Haninge 2020: mor och vuxen son levt isolerade i lägenhet i 28 år

Läraren minns en blyg pojke som försökte göra sig osynlig i klassrummet och på skolgården. Hon ömmade särskilt för honom och såg honom som ett ”skötebarn.”

– Jag förstod att han behövde extra mycket uppmärksamhet och jag tror att jag fick hans förtroende. Barn som är utsatta kan ibland rygga undan för beröring, men jag kunde ta i honom, klappa honom lite och jag märkte att han blev lugn.

Läraren minns särskilt ett tillfälle. Det var lektion i hemkunskap och hon såg som vanligt hur pojken kastade i sig det klassen hade bakat. Hon frågade när han senast ätit och pojken svarade:

– I går morse.

–Jag tog upp det med skolledningen och jag vet att alla tog det på allvar, säger läraren.

Minns du pojkens mor?

– Ja, hon var mycket speciell, inte alls som andra mödrar. Vi såg till att hon kom till kvartssamtal och möten, men jag märkte att hon inte var engagerad på ett normalt sätt.

Läraren minns aldrig att hon träffade pojkens far. Hon kan inte heller erinra sig att hon såg några märken av våld på honom.

– Nej, däremot var han ovårdad. Smutsiga kläder och luktade illa.

Mamman och sonen förekommer knappt i några offentliga register, men en dom i förvaltningsrätten för tio år sedan visar hur mamman var sonens ombud i ett ärende mot Försäkringskassan. Han hade då fått beviljad sjukersättning men myndigheten skulle efter tre år utreda hans arbetsförmåga på nytt. Modern överklagade beslutet till förvaltningsrätten och yrkade på att det skulle ändras eftersom ”han inte orkar med någon kontakt och utredning på grund av hans psykiska handikapp. Allt som ska utredas får gå igenom hans mamma”.