Citat:
Ursprungligen postat av
biomatec
Är det någon högt uppsatt Notarius Publicus som har nycklarna till valurnorna? I min kommun fraktas urnorna eller rättare sagt lådorna vid förtidsröstning till en central samlingsplats i kommunen för att på valdagen köras ut igen. Vilka lås sitter på lådorna? Kan en låssmed med låspistol öppna?
Valet 2014 observerades en vallåda som man lade röster i som var olåst med nycklarna liggande bredvid.
Nej, de vanliga valurnorna, som används på valdagen, är inte låsta, utan man lägger bara på en plywood-skiva med slitsar ovanpå. Urnorna behöver inte låsas, då de hela tiden under pågående röstning är övervakade av valförrättarna i vallokalen, för att sedan tömmas på plats där rösterna kontrollräknas innan de läggs i plomberade påsar och fraktas till länsstyrelsen för slutlig räkning.
När det gäller förtidsröstningen kan jag inte gå in på detaljer, eftersom jag inte varit valförrättare där, men man arbetar hellre med plombering än med lås till valurnorna i Sverige. När röstningen ska avbrytas plomberas alltså urnorna under överinseende av flera valförrättare, där också numret på plomberingen noteras. När röstningen sedan ska återupptas, kontrolleras plomberingen av flera valförrättare – nummer och att den inte är bruten – innan den bryts röstningen återupptas igen.
Det är förstås lätt att klippa plomberingen, som är av plast, med en sax, men det finns inget att tjäna på det, då det inte kan göras utan upptäckt och det enda som händer är att valet komprometteras och måste göras om. Plombering är säkrare än hänglås, eftersom det krävs flera valförrättare för att både stänga och öppna. Med nyckel kan någon göra det ensam.
Jag läste om hänglåset som hängde öppet, men tror det var 2018 som det togs upp. Det är inget konstigt alls. Under pågående röstning
går det inte att låsa eller plombera valurnan. Den är inte konstruerad så. Det kan synas osäkert, men är det inte eftersom valurnans integritet säkras på annat sätt, nämligen av att den hela tiden – från röstningens inledning på morgonen tills den töms på plats för räkningen – övervakas av flera valförrättare.
(Vid senaste valet tog ordförande i min vallokal och tejpade fast locket någon gång på förmiddagen med en särskild tejp vi fått. Jag frågade varför, då det ju inte behövdes, och fick svaret att hon kände för det. Tidigare år har locket legat löst. Jag tycker det är bättre eftersom en tejp ger falsk trygghet och någon röstande kan tro att den behövs och peka på att den är för vek eller något.)
Det går att låsa valurnan (eller plombera den) men det kan bara göras om man avbryter röstningen av någon anledning. Det finns ett till lock att lägga ovanpå plywood-skivan, som stänger urnan helt. Det locket ska vi använda om urnans integritet måste säkras rent fysiskt av någon anledning, t.ex. om det blir stökigt i vallokalen. Då kan man låsa valurnan tills det lugnat ned sig igen och röstningen kan återupptas. Men om vi måste avbryta röstningen en längre tid, t.ex. om flera valförrättare blir akut sjuka, så är det bättre att använda plombering.
Ett hänglås på valurnan kan se säkert och tryggt ut på ytan, men tänker man lite längre och på att någon måste ha en nyckel och då ensam kan öppna och stänga urnan igen, inser man att ett hänglås bara ger falsk trygghet. Den säkerhet i valsystemet som ser till att röster obehörigt varken läggs i eller försvinner från urnan, är att den hela tiden är bevakad av valförrättarna i lokalen. Locket (med slitsar) läggs som sagt på tom urna på morgonen och urnan töms på plats efter avslutad röstning, så detta säkrar att inga röster försvinner eller tillkommer.
Nej, någon notarius publicus har vi inte, och det är förstås enbart positivt. En styrka i vårt valsystem är att röstningen och rösträkningen är decentraliserad och förrättas av ca. 40000 vanliga människor som 6 i varje valdistrikt om högst ca. 1000 röstande hanterar hela processen på plats. Det gör att det som hände i USA inte kan hända här.
