Haninge 2020: mor och vuxen son levt isolerade i lägenhet i 28 år

NU tycker jag att flashback.moral.domstol ska kavla upp ärmarna,!
Och klara ut vem /vilka som är mest skyldiga, i denna familjetragedi?!
Och besluta, vilka det är som har en försumbar skuld!?

Modern kan enkelt klara sig undan, väl, gnm att bara spela kukku och hävda att hon bara värnat om sin sin sons bästa??

De anhöriga, som tyst har åsett misshandeln under trettiotalet år, ska dom bli lagförda snart, ex.vis för grovt skyddande av brottsling?

Ellerhur! Som att lämna ett barn hos en pedofil.

Jag är i samma ålder. Jag behövde aldrig åka dit. Jag skickade ett läkarintyg och ett brev om att få slippa och det räckte.

Det ger en jämförelse till mitt eget liv. Om jag har en dålig dag eller ett dåligt år så kan jag tänka på honom och hans liv med mamma och en burk makrill i den mörka lägenheten. Det är faktiskt värre än filmerna Seven och Lammen tystnar.

Ingen som sett en intervju med någon som jobbat med mamman innan hon blev pensionär? Tanken är rätt svår, att hon umgås med arbetskamrater på dagen och sedan går hem till sin son i ensam misär.

Hela historien är hemsk, men vi har i alla fall en släkting som säger sig ha försökt påtala att något var galet. Så tycker man skall vara försiktig med att hänga ut släkten.

Tydligen har en lärare kontaktat skolledning och varit orolig för att något var rejält galet: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/41OnOR/lararen-om-instangda-mannen-minns-att-jag-grat-ibland

En liten grabb skall helt enkelt inte kunna sluta skolan utan vidare. Det är solklart att någon inom skolans ledning har begått grova fel. Exakt vad sociala myndigheter gjort/inte gjort är väl inte klarlagt, men det finns anledning till tvivel så klart.

Annars bör man väl avvakta, men något har gått ordentligt snett från myndigheternas sida.

Gör mitt andra inlägg i tråden nu. Och med det vill jag säga att jag tycker det är otroligt trist (för att uttrycka mig milt) att så många väljer att rikta sin ilska mot BOs syster.

Hon är ju det enda som gjort NÅGOT och dessutom försökt göra mer. Hon har diskuterat problemet med släkten, där alla tystar ner henne och tycker hon överdriver. Hon har dessutom rapporterat hela historien till både socialtjänsten och psykiatrin.

”Ja, men hon kunde bara ringt polisen!” säger någon. För det första är det mycket möjligt att hon ringt även dit, om hon inte gjort det så är det troligen för hon förstod att de inte heller skulle kunna hjälpa henne i situationen.

Det är trist och inte på något sätt rätt, men så här ser Sverige och dess lagar ut. Hade hon ringt polisen när BO var barn KANSKE hon hade fått hjälp, men då var hon ju själv ett barn! Man kan väl inte lägga det ansvaret (som inte ens samhället kunnat ta) på en ensam minderårig?

När BO sedan fyllt 18 blir situationen mycket mer komplex och möjligheten till att hjälpa BO minskar drastiskt. Kan tänka mig att ett samtal till soc varit ngt i denna stilen, förenklat:

S (syster): ”Hej! Jag behöver akut hjälp för min bror. ” Hon berättar sedan hela situationen.
T (tant på socialkontoret): Ok. Så om jag uppfattat situationen rätt är din bror myndig och detta rör sig om att han inte mår väl psykiskt pga hans mammas kontroll över honom? (Vid detta laget visste systern INTE om några fysiska skador, dessa upptäckte hon i SÖNDAGS).
S: Ja, precis!
T: Tyvärr kommer vi nog inte kunna hjälpa dig mycket här ifrån. Jag förstår att du är orolig över din bror och du kan givetvis göra en orosanmälan, men jag kan redan nu säga att denna troligen inte kommer leda till så mycket eftersom din bror är myndig och stannar hos sin mamma av fri vilja.
S: Men det ÄR inte fri vilja!
T: Menar du att han är inlåst?
S: Nej, inte rent tekniskt. Men mentalt.
T: Ok, jag förstår. Då får jag hänvisa dig till psykiatrin.


Syster ringer även psykiatrin.

S: Hej! Jag måste få hjälp runt min bror! (Berättar ÅTER igen hela historian, liknande ovan.)
T (ny tant): Ja... vi jobbar ju främst inom HSL så långt det är möjligt. Och om din bror inte VILL ha vår hjälp då pratar vi LPT och tvångsvård.
S: Ja. Kan DET hjälpa oss?! För han behöver verkligen där ifrån.
T: För att uppfylla kriterierna för tvångsvård behöver din bror, förutom att INTE vilja ha vård vara i behov av vård. Är han så sjuk att han behöver det? Har han psykiska diagnoser? Är han en fara för sig själv eller någon annan?
S: Nej, nej. Min bror är världens snällaste. Men han behöver hjälp. Min mamma kanske kan tas om hand mha det här LPT du beskrev?
T: Ja, hehe nu går ju inte vi runt och låser in vem som helst bara sådär. Har hon begått ngt brott? I så fall är det polisen du ska vända dig till. Som jag förstår på dig så VILL din bror bo där.
S: Ja, men han har ju inget alternativ, han känner knappt till världen utanför.
T: Hm... Jag förstår att du är orolig över din bror, men jag får nog hänvisa dig till socialkontoret.


Förenklat vågar jag påstå att det är liknande detta det låtit. Nu har hon pratat med släkten, socialen och psykiatrin. Då återstår att hon själv åker till lägenheten. Så länge hon inte vet att mamman ska vara borta en längre tid har hon kanske ngn timma eller ett par timmar på sig som bäst att övertala sin bror att frivilligt följa med henne. Hur ska några timmar räcka jämfört med 41 ÅRS hjärntvättade? Ska hon ta honom ur lägenheten med våld och därmed själv bli polisanmäld av mamman? Hur ska hon kunna hjälpa honom då?


Jag tror faktiskt hon gjort allt hon kan och allt hon var förmögen till. Dessutom LYCKADES hon nu, när hon väl fick veta att mamman var på sjukhus.

Ändå är det HENNE många skriver om. Inte övriga släktingar som inte gjort ngt alls, utan snarare förvärrat situationen och blundat.

Nej, skärpning tycker jag.

Om systern läser här; guldstjärna till dig för att du kämpat ⭐️

Samma här.

Ja... då bör han ha behövt ett intyg mao

Har snart kommit ikapp tråden men en sak jag reflekterar över som säkert många andra gör också är att det känns som mycket av det här kunde ha uppdagats tidigare om bara soc eller kommunen hade engagerat sig lite mer. Som jag förstått det har kvinnan haft pension och mannen förtidspension / aktivitetsersättning av något slag. Rätta mig om jag har fel.

Här måste ju kommunen och soc följa upp att det verkligen är så också, kanske höra av sig varje eller vartannat år och se hur det går och framförallt göra hembesök.

Får mig att tänka på Linköpingsmördaren också som satt hemma i sin lägenhet och fick utbetalat bidrag. Ingen uppföljning eller hembesök där heller. Dock kan man ju fråga sig om det hade löst det fallet, förstås..

Nu lugnar vi ner oss litet. Det är ingen som har låst in nån annan och den enda som verkar galen och oregerlig i denna soppa är systern som äntligen fått sin hämnd på modern som hon hatat i 20-30 år enligt vad hon själv säger.

Kärringen (systern) har rivit upp himmel och jord genom att överdriva. För att få avsedd effekt har hon kallat in sjukvård, polis och tidigare soc. Sen går fanskapet ut till pressen som är utled på alla gangstermord och som tacksamt tar emot och spinner vidare på en sån här story.

Ett skamligt beteende från systerns sida. Passar på när hon hör på omvägar att mamman ska till sjukhuset. Går dit och ställer till ett helvete genom att riva upp himmel och jord. För i stort sett ingenting.

Jag håller med, de andra barnen till den här störda kvinnan är väl också offer i den här historien. De tog sig tydligen ut, men det betyder ju inte att de har mått bra eller varit opåverkade och de kanske behövt klippa med den här "mamman" för att själva överleva. Uppenbarligen visste de inte om omfattningen av situationen då mamman ljugit för allt och alla och som sagt, hur skulle de egentligen kunna komma åt detta?

Det står ingenstans i tråden längre i alla fall. Och jag har inte läst det, som följt tråden sedan start. Möjligt att inlägget låg ute en kort stund och sedan raderats i så fall.