Haninge 2020: mor och vuxen son levt isolerade i lägenhet i 28 år

Fast är man inte ond, om man är psyksjuk på ett sätt som leder till den här typen av situation? Jag menar det lidande och den smärta denna man uthärdat går ju inte ens att föreställa sig. Är typ Hannibal Lecter inte heller ond då, för att han är ju sjuk i huvudet?

ja. Trauma- dåligt mående-leder till sonen själv stannar hemma, mamman kanske försökt få honom tillbaka till skolan
eller också har hon blivit nöjd att han finns vid hennes sida.
Egentligen är det här mycket vanligt med såna barn som skolvägrar och som kallas hemmasittare.
Det uppstår en symbios- en trygghet mellan den ledsne föräldern och det ledsna barnet- de
mår alltså bättre att få vara nära varandra- problemet ökar ju när det pågår år efter år.
Till slut blir det den vuxne förälderns ansvar att bryta symbiosen, men är föräldern helt ensam utan andra vuxnas inblandning så är det ju svårt att plötsligt få igång en passiviserad ung mänska att ta steget utanför trygga hemmet.Och vill den ensamma föräldern verkligen tappa greppet?
Man kanske kan tänka sig att de varit varandras fångar, symbiotisk relation.

Du drar in en skådespelare i sammanhanget nu?
-Han har inget alls med fallet att göra.

Men du förstod väl poängen? Om man har en psykisk sjukdom som leder till att man åsamkar andra människor, i det här fallet sitt eget barn, oerhört, utdraget lidande, vad är det som inte är ont med det?

ja. Trauma- dåligt mående-leder till sonen själv stannar hemma, mamman kanske försökt få honom tillbaka till skolan
eller också har hon blivit nöjd att han finns vid hennes sida.
Egentligen är det här mycket vanligt med såna barn som skolvägrar och som kallas hemmasittare.
Det uppstår en symbios- en trygghet mellan den ledsne föräldern och det ledsna barnet- de
mår alltså bättre att få vara nära varandra- problemet ökar ju när det pågår år efter år.
Till slut blir det den vuxne förälderns ansvar att bryta symbiosen, men är föräldern helt ensam utan andra vuxnas inblandning så är det ju svårt att plötsligt få igång en passiviserad ung mänska att ta steget utanför trygga hemmet.Och vill den ensamma föräldern verkligen tappa greppet?
Man kanske kan tänka sig att de varit varandras fångar, symbiotisk relation.

Den litterära karaktären Lecter hade uppsåt, och njöt av att åsamka skada. Tror du på allvar att denna kvinna haft för avsikt att skada sin son? Om han nu är skadad?

Men du förstod väl poängen? Om man har en psykisk sjukdom som leder till att man åsamkar andra människor, i det här fallet sitt eget barn, oerhört, utdraget lidande, vad är det som inte är ont med det?

Sverige är en enda stor ironi, egentligen.. Men se mitt nyaste svar i tråden, så ser du vad jag menar.

Det är sannolikt att moder och son får "hjälp" av myndigheterna nu. Inte snack om straff eller liknande. De blir "läkarbehandlade" antagligen. (Och det är väl bra?)

Nyanserad är den här historien inte alls lika häftig som den initiala nyheten. Man ska aldrig kolla ihjäl en bra story!

Sure men varför fick han inte tandvård och vård för sina sår? Varför larmade Karolinska då han anlände till sjukhuset?

1: Hur tror ni man uttalar M*ait? M*ätt? M*ajt? M*ah-itt?
2: Hur uttalas J*oie? Som engelska J*oey?
3: Är systern som det hela rör sig om och som är med i media denne hundälskande boudoir-fotografen till kvinna som hängts ut tidigare i tråden?