand när jag snubblade över fenomenet genom forum som Flashback. Verkligen sjukt att många har liknande historier, att det kan te sig så lika med dessa hemskheter. Ända tillbaka till de gamla historierna om maran, etc.
Lider med er som har återkommande problem med sömnparalyser, verkligen bland det vidrigaste jag själv har varit med om.

Säker på att det inte var din moster som ville skrämmas lite bara?

Det låter fucked up!

När jag började uppleva sömnparalyser så påverkade det mig negativt eftersom det var sådana sjuka hallisar inblandade.
Ofta att det stod någon jävel med förvridet ansikte och utsatte mig för skräck-grejer.

De hände mig flera nätter i veckan i början.

Vissa var helt sjuka.. andra mindre.
Minns en som har satt spår i mig.. där jag vaknade av ljud utanför fönstret.
Jag ser hur något går fram och tillbaka, snabbt, en bit ifrån fönsterna.. försöker då resa mig upp och när jag märker att jag inte kan röra mig alls så får jag panik.
Då kommer det där utanför allt närmare.. samtidigt som de går fram och tillbaka.
Plötsligt är det inne i sovrummet och går fram och tillbaka, samtidigt gör den ett sjukt äckligt ljud och luktar fruktansvärt illa. Efter en stund så stannar den och står helt stilla..jag försöker skrika och göra allt för att kunna fly.. inget händer..
Sen tar den tag i mina ben och håller på och drar ner mig från sängen, kan fortfarande inte göra ett skit.
Jag hör i bakgrunden att min hund kommer in i sovrummet och hon börjar slicka på mig tills jag vaknar ur psykosen.

Antagligen har hon vaknat av att jag försöker skrika och förmodligen förstod hon att jag hade råpanik..
Kunde inte sova på resten av natten.

Nu har det gått massa år sedan jag började uppleva det och idag har jag, otroligt nog, lärt mig att styra dessa när de kommer. Eftersom jag mådde så dåligt av dem och de påverkade min sömn mycket så var fanns det inte andra alternativ än att försöka ”lära” mig.

Jag mediterar mycket och har gjort det länge.. efter att jag började med det så förstod jag hur jag skulle göra.
Kan ibland styra vanliga drömmar också, när jag precis har somnat eller på morgonen.

Lika bra att göra det lite hemtrevligt för demonerna om de ändå ska våldgästa ens psyke. Jag gillar faktiskt att ha sömnparalyser nuförtiden. Det stärker min narcissism att dessa demoner har valt ut just MIG av alla andra kolbaserade livsformer att hemsöka nattetid. Jag blir nästan lite tårögd när jag tänker på vilken ära det är egentligen!

Godnatt! Förhoppningsvis så blir jag utsatt för lite sadomasochistiska trevligheter inom någon timma. Det enda jag stör mig på är att demonerna tycks ha lite dålig fantasi, vi har lite kreativa meningsskiljaktigheter måste jag påpeka.

Jag har mycket bättre idéer om hur de hade kunnat plåga mig.

Någon här inne som har stött på mannen i hatten?
Jag minns att när han dök upp så fylldes hela rummet med ondska..
Som tur är har jag kommit över mina sömnparalyser och får dom inte alls lika ofta längre, hade en period där jag fick det varje natt och det var dom hemskaste nätterna jag varit med om.

Såg alltid 3 skuggor som hade skepnader av en människa, sen så fanns där mannen i hatten och han var värst.

Har mött en hel del människor med hattar, men inte vid en sömnparalys.... Blev du inte van vid dem efter ett tag om du hade dem varje natt?
Sömnparalyser är annars ett vanligt sätt att gå över till en klardröm om man vill försöka göra nåt positivt av dem